Screening kan halvera risk för att drabbas av tarmtumörer
2010-01-04Att genomgå koloskopiscreening kopplas till en nästan halverad risk för att drabbas av kolorektala tumörer inom tio år. Men skyddet gäller bara tumörer i ändtarmen och i vänstra delen av tjocktarmen, enligt en ny studie.
Läs abstract till studien:
I flera länder är screening med koloskopi en rekommenderad metod för att i tidigt skede hitta icke-symtomgivande tumörer i tjocktarm och ändtarm. Men enligt tyska forskare bakom en ny studie är det oklart hur effektiv metoden är på samhällsnivå och vilka delar av tarmen som skyddas mot tumörer.
I en ny studie har de därför undersökt förekomsten av kolorektala tumörer bland 3 287 invånare i delstaten Saarland i Tyskland. Studiedeltagarna, som var 55 år eller äldre, fick samtliga göra en koloskopi.
Bland de 2 701 deltagare som inte genomgått en koloskopi de senaste tio åren upptäcktes avancerade tumörer hos 11,4 procent. Motsvarande siffra bland dem som gjort en koloskopi de senaste tio åren var 6,1 procent.
Som avancerad tumör räknades avancerade adenom, det vill säga godartade tumörer som utgår från körtelvävnad, samt elakartad cancer.
Efter justeringar för olika andra faktorer var en tidigare genomförd koloskopi totalt sett kopplat till 48 procents minskad risk för att ha utvecklat tumörer i tjock- eller ändtarm, jämfört med om man inte gjort koloskopi förut.
Skillnaden mellan grupperna berodde till största del på ett skydd mot tumörer i vänstra sidan av tjocktarmen, inklusive ändtarmen. Riskminskningen för sådana tumörer var 67 procent.
Screeningen tycktes dock inte innebära ett skydd mot tumörer i högra delen av tjocktarmen, inklusive den tvärgående delen, alltså de delar av tjocktarmen som är närmast tunntarmen.
Forskarna bakom studien är bland annat verksamma vid Deutsches Krebsforschungszentrum i Heidelberg. De spekulerar i att en orsak till att metoden inte skyddade mot avancerade tumörer i högra delen av tjocktarmen kan vara att den ursprungliga koloskopiundersökningen bland dem som tidigare gjort koloskopi kan ha utförts med dålig kvalitet.
I Sverige är inte koloskopiscreening en rekommenderad rutinmetod hos till synes friska individer. En orsak är att det saknas data från randomiserade kliniska prövningar.
Studien publiceras online av tidskriften Journal of the National Cancer Institute.
Skriv kommentar
Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.Kommentarer
Re: joppe. Ett exempel på en studie finner du i artikeln ovan.
Jag har aldrig förstått mig på människor som är villiga att offra människoliv för kortsiktig landstingsekonomisk vinning och som aktivt letar efter svepskäl att inte införa nya metoder eller läkemedel.
Kanske kan du kan förklara hur man då resonerar?
Anmäl kommentar
Och huvudskälet att man screenar så generöst i USA är väl som alltid också ekonomiskt - dvs läkarens ekonomi. Vilka evidens finns för att göra på annat sätt än i Sverige?
Anmäl kommentar
Här i USA gäller allmän screeening med koloskopi. Man startar då pat är 50 år eller tio år yngre än förstagradssläkting som insjuknat, vilketdera som är tidigast. Sedan rekommenderas beroende på resultatet en ny coloskopi inom ett visst intervall, vanligen 3, 5 eller 10 år. Jag kan intyga att väldigt många polyper hittas, som om de fått växa till ofta lett till invasiv cancer. Huvudskälet till att man inte screenar i Sverige är väl som alltid ekonomiskt.
Anmäl kommentar
Ett annat problem med koloskopiscreening är ju att det uppfattas som en obehaglig undersökning, som många troligtvis alltså inte skulle vilja vara med om...?
Anmäl kommentar