1,7 på högskoleprovet kan räcka för plats på läkarlinjen

Vilka länder i världer finns det mer där läkare kan ha SSK som chefer?

Jag har varit över i USA och det gick jättebra. Självklart jobbar man i team där med, läkarteam alltså. SSKs och USKor etc. är givetvis inte med på ronderna eller diskussionen om patientens vård. Däremot är det jätteviktiga eftersom de utför de ordinationer läkarna ordinerar.

Jodå, jag daddar väl en del med SSKs. Låter dem ha åsikter om behandlingen etc. Försöker förklara för dom på ett vänligt sätt när de ifrågasätter ordinationer etc. Låter de säga sin mening på ronderna etc. etc. Hade inte funkat att jobba som underläkare i Sverige om jag haft samma attityd som läkarna har i USA, bara att inse.

Anmäl kommentar

Sjukvården är organiserad på en mängd olika sätt världen över. I en hel del länder har läkare t ex inte alls den status