Dubbelt så mycket salt som rekommenderat i ungas mat

Beklagar, en liten freudiansk felskrivning i förra inlägget:
DeFronzo i en översiktsartikel i Diabetologica Sept 21(3):165-71 beskriver att _Insulin_ ökar på upptaget av natrium i njurarna och att kroppen därför måste behålla mer vatten för att natriumkoncentrationen ska förbli konstant.

Anmäl kommentar

God fortsättning PJ!

Du verkar inte ha läst Taubes och därmed inte heller DeFronzo från 1981 där DeFronzo i en översiktsartikel i Diabetologica Sept 21(3):165-71 besktiver att kolhydrater ökar på upptaget av natrium i njurarna och att kroppen bärför måste behålla mer vatten för att natriumkoncentrationen ska förbli kontant.

Det är inte bara hemoglobinet som via Schiff-baser kopplas nonezymatiskt till enkla sockerarter. Alla de proteiner som finns i cellmemranet (transport- och signalproteiner) populeras av fruktos och glukos. Fruktos, som är en aldehyd, fastnar effektivare än glukos. Därmed sitter de klibbiga sovkermolekylerna även på utsidan av röda blodkroppars cellmembran och blodkropparna får svårare att ta sig igenom kapillären ,som är något mindre i innerdiameter än den röda blodkroppens ytterdiameter. RBC måste omforma sig för att kunna passera kapillären.

Men kom igång och läs i Ganong och Taubes. Sen kan du komma tillbaka.

Anmäl kommentar

Hej igen Salt kis!

Jag tror inte det här är det rätta forumet för en mer ingående debatt, men jag kan bara konstatera att du tyvärr inte verkar ha koll på allt du skriver. Du kanske bara har läst Ganong och Taube eller sett på YouTube :-).
  
Varifrån har du t ex fått, ”Röda blodkroppar har det trångt i kapillärerna och med ytterligare glukos och/eller fruktosmolekyler på membranproteiner på röda blodkropparna blir det trögare för de röda blodkropparna att passera kapillärerna vilket i sin tur leder till ökat blodtryck för att få igenom röda blodkroppar med tillräcklig hastighet.” Höga nivåer av glukos binder in till hemoglobinet i blodkropparna via en sk shiffbas som är en irreversibel bindning. Det påverkar inte membranen på blodkropparna och inte heller deras förmåga att passera genom kapillärerna. Det är en del av de grundkunskaper som finns inom biokem/fysiologi. Och den vattenmängd som binds till kroppen via kolhydrater, dvs lagrig av glykogen, är relativt liten och har inget med blodtrycket att göra. Någon effekt av insulin, som gör att vi skulle behåller mer natrium finns så vitt jag vet inte, men att det finns en korrelation mellan höga insulinnivåer och högt blodtryck är inte konstigt eftersom det är en del i det metabola syndromet.

Tyvärr är det här med fysiologi och biokemi inte så enkelt. Och allt är nog inte upptäckt ännu så att vi kan luta oss tillbaka och förlita oss på de grundkunskaper vi har idag. Tyvärr är det också så att många inte heller använder de grundkunskaper vi redan har när de drar sina slutsatser.

Anmäl kommentar

Namn, 10:46

Vad ska man med forskningsrapporter till när det finns grundkunskaper i fysiologi, biokemi, hormonlära? Grundkunskaperna behöver, liksom hjulet, inte uppfinnas fler gånger. Grundkunskaperna finns redan och är klara att användas rakt av och behöver inte bekräftas av en massa forskningsrapporter.

Dessutom har en hel del forskningsrapporter tagits tillbaka på grund a fusk, redan Ancel Keys Six countriesstudie, som kom 1953, visades redan 1957 av Yerushalmi och Hilleboe vara baserad på forskningsfusk. En populärversion finns som Youtubefilm här: http://www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4
Se och leta sedan på Googlr efter bakgrundsmaterialet.
God fortsättning på lulen!

