Fler inspektioner ska höja kvaliteten på AT-tjänstgöring
2009-11-17Extern granskning av verksamheter med AT bör vara obligatorisk. Det anser Sveriges yngre läkares förening, Sylf, som i en skrivelse till socialminister Göran Hägglund (kd) föreslår att frågan utreds.
Sedan 2008 är det obligatoriskt med externa inspektioner för verksamheter med ST för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen. Sylf vill nu att detta krav även ska gälla verksamheter med AT.
– Kvalitet är minst lika viktigt för AT som för ST. Men som det är nu finns det kvalitetsskillnader mellan de olika enheterna i landet. Eftersom alla läkare måste genomgå AT och det finns fler läkare än AT-tjänster måste läkare ta en AT-tjänst oavsett kvalitet. Obligatorisk extern granskning är ett bra sätt att förbättra kvaliteten, säger Lena Ekelius, ordförande för Sylf.
Lena Ekelius.
I dag finns en möjlighet för AT-enheterna att på eget initiativ genomgå en extern inspektion genomförd av Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet, Spur. Enligt Lena Ekelius är resultatet av Spur-inspektionerna är av stor vikt för AT-enheterna och granskningen har en betydande effekt på utbildningskvaliteten. Trots detta är det enligt Sylf enbart en liten del av AT-orterna som använder sig av denna möjlighet.
– Det har gjorts ett 40-tal AT-Spur-inspektioner och det räcker inte. Eftersom inspektionerna är frivilliga känner till exempel vissa storstadssjukhus inget behov av att granskas, de vet att de lätt får AT-läkare ändå. När man tänker på det känns det därför väldigt självklart att ha obligatorisk extern granskning av AT-enheter, säger Lena Ekelius.
De obligatoriska externa inspektionerna av verksamheter med ST ska enligt Socialstyrelsen genomföras vart femte år. Sylf anser att detta tidsintervall även bör gälla AT-inspektioner, men ser gärna att inspektionerna görs oftare.
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Det är allmänt känt att AT-tjänstgöringen från SKL mer är en fråga om bemanning och billig arbetskraft än en "utbildning".
Att sätta en AT-läkare på ensam tjänstgöring vid ett mindre sjukhus med akutmottagning och 100 bäddar utan att en specialist/bakjour är fysiskt närvarande (helst vaken) illustrerar detta mer än väl. Detta var min medicinplacering. Ensamt arbete i mörkret.
Ringde man bakjouren med döende patienter på avdelningen så kom vederbörande inte in och hjälpte till.
Jag blev förbannad och besviken, tog upp det med verksamhetschefen och det hela slutade med att jag fick göra min "sit-in" på annan klinik för att över huvudtaget komma vidare i systemet.
Alla parter tiger, kliniker, ledning och studierektorer. Det är riktigt uselt. Detta var 2004-2006 och inte för 20 år sedan.
Extern granskning, en aktiv användning av rätt bra AT-skrivningars moduler på respektive placering och fallstudier från det egna arbetet parallellt med HSAN-relaterade ärenden på medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin.
CME, emedicine, pubmed, JAMA, Läkartidningens artikelarkiv, HSAN-ärenden, internetmedicin och gamla AT-tentor och en hel del hårt arbete gjorde att man fick med sig det basala ändå.
Anmäl kommentar
Ett verkligen bra förslag. Sjukvårdshuvudmännen och klinikledningar behöver verkligen kontrolleras noga så dessa tar sitt ansvar vad gäller utbildning av unga läkare.
En sådan usel AT-tjänsgöring som jag själv fick för 20 år sedan i Stockholms läns landsting önskar jag ingen ung läkare i dag.
Tydligen är det inte så utan missförhållandena fortsätter. Jag uppmanar Göran Hägglund att ta till sig SYLF skrivelen och handla därefter.
Anmäl kommentar