Läkare avstängd efter misstankar om dödshjälp

"Namn, 22:23, 3 december 2009" skriver "Att avbryta livsuppehållande behandlingar och läkemedelstillförsel är självfallet en aktiv handling." och fortsätter tala om mord. BengtK, 19:42, 8 december 2009 menar att kunskap och sunt förnuft kunnat förkorta hans mors liv. F.d. öl i geriatrik var deprimerad och "utpumpad" av sjukdom och bedömdes som beslutskapabel. Men det är ju inte denna kategori patienter vi talar om! Att ge behandlingar som är utsiktslösa i botande hänseende ska man självklart inte plåga någon med. Att ge människor hjälp att dö är en del av vårdens uppgift likaväl som vi hjälper människor att födas. Att ge dödande behandling i dödande syfte är något helt annat än att avbryta utsiktslös behandling. Att ge behandling med "rävgift" till en pensionerad läkare mot hans vilja är självklart något som är absolut förbjudet. Det var faktiskt inte tjänstgörande läkares vilja att avbryta Zinacef:et utan en normalt sett vettig patient som krävde det. Om fdöl fått med sig Zinacef hem så skulle han själv låtit bli att ta det. Mot behandlande läkares vilja. Det är inte var dag som det kollas om patienter är beslutskapabla. Och det krävdes sonens övertalning av farsan att fortsätta ta Zinacef. Men läkaren hade ingen rätt att tvångsbehandla fdöl. Tacka läkaren att han så tydligt visade att det var emot hans vilja och att sonen såg hur knäpp farsan var. Det var ju fdöl som skulle övertalas att fortsätta behandlingen och inte läkaren.
BengtK bör i fortsättningen vända sig till okunniga och oförnuftiga vårdare vid sjukdom. Eller är det ett dumt alternativ?

Anmäl kommentar

Till syster Yster:
Hade jag lyssnat på ssk och läkares "kunskap och sunt förnuft" angående min leukemi sjuke mor, hade hennes liv förkortats med 4 år och 3 månader.

Anmäl kommentar

Jag är pensionerad öl, var geriatriker på Gävle sjukhuset fram till 1988. Jag blev själv svårt sjuk 2003 i bronkopneumoni bilat. En dag tyckte jag att det kändes meningslöst att fortsätta, mådde därtill pyton av rävgiftet teofillin. Jag ville vägra Zinacef och bara få somna in. Läkaren ställde 3 frågor till mig för att fastställa att jag var beslutskapabel. Inte ett ord sade han till min son som fanns närvarande. Sen sa han OK vi nollar Zinacef samt lämnade min sal! Så lättvindigt var man beredd att släcka en människas liv. Tur att min son fanns som ställde det här till rätta.

Anmäl kommentar

Skall man skratta eller gråta? Nu får vi lida, bara för att vi varit otydliga och duckat i det längsta istället för att vara rakryggade

Anmäl kommentar

Vilken soppa! Är det meningen att man "mellan raderna" i art. kan tolka detta som en hämndaktion? Båda anklagelserna är gräsliga, och det är svårt att förstå varför de kommer upp i ljuset nu, om de är sanna vill säga..

Anmäl kommentar

Jaha... med tanke på vad som nu framkommit i ärendet om konflikter, andra anklagelser mm, så känns det hela än mer olustigt och mycket märkligt.

Anmäl kommentar

detta låter som helt grundlösa anklagelser, och det är en skam att landstiget gör bedömningen att stänga av en läkare utan några som helst bevis. ska vilken anhörig som helst kunna stänga av vilken läkare som helst tre år efter?

Anmäl kommentar

Att avbryta en livsuppehållande behandling för en patient som är bortom all bot - exempelvis ta bort eller snarare inte fortsätta med näringstillförseln till någon som ligger djupt medvetslös efter en stroke och alltså inte plågas av detta - kan göras i samråd med anhöriga och betraktas inte som aktiv dödshjälp. Det gör inte heller att inte alls påbörja en behandling - t ex antibiotika vid en lunginflammation - hos patienten nämnd ovan. Dessa beslut tas alltid i samråd med anhöriga.

Anmäl kommentar

Att avbryta livsuppehållande behandlingar och läkemedelstillförsel är självfallet en aktiv handling. En läkare som gör sig skyldig till detta är skyldig till mord eller dråp enligt mitt sätt att se på saken. Jag hoppas att jag lever i ett land där sådana personer också blir dömda för detta.

