Bantningsmedel kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke
2009-12-18Läkemedelsverket varnar nu läkare som förskriver Reductil för eventuella risker med läkemedlet. Detta sedan en studie visat att viktminskningsmedlet kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke för vissa patienter.
I den så kallade Scout-studien ingår nästan 10 000 överviktiga eller feta patienter med känd hjärtkärlsjukdom eller risk för sådan. De fick långtidsbehandling med viktminskningsläkemedlet Reductil (sibutramin) och följdes i sex år. Studien visar att de som fick läkemedlet hade högre risk för hjärtdöd, hjärtinfarkt eller stroke, än de som fick placebo.
I klinisk praxis är hjärtsjukdom en kontraindikation för behandlingen. Läkemedelsverket uppmanar nu de läkare som förskriver Reductil att vara extra försiktiga och noggrant beakta kontraindikationerna. Detta i väntan på att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gör en slutlig bedömning av nyttan och riskerna med läkemedlet, som väntas vara klar i januari.
Särskilt viktigt är det enligt Läkemedelsverket att inte ge Reductil till personer med otillräckligt kontrollerat högt blodtryck, känd kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, rytmrubbningar, perifer aterosklerotisk sjukdom, och personer som har haft stroke eller tia, övergående syrebrist i hjärnan. Läkemedlet bör heller inte användas i mer än ett år, skriver Läkemedelsverket.
Myndigheten uppmanar också patienter som behandlas med Reductil att diskutera behovet av läkemedlet vid nästa läkarbesök.

Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Hej Andreas!
Intressant artikel, men jag ser inte forskningsstudien som den bygger på. Det verkar som om studien jämför äpplen och päron. Betänk följande citat:
"Hans forskargrupp har genomfört grundliga kartläggningar av den fysiska aktiviteten i olika åldersgrupper i Sverige. I studierna har deltagit tusentals slumpvis valda personer i varierande åldrar. Deras fysiska aktivitet har mätts med hjälp av enkäter och dagböcker samt genom att försökspersonerna fått bära speciella rörelsemätare i sin vardag. Mätaren registrerar såväl antalet steg man tar som intensiteten med vilken man rör sig. Försökspersonerna bar mätaren under varje vaken minut i fyra till sju dagar."
Tror du rörelsemätarna fanns för 50 år sedan? Inte heller fanns video, DVD, TV-spel och datorer för 50 år sedan. TV fanns i betydligt mindre omfattning 1959 (en svart-vit kanal)och absolut inga barnprogram. Så vad gjorde barn istället? - Lekte.
Om man tittar på vad som påtalats gällande mönstringen, så minskar ju vår kondition år för år. Inte lär det bero på kost eller hur?
Men visst tror jag du har rätt när det gäller att kosten har STOR betydelse och jag tror inte den fettsnåla kolhydratrika kosten samt godiset och det sötade kaffebrödet (eg kolhydrater) gör saken bättre.
Jag har funderat en hel del gällande de olika kostråden för viktnedgång. Visst påminner Atkins, GI och stenåldersdiet en hel del mer om varandra än den fettsnåla kolhydratrika diet vi "skulle" ha enligt livsmedelsverket. Personligen tror jag Atkinsdieten är effektivast för snabb viktnedgång, men medelhavsdieten är den sundaste kosthållningen på sikt (då den täcker in fler aspekter).
Dock är allsidig daglig träning extremt viktigt för en god hälsa. Det är jag helt övertygad om.
Att kardiovaskulär träning är ett effektivt sätt att hålla nere vikten syns ganska tydligt när man ser på maratonlöpare och längdskidåkare.
Trevlig kväll!
Anmäl kommentar
Greta
Det finns dock forskning som visar på att barn rör sig precis lika mycket i dag som för 50 år sedan!
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=84953&d=30644&l=sv
Personligen så tror jag att överviktsproblematiketen har mer att göra med ett ökat intag av snabba kolhydrater och fettsnåla kostråd.
Min erfarenhet visar i alla fall inte på att man går ner i vikt enbart genom att börja röra på sig mer utan att påverka dieten. Den som tränar eller rör sig mer blir hungrigare och äter mer.
