Motivationshöjande samtal sågas i nya diabetesriktlinjer

Förra våren presenterade Social­styrelsen en preliminär version av de nya riktlinjerna för diabetesvård.

Under hösten har remissvar hämtats in och beaktats. När nu myndigheten presenterar de slutgiltiga nationella riktlinjerna är det få ändringar från den tidigare versionen. En skillnad är att insulinpumpar prio­riteras lägre än förut.

– Men de prioriteras fortfarande ganska högt och de flesta landsting bör öka sin användning av pumpar för typ 1 och svårinställd diabetes, säger Tony Holm, som är Socialstyrelsens projektledare för riktlinjerna.

Basen i rekommendationerna kvarstår dock.

– Man ska behandla kraftfullt och intensivt.

Riktlinjerna betonar också vikten av grupputbildning, men däremot sågas så kallade motivationshöjande samtal som syftar till förbättrad blodsockerkontroll, en åtgärd som många landsting utbildat personal i.

Detta är i linje med den utvärdering som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, presenterade förra året där myndigheten hade tittat på patient­utbild­ningar i egenvård av diabetes­patienter, se Dagens Medicin nr 18/09.

– Med grupputbildning vid typ 2-diabetes får man en sänkning av långtidsblodsockret som är i nivå med vissa läkemedel. Med motivations­höjande samtal får man ingen effekt på glukos­kontrollen. Därför rekommenderar vi grupputbildning, säger Tony Holm.

För att grupputbildningen ska ge effekt krävs att de som leder den har både pedagogisk kompetens och ämneskompetens. I dag kan utbildningar ledas av personer som enbart har ämneskompetens.

I riktlinjerna betonas också att de motivationshöjande samtal som det avråds från, inte är samma sak som de vardagliga rådgivande samtal som är en naturlig del av all diabetesvård.

Tony Holm lyfter även fram rekommendationer om förebyggande åtgärder och goda levnadsvanor som särskilt viktiga i riktlinjerna. Vad gäller medicinsk behandling prio­riteras nya läkemedel lägre än äldre eftersom effekten anses likvärdig, men priset är högre.