Anmäl kommentar

Namn 12:04
Du verkar tala om att avbryta livsuppehållande behandling, Det betraktas inte som dödshjälp.

Anmäl kommentar

Dödshjälp förekommer i Sverige, det vet väl alla. Sedan är det bara en fråga om hur vi väljer att beskrivad den.

Nog anser jag dödshjälpen som aktiv om personalen medvetet väljer att "sätta ut" vatten och näring så att vederbörande patient skall få slippa ifrån plågorna och gå bort.

Det vore mycket bättre att säga som det är istället för att hyckla. Det skulla alla vinna på i längden.

Anmäl kommentar

Blir det ytterligare en härva av stora mått av detta, så är det inte utan anledning man tänker tillbaka på alla de pat man vårdat i livets slutskede(flera år bakåt i tiden!) och funderar på om det finns anledning till oro...

Anmäl kommentar

Jag vågar påstå att den palliativa vården har försämrats för att läkare och sjuksköterskor är rädda för att bli anmälda. Vi måste gardera oss hela tiden och vågar inte längre använda vårt sunda förnuft och vår kunskap

Anmäl kommentar

Palliativ vård betyder inte att man inte skall utföra "aktiv vård", snarare tvärtom. Det krävs synnerligen hög flexibilitet, lyhördhet och förmåga till snabb behandling vid behov för alla patienter i palliativt skede. Däremot skall ingen onödig vård eller livskvalitetsförsämrande vård utföras.
 
Avseende den avstängde läkaren är det utifrån artikelns uppgifter obegripligt och oförsvarbart att stänga av läkaren i fråga. Alltså får vi hoppas att det ligger mer bakom som inte redovisats ännu. Jag förväntar mig att detta omgående presenteras.

Anmäl kommentar

Problemet är att alla verkar ta det förgivet att det är timmar av ett liv vi talar om. En palliativ patient för ju som man kan förstå av beteckningen ingen aktiv vård, fast han ibland kan ha flera års förväntad överlevnad, men är inte botbar. Det är ju dessutom inte bara palliativa patienter vi talar om.
De flesta akutläkare har nog själv varit med om att man givit en lite för hög dos till en äldre även om det inte varit en patient i palliativt stadium. Det kan ifrågasättas och jag tycker det är positivt att vi börjar tala klarspråk, så även patienten förstår.

Anmäl kommentar

Ett grundläggande problem är att dom som saken igentligen gäller nu inte kan höras då dom är döda. Kunde man fråga dom från andra sidan skulle dock frågan vara skulle du vilja leva nån timme till på bekostnad av större plågor. Nu kan vi dock inte ställa den frågan av praktiska omständigheter. Så frågan måste ställas till oss nu levande vad vi är beredda till för att få leva nån timme till. Kanske är det bättre att vi själva nu får ha en åsikt i den frågan än att anhöriga har den åsikten till nytta för vem.

Anmäl kommentar

Om det verkar finnas fog för misstankarna är det väl svårt att anse något annat än att en rättslig prövning är bra?
Min åsikt är att vårdapparaten inte bör vara en rättslig frizon. Mitt motiv är att omfattande brister får fortsätta år efter år trots påpekanden från Sos. När det gäller t.ex. självmord bland barn brukar Sos komma med kritik i ungefär hälften av fallen. År efter år. Om bristerna var brottsliga, tror någon att detta skulle fortsätta?

Anmäl kommentar

Om det hela accelererar kommer juridiken att "ta över" vården vid tex livets slutskede istället för att överlåta kunskapen till de som är bäst lämpade,läk och sjukvårdspersonal.Alltså kommer fler pat. underlåtas smärtlindring och ångestdämpade vid dessa tillstånd för vem vet.... är det vård av hög kvalitee

Anmäl kommentar

Hur mänga kommer att bli avstängda på mer eller mindre lösa boliner?
Endera kommer inte alla fakta fram i artikeln eller så är det hela mycket märkligt.
Nu kan förmodligen vilken läkare som helst få gå hem vilken dag som helst, för att någon anhörig kommer på att det kanske gavs för mycket morfin i livets slutskede???
Alltså innan det ev. brottet hunnit preskriberas.