Andreas P Leg. Sjukgymnast
Anmäl kommentar
@ emigreradDr
Då du hellre rekommenderar AHAs modell än exempelvis min, vet du vad jag rekommenderar? Är det denna modellen du rekommenderar? http://circ.ahajournals.org/cgi/reprint/CIRCULATIONAHA.107.185649
Då du verkar ha insikt, hur anser du att den skiljer den sig ifrån "min" modell (då jag är kiropraktor)?
Gällande BMI över 50: Om du läser mitt förslag i lite mer detalj, så kanske du ser följande: "Att medicinera och använda kirurgi mot övervikt är bara ett bra exempel på att man till en början misslyckats och dessa interventioner skall bara användas i yttersta nödfall."
När det sedan kommer till evidensbaserade dieter tycker jag du skall göra en slagning på pubmed: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed använd sökorden "mediterranean diet", så får du 1806 träffar och av dem får du 412 review-artiklar. Lägg till att de flesta av studierna är långa uppföljningar med ett stort antal deltagare, så kanske även du förstår att dessa studier tillsammans har långt starkare evidens än något annat.
Det handlar nämligen av en förändring av livsstil. Inte enbart för en person, utan snarare för hela familjer och populationer. Här måste livsmedelsverket bli betydligt mer aktivt och börja påverka exempelvis skolan, blivande föräldrar etc.
Vi kan inte fortsätta som vi gjort fram tills nu och tro på "det vita pillrets makt". För se vart det har fört oss i form av övervikt och diverse så kallade "vällevnadssjukdomar".
Tänk att sådana tankar kommer ifrån en enkel kiropraktor;)
Anmäl kommentar
Vad vill du då egentligen göra emigreradDr?
Vilken diet har visat gång på gång att den inte hjälper?
Läste du inte min länk från en Nordisk läkartidning?
Anmäl kommentar
Re: Greta. Gang pa gang ar det visat att diet inte hjalper mot extrem fetma utom i undantagsfall. Dropout rate brukar val vara kring 80% redan efter 6 manader i dietstudier trots extrem uppbackning i form av dietister som ringer varje vecka, traffar i grupp varannan vecka osv, nagot som vi aldrig skulle ha resurser till i den kliniska verkligheten. Givetvis bor man jobba forebyggande mot fetma och for att oka motionen i samhallet (rekommenderar hellre AHAs modell for motion an nagon kiropraktikers modell), men att rekommendera medelhavsdiet och okat intag av notter till nagon med BMI 50 tanker jag inte noja mig med.
Anmäl kommentar
Självklart bör fetma hellre förebyggas än behandlas.
I Sverige har man en utmärkt måttstock på vilken utveckling svenska unga män haft gällande bl.a. längd, vikt, styrka och uthållighet. Måttstocken kallas mönstring. Vi kan konstatera att unga män genom åren blivit oproportionerligt tyngre (i förhållande till längden). På samma sätt kan vi konstatera att de svenska yngre männen blir allt mer otränade.
Har dessa förändringar något gemensamt? Jag skulle nog våga hävda det utan att blinka.
Om jag har rätt, vad beror det då på? Jag tror det beror på våra vanor. Ungdomarna har idag tillgång till TV, DVD och datorer, vilket är annorlunda i jämförelse med hur det såg ut för 50 år sedan. Utvecklingen har gått framåt inom dessa tekniska områden, så numera umgås man genom nätet. Allt detta medför naturligtvis att vi rör oss allt mindre, vilket jag anser är den största boven i dramat.
Som vårdgivare bör nog alla försöka påverka patienterna så att de börjar röra på sig i betydligt mer omfattning än idag. Detta är något som kiropraktorer, sjukgymnaster och naprapater alltid gjort. Tyvärr har läkarkåren allt som oftast gått en helt annan väg som innebär bantningsmedel och kirurgi, samt dyr medicinering och ytterligare kirurgi för obesitetens alla bieffekter.
Det vore kanske bättre om läkarkåren började kopiera kiropraktorernas, sjukgymnasternas och naprapaternas rekommendationer om motion. Att medicinera och använda kirurgi mot övervikt är bara ett bra exempel på att man till en början misslyckats och dessa interventioner skall bara användas i yttersta nödfall.
