Tillbakahållen ilska kan öka risken för hjärtproblem

Det påstås ju att kvinnor söker läkare för sjukdom eller nervösa besvär mycket oftare än män om det stämmer undrar jag varför. Kan det möjligen vara så att de ännu oftare känner sig orättvist behandlade än män men har en annan strategi att hantera problemen. Har månne någon undersökning från stressforskningsinstitutet gjorts där både män och kvinnor utretts på lika villkor så att man kan verkligen säga att dessa män har större risk än andra att drabbas av allvarliga hjärtsjukdomar. Reagerar män och kvinnor lika på motsvarande press, vet man det?

Anmäl kommentar

Hej XX, tack för din kommentar/fråga!

Jo, det jag menade var hur kan man lyckas avgränsa fenomenet dold colping till att enbart gälla hur man haterar upplevd orättvisa på arbetet. Visst man kan kanske anta att en person som hanterar orättvisor med dold coping gör det både hemma och på jobbet, men då kvarstår frågan har alla elaka parnters hemma eller har de inte det? Eller också kan man utgå från att de "bara" hanterar orättvisor med dold coping på arbetet, då det är en födkrok?

Jag lade ingen värdering i att de valde dold coping för att vara kvar på arbetsplatserna (troligen bäst då en berättigad uttryckt ilska sällan visat sig lönsamt, vare sig för nuvarande eller fortsatt karriär).

Men har man t ex familj med barn och halva/hela släkten indragen i "kuvningen" av en person som hanterar alla orättvisor med dold coping. Så torde det vara till men för denna person hemma. Och då vorde det intressant att se (tycker jag) om någon har tips om artiklar/länkar om detta huruvida en bra jobbmiljö kompenserar eller inte samt om en dålig arbetsmiljö ger dubbelt minus. För denna person är det troligen inte lätt heller att byta miljö, jobb mm och flytta, men inte heller lätt att bo kvar i närheten av eländet.

Sen borde i så fall en ganska stor del av sjukvårdens personal vara framtida storriskpatienter för hjärt-kärlsjukdomar, med tanke på upplevda orättvisor i mängd (syns dagligen i pressen). Så då får jag i alla fall hoppas att de alla har det bra hemma.

Detta oavsett kön (som jag inte tycker är vare sig relevant eller intressant att diskutera vem det är mest synd om eller vem som är mest utsatt). Jag försöker i alla fall vara väldigt snäll, problemlösare och coachande mot min man som är läkare, för inte är det lätt att vara trängd från flera håll på arbetet, inte kunna säga ifrån, utan måst vara tyst trots stora orättvisor, annars blir man väl utmobbad. För är den en sak som sticker ut i vårdmiljön (tycker jag) så är det att att bli arg och säga vad man tycker - det går inte oavsett hur rätt man har.

Vänligen
Lsek

Anmäl kommentar

Den ilska jag drabbats inom yrkesliv har utgått från 3 män med högre position inom sjukvården under några års tid. Det har påverkat min hälsa negativt, bland annat genom sömnlöshet och oro. Som kvinna är jag troligen förövrigt mer utsatt för risk att drabbas av utbrändhet. Rent samhällsekonomiskt får skattebetalare nu betala för dessa mäns ilska genom min arbetslöshet och kommande a-kassa. Maktstruktuererna är kvar som tycks omfatta att vissa män tillåter sig att visa ilska i form av mobbning. Sjukvården = obehaglig arbetserfarenhet för nig.

Anmäl kommentar

Lsek

Vad menar du med hemmiljö? En dålig relation till partnern?
Ofta är ju hemlivet en annan sak än arbetslivet, för många finns det ingen möjlighet att säga upp sig från arbetet pga vantrivsel, eftersom det kommer bli svårt att få en ny anställning utan att göra en stor livsstilsförändring, såsom flytta till en annan stad.
Enda alternativet är att ta ett okalificerat arbete, som väl knappast är ett lockande alternativ.
V.g. parförhållanden kan man ju faktiskt säga att en gräns är beträdd, och se sig om efter en ny partner.

Anmäl kommentar

Undrar om någon vet om detta med "dold coping" och upplevd orättvis behandling "bara" gäller på arbetsplatsen. Jag tänker på om detta inte även kan gälla i hemmiljö? Eller om det möjligen går att säga att orättvis behandling på både arbete och hemma skulle ge ännu högre risk för hjärtsjukdomar?

Anmäl kommentar

Undrar om det är fenomenet hjärtproblem eller företeelsen tillbakahållen ilskan pga orättvis behandling som är mest intressant för alla förmodat landstingsanställda läsare...

Anmäl kommentar

Det vore intressant att undersöka huruvida konfliktundvikandet är genetiskt betingat.

Hypotes: Samarbete ger fördelar i ett hårt klimat, och en tendens att undvika konflikter underlättar samarbete. (Ingendera påståendet är okontroversiellt, skulle jag tro.)

Är det någon som känner till forskningsläget på området?

Anmäl kommentar

Skulle detta vara könsspecifikt och bara gälla män? Varför i så fall?

Anmäl kommentar

Fackligt arbete för en bättre hälsa!

Anmäl kommentar

Å andra sidan minskade risken att få sparken.

Anmäl kommentar