Datoriserade journalsystem kostar mer än de smakar
2009-11-23Elektroniska journalsystem ger ökade administrativa kostnader för amerikanska sjukhus. Det visar en studie från Harvard University i Boston.
Övergången till digitala journalsystem i USA har tagit längre tid än beräknat, och staten har skjutit till nästan 135 miljarder kronor för att påskynda processen.
Förespråkare av datoriseringen hävdar att den ger mindre pappersarbete och mer tid åt vård. USA:s president Barack Obama har också understrukit de ekonomiska fördelarna med elektroniska journaler.
Men enligt en undersökning som omfattar närmare 4 000 amerikanska sjukhus, har de nya journalsystemen knappast bidragit till att minska utgifterna. Huvudförfattaren bakom studien, David Himmelstein, professor vid Harvard Medical School, anser att det förhåller sig precis tvärtom.
– Sjukhusen har inte sparat ett öre på datoriseringen. Att tro att IT-satsningar skulle minska kostnaderna är önsketänkande, säger han till nyhetsbyrån Reuters.
Foto: Photos.com
Studien gick ut på att David Himmelstein och hans kolleger samkörde uppgifter om datoranvändning, administrativa kostnader och vårdkvalitet från tre stora databaser. Resultatet visar att de sjukhus som i stor utsträckning använde elektroniska journaler också hade större administrativa utgifter.
Något som däremot var bra med de nya journalerna var möjligheten att gå tillbaka och utvärdera behandlingar. Det har i sin tur bidragit till mer kunskap och bättre kvalitet i vården.
Studien omfattar tiden 2003–2007 och resultaten har nyligen publicerats i The American Journal of Medicine.
FLER NYHETER
Läkare är drömyrket hos en partner, enligt en ny opinionsundersökning. ”Smickrande”, tycker en representant för Läkarförbundet.
NYHETER
NYHETER
Läkare är det vanligaste yrket bland män som vill vänsterprassla. Åtminstone enligt en högst ovetenskaplig topplista från USA.
NYHETER
JUST NU PÅ DAGENS MEDICIN
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Jag har använt Swedestar, Vanja, BMS, Biosys, Mellior, Profdoc, Medidoc, Take Care.
Endast Profdoc går det att jobba med snabbt, de andra har vissa delar bra men och omständiga.Gud vet hur många arbetstimmar det förloras i Sverige pga dessa.Men så länge arbetsgivaren betalar mig dyr läkarlön för att göra sekreterarjobb så inte mig emot.
Anmäl kommentar
Ja, och räknar med indirekta kostnader med patientskador - då kan vi mångdubbla detta !
Och vinsterna med retorospektiva journalanalyser är tämligen överskattade eftersom de beskriver gårdagens vård - vi måste göra prospektiva studier. Och då måste vi dokumentera allt i .... just det pärmar. Bl.a. amerikanska FDA ställer de kraven ....
Anmäl kommentar
Du har inte använt Swedestar!
Anmäl kommentar
Varför är jag inte förvånad ?
Anmäl kommentar