Virtuella obduktioner bäst inom klinisk forskning

Juryn kallar den kliniska användningen som har utvecklats för banbrytande. Och pristagaren Anders Persson tycker att priset är värdefullt för Linköpings universitet.

– Det här är fantastiskt hedrande för hela CMIV! Tidigare har vi vunnit priser för de vackra och detaljerade bilder vi har lyckats skapa med hjälp av tekniken. Den här gången vinner vi pris för det hårda arbete och den kliniska forskning som vi har genomfört de senaste åren, säger Anders Persson, docent och föreståndare vid Center for Medical Image Science and Visualization, CMIV, vid Linköpings universitet.

Det forskarna har gjort är att de med hjälp av avancerad avbildningsteknik har skapat möjligheter att genomföra virtuella obduktioner av avlidna patienter.

Forskarna använder bland annat syntetisk MR som kan ta fram mycket detaljerade bilder, vilket var helt omöjligt för bara några år sedan. Dessutom har man tillgång till en ovanligt kraftfull datortomograf.

När forskarna har undersökt hela kroppen hos den avlidna med de olika teknikerna framställer de tredimensionella bilder. Dessa förs i sin tur in i ett så kallat virtuellt obduktionsbord, eller en visualiseringsdemonstrator, där den avlidna kroppen kan granskas i hög upplösning, från helkroppsbilder ner till 0,2 millimeters nivå inne i den avlidna patientens organ. Därmed finns stora möjligheter att fastställa vad personen har drabbats av, exempelvis i organ som hjärtat, levern, njurar och hjärnan.

I demonstratorn, som egent­ligen är en stor datorskärm, finns ­kameror som registrerar hand­rörelser. Därför kan den under­sökande ­läkaren zooma, rotera eller skära i den visualiserade kroppen genom att på olika sätt röra händerna intill det han eller hon vill undersöka.

CMIV har i dag 35 doktorander knutna till en forskarskola samt 72 forskare. Forskningsresultaten så här långt har överträffat förväntningarna och Anders Persson förväntar sig därför att vården, tack vare tekniken, bland annat ska kunna förenkla de undersökningar som genomförs på patienter som avlider på sjukhus.

– I dag vet vi att upp till hälften av attesterna, där läkaren fast­ställer dödsorsak, är felaktiga. Med den här tekniken är det möjligt att få en större säkerhet i det rättsmedicinska arbetet. Bättre data på detta område skulle dessutom snabbt komma patienterna till gagn, säger Anders Persson.

Tekniken har också en kommersiell sida eftersom den kan användas för validering av medicinteknik.

Det är något som leverantörerna av tekniken i sin tur är mycket intresserade av. För närvarande diskuteras möjlig­heten att knoppa av ett företag som kan arbeta med att kommersialisera det virtuella obduktionsbordet. Trots att det fortfarande är en prototyp, har det redan kommit in flera beställningar av bordet från olika håll i världen.

– Något av det roligaste är den aktivitet som hela tiden växer runt CMIV. Forskare vill vara i den här miljön och det gör att vi nu kan rekrytera gästforskare från USA och övriga världen till Linköping i stället för tvärtom. Det känns mycket bra, säger Anders Persson.

Nina Rehnqvist, ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, och även pris­juryns ordförande, är mycket nöjd över att Athenapriset går till detta projekt.

– De fantastiska bilderna som man kan ta fram med tekniken gör projektet väldigt spektakulärt. Nu kan vi se saker som vi inte har sett tidigare, exempelvis vid obduktioner. Det kommer att vara till oerhörd nytta för sjukvården, säger hon.

Athenapristagarna får 150 000 kronor i ett forskningsstipendium.

Juryns vinnarmotivering:

”Med stark klinisk förankring och spjutspetsteknologi inom medicinsk bildbehandling har pristagarna utvecklat metoder för att avbilda kroppens inre. Den första kliniska användningen, de virtuella obduktionerna, är banbrytande för rättsmedicinen och medicinsk undervisning, och framtida viktiga tillämpningar finns även inom andra typer av diagnostik. Utmärkande är projektets höga teknologiska komplexitet och ett nära och fruktbart samarbete mellan universitet, landsting och industri.”