Vidare finns ganska goda indikationer på vilken typ av diet som kan anse vara nyttigast, nämligen medelhavsdieten. Tittar man lite noggrannare på den finner man att den är ganska fet (olivolja, nötter och fet fisk mm), men innehåller också lamm, grovt bröd, frukt, grönsaker och lite rödvin. Jag noterar även att dieten är relativt fattig på kolhydrater. Intressant är också frågan om antioxidanterna som denna diet ger, innebär en bättre hälsa på sikt. Jag låter läsaren avgöra, när ni granskar studierna. Man bör också beakta att studierna på denna diet ofta är populationsbaserade och jag skickar med några reviewartiklar från 2009 för påseende. Dock åt man inte medelhavsdiet för 50 år sedan i Sverige, men jag tror att det bästa sättet att skapa en varaktig viktreduktion är genom både ökad fysisk aktivitet samt en genomtänkt diet.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19841245?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=1
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19721920?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=2
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19720479?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=3
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19689381?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=4
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19651799?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=6
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19445315?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=14
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19378874?itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_RVDocSum&ordinalpos=15
Anmäl kommentar
Till Peter Nilsson.
I Norsk läkartidning kunde man läsa nedanstående artikel häromdagen. Motsvarande artiklar i exvis svensk läkartidning har givetsvis hitintills refuserats!
http://www.tidsskriftet.no/index.php?seks_id=1921420
Tycker att din sista mening är bra.
Dvs. "Fetma bör hellre förebyggas än behandlas."
Enligt artikeln fungerar då inte rådande "tallriksmodell" för många känsliga.
Något som man sedan länge noterat på våra överviktskliniker och ändå inte av någon anledning testat en tvärtom kost utan fortsatt år efter år på samma misslyckade väg!
Klar brist på kreativitet när man kommer fram till att magkirurgi är bästa metod!
Anmäl kommentar
Eller så satsar man på lågkolhydratkost.
Det är vetenskapligt visat att man går ner i vikt effektivt - och dessutom förbättrar markörerna för hjärt-kärlsjukdom.
Många känner inte känner till saken, eller väljer att bortse från denna vetenskap eftersom den inte stämmer med de fördommar man har.
Här är några studier för den som är nyfiken:
http://content.nejm.org/cgi/content/full/359/3/229
http://jama.ama-assn.org/cgi/content/full/297/9/969
http://www.cochrane.org/reviews/en/ab005105.html
http://www.ajcn.org/cgi/content/full/80/5/1175
Anmäl kommentar
Det är mycket anmärkningsvärt att SCOUT studien visar en ökad kardiovaskulär risk associerat med viktminskande behandling med reductil jämfört med placebo. Tyvärr finns det f.n. ingen liknande farmakologisk studie som pågår med samma syfte att minska kardiovaskulära händelser, och kanske kommer det nu att dröja länge innan nya substanser kommer att testas. Tidigare vet vi att rimonabant drogs in, och orlistat har aldrig testats i en end-point studie. Evidens idag talar således för att kirurgiska interventioner kan vara till nytta hos mycket feta individer (BMI över 35 kg/m), men i intervallet 30-35 kg/m2 (fetma) finns ingen indikation att förespråka viktminskning hos i övrigt friska personer. Sannolikt är viktstabilitet ett mera realistiskt mål om inte subjektiva besvär (ledsmärtor, psykiska problem) motiverar viktnedgång. Intresset bör sannolikt hellre inriktas på riskfaktorkontroll med etablerad terapi hos feta individer (för blodtryck och glukosintolerans samt dyslipidemi om absoluta risken är hög) än farmakologisk viktreduktion om målet är kardiovaskulär prevention. Det är på ett sätt sorgligt att dagens läkemedelsterapi inom fetmaområdet har så lite evidens för prevention av morbiditet och mortalitet, men samtidigt en utmaning för forskningen att finna nya vägar att tackla detta problem. Fetma bör hellre förebyggas än behandlas.
Peter M Nilsson
Professor i klinisk kardiovaskulär forskning
Malmö
Anmäl kommentar
Var der inte det den kände, numer avlidne komikern åt?
Anmäl kommentar