Anmäl kommentar

Att en sådan här sak kommer upp tre år efter dödsfallet är mycket märkligt. Troligen är det åtalet mot barnläkaren på Astrid lindgren som nu börjat sprida sig som ringarna på vattnet. Det kommer om det fortsätter att ge arbete åt många dyra jurister precis som många befarat. Om det forsätter kommer sjukvården snabbt anpassa sig till juridiken och minska ned smärtstillningen under livets slutskede. Frågan är vem är vinnaren vem är förloraren. Sedan frågar man sig har samhället verkligen råd med denna lekstuga med dagens annars mycket magra ekonomi.

Anmäl kommentar

Ssk Oskar Niklasson, läs mer innantill innan du antyder och anklagar. Läkaren har inte varit avstängd "i hela tre år"! Tvärtom har läkaren arbetat  vidare uppenbarligen utan några anmärkningar.

Anmäl kommentar

Om det var det här fallet de pratade om i nyheterna igår (skulle skett 2006), så kan man undra vad varför anmaälan och avstängning nu? Nästan fyra år senare.....?

Anmäl kommentar

Det är väl uppenbart att alla uppgifter och omständigheter inte kommer i dagen genom denna artikel. Varför skulle landstinget stänga av läkaren hela tre år om det inte fanns ytterst graverande omständigheter? En lös anklagelse från en anhörig är inte hela sanningen!

Anmäl kommentar

Så om man vill ha en läkare avstängd på obestämd tid är det alltså bara att drämma till med en anklagelse tagen ur luften, som "varken går att styrka eller motbevisa". Vilket fantastiskt ledarskap dennes chef visat prov på. Måste ju bli nominerad till årets chef!

Anmäl kommentar

Den hysteriska rädslan för dödshjälp i Sverige är skrämmande. I ett annat relativt progressivt land står vi i denna fråga och trampar i ålderdomliga uppfattningar. 

Anmäl kommentar

För att betraktas som formellt misstänkt måste man var omnämnd i en polisutredning med just den termen.
Det här liknar häxjakt.

Anmäl kommentar

Det handlar väl inte om någons "rätt att uppehålla sig på arbetsplatsen" utan om att hantera det här ärendet med respekt för läkarens integritet. Ingen ska anses som brottsling bara för att någon skriver ett brev med anklagelser. Var i bristande rättssäkerhet hamnar vi då? Att utreda när någon skriver ett brev, det är förstås nödvändigt, men betyder inte att det troligen är så att den anklagade är skyldig. Efter 3 år verkar ju också märkligt.

Anmäl kommentar

Om uppgífter föreligger som pekar på att vårdpersonal medverkat till att aktivt förkorta en patients liv så är det, enligt min åsikt, självklart att vederbörande stängs av från sitt patientnära arbete tills saken är utredd. Detta naturligtvis oavsett personalkategori. Vi har alla olika åsikter om eutanasi, men än så länge är det olagligt i Sverige. Patientsäkerheten måste gå före vårdpersonalens rätt att uppehålla sig på arbetsplatsen.

Anmäl kommentar

Andreas - polisen har inte startar någon utredning, ärendet är hittills bara överlämnat till polisen.

Anmäl kommentar

Konstigt att stänga av någon från sitt arbete tre år efter påstådd händelse. Om man vore rädd för att läkaren skulle nyttja eutanasi i tjänsten är det väl bara att styra bort honon/henne från ansvar över palliativa patienter. Hur lång tid tar en polisutredning, om nu polisen nappar på betet? Varför anses inte läkaren arbetsför under tiden?

Anmäl kommentar

Om den anhöriga påstår att läkaren har medverkat i aktiv dödshjälp och polisen har startat en utredning så är ju läkaren självklart misstänkt.... Du har fel "Dr M".

Anmäl kommentar

Hur "lätt" ska det vara att stänga av en läkare? Har läkaren fått chans att direkt svara på anklagelserna? Det här, och liknande anklagelser ("vår granne hotar sin barn med stryk varje dag" - och det måste soc utreda) kan i värsta fall vara fantasifoster och samtidigt få otroliga konsekvenser.

Anmäl kommentar

Dålig rubrik DM! Läkaren är ju inte misstänkt utan anklagad av en anhörig. Det är två helt olika saker. Om det i utredningen framkommer misstanke om att uppgifterna stämmer lär vi få höra det.

Anmäl kommentar