Anmäl kommentar

Men bäste PJ.
Läs Ganong och Taubes. Då finner du (med alla nödvändiga referenser hos Taubes s 145-151). Redan 1967 breskrev Jeremiah Stamlrt att ”bevisen som stödde salt-hypertoniteorin var ”inkonklusiva och motsägelsefula”. Han sa samma sak 16 år senare.
Naturfolk liksom västerlänningar har ett lågt blodtryck så länge de är under 40 års ålder. Vid högre åldrar stiger blodtrycket med åldern medan hos naturfolken sjunker trycket med åldern. Då naturfolk exponeras mot en västerländsk kost stiger blodtrycket på samma sätt som hos västerlänningar.
Det beskrevs av Frances Benedict 1919 så här: ”Med kost med övervägande kolhydrater finns det en stark tendens för kroppen att behålla vatten, medan kost med övervägandefgett finns det en tendens för kroppen att förlora vatten.”
I början på 1970-talet visade forskare att den vattenbehållande effekten av kolhydrater berodde på  en ökad insulinsekretion som inducerade njurarna att återabsorbera natrium i stället för att utsöndra det.och att insulinnivåerna var högre hos hypertensiva individer än hos normotensiva..

Till detta kommer att vid höga glukos och framför allt höga fruktosnivåer i blodet en nonenzymatisk koppling mellan sockerarter och protein äger rum. Röda blodkroppar har det trångt i kapillärerna och med ytterligare glukos och/eller fruktosmolekyler på membranproteiner på röda blodkropparna blir det trögare för de röda blodkropparna att passera kapillärerna vilket i sin tur leder till ökat blodtryck för att få igenom röda blodkroppar med tillräcklig hastighet.

Vem har räknat ut att det fysiologiska behovet av salt är 0,6-1,2 g/dag? Vi måste hela tiden kompensera för förlusterna eftersom vi inte har några förråd av salt i kroppen. Yanomamo-indianerna må ha ätit litet salt men det finns inget beskrivet vad de åt så då går det inte ens att kontrollera hur stort saltintaget i verkligheten var. Varför saltar samerna i kaffet? Smält snö är detsamma som destillerat vatten. Upprinnelsen av älvarna innehåller inte heller mycket salt i bäckvattnet. Salt har alltid varit en viktig handelsvara, romerska soldater betalades i salt, därav ordet ”salary”. Du vill väl inte dö i saltbrist? Det är alltför lätt gjort när man av SLV tvingas äta litet salt.

Läs Ganong och Taubes och kom igen sedan.
God Jul!

Anmäl kommentar

Tänk om verkligheten var så enkel som "Salt kis" skriver. Tyvärr är den inte det. Ju mer man kan om fysiologi desto mer ödmjuk blir man inför "verkligeten". Högt blodtryck är förmodligen bara en av många symptom som uppkommer efter åratal av högt saltintag. Vår kropp gör hela tiden allt för att kompensera för obalanser, och påfrestningen på njurar och andra organ är stor vid högt saltintag. Visst, de flesta klarar sig när kroppens funktioner är på topp, som oftast i unga år. När vi blir äldre händer dock saker.
Vårt fysiologiska behov av salt är beräknat till endast 0,6-1,2 gram per dag, men Yanomamo-indianerna i Amazonas har dock ett så lågt intag som 0,06 gram och är fullständigt friska.

Anmäl kommentar

Det man kan undra är bara varför skriver inte "salt kis", "salt böna" m fl som alltid invänder, samt Annika Dahlqvist forskningsrapporter, så att mänskligheten får VETA allt det redan ni vet. I stället för att underkänna alla instanser hela tiden. Hur ska vi annars kunna lita på er vetenskapliga kompetens?
Ylva

Anmäl kommentar

Salt böna, du har helt rätt om både salt- och fettskräck och du är allt bra salt som kommer med ett sådant påstående.

Men hur är det nu, låt mig se, 0,9 g salt per dL, dygnsbehov 3 L = 27 g/dygn. Får patienten ett högre blodtryck?

Näe.

Fysiologi är jätteroligt när man kan det!

Sedan går det att läsa på Agrias hemsida om saltintag. Också intressant att vid saltbrist så innehåller avföringen mindre salt än normalt. Kroppen är förunderligt duktig på att kompensera ofysiologiska tillstånd (homeostas kallas det).

http://www.agria.se/agria/index.nsf/LinkFrameSet?ReadForm&url=http://www.agria.se/Agria/text.nsf/id/395

Anmäl kommentar

Mycket bra skrivet av dig "salt kis".
Du har helt rätt. Den där saltskräcken är en lika stor myt som fettskräcken och även där saknar SLV kompetens att bedöma och tolka studier.

Hur är det nu? När man får vätskersättning på sjukhuset - innehåller inte dom där "påsarna" för mycket salt?

Anmäl kommentar

Det verkar som om alltför många har glömt sina fysiologikunskaper. Det är bara att läsa Ganong Clinical Physiology igen. Men det går också med vanlig praktisk erfarenhet.

Ät en salt sill, du blir törstig och kissar ut överskottet på salt utan att påverka natriumnivån i blodet. Glomeruli filtrerar ut omkring 1-2 kilogram salt per dygn. Tubuli absorberar 99 % så det som kommer ut i urinen är ~10-20 g NaCl per dygn. Se även normalvärden för Na i urin, 150 -300 mmol / dygn. Multiplicera med 60 (molekylvikten för NaCL) så får man fram antalet gram salt som utsöndras per dygn. Det blir 9-18 g NaCl/dygn.

Äter vi för litet salt så gör njurarna allt för att resorbera maximalt med natrium. Men vi skickar ut salt via svett och avföring och vi har inga saltdepåer i kroppen. Natriumnivån sjunker i blodet till under den lägsta normalnivån. Sedan blir det varmt, man svettas och natriumkoncentrationen sjunker ännu mer. Sedan gör man som man är beordrad av myndigheterna, dricker tre liter vatten. Då späds natriumnivån ut ännu mer och det är då man drabbas av vattenförgiftning, natriumbrist, värmeslag eller cirkulationskollaps. Kärt barn har många namn. Men tillståndet är inte alltid förenligt med överlevnad.

Det finns ingen forskning som har visat att salt höjer blodtrycket. Men det finns usel forskning som visat att man under fyra veckor kan sänka blodtrycket marginellt med 1-6 mm Hg systoliskt och 1-3 mm Hg diastoliskt. Men till priset av ökad hjärtfrekvens vilket ger en ökad blodtryck gånger hjärtfrekvensprodukt, alltså en ökad belastning på hjärtat vid lägre natriumnivåer. Dessutom har NHANES III visat att ett NaCl-intag på mindre än 5g/dag gav 50 % ökad frekvens av hjärtinfarkt.

Detta borde både SLV och WHO veta om de kan sin fysiologi. Men SLV saknar idag medicinsk kompetens. Så slutsatsen är glasklar, läs Ganong igen, eller Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes, och kom tillbaka sen.

Anmäl kommentar

Kommentar till den anonyme insändaren (10:13 22 dec 2009) Sambandet mellan saltintag och högt blodtryck har varit känt sedan 1950-talet genom bl.a. Hans Selyes undersökningar. En Google sökning ger mer än 10^6 träffar. Synd att halveringstiden på kunskaper är så kort.

Anmäl kommentar

Kolla citatet: "Högt saltintag kan leda till högt blodtryck, men enligt Lena Hulthén, som är en av forskarna bakom studien, var det inget som kunde visas i studien eftersom högt blotryck vanligen utvecklas först i 30-40-årsåldern." Med andra ord är artikeln värdelös förrän man länkat högt saltintag i unga år till hypertension senare i livet.

Är det någon som hört talas om halveringstid?

Anmäl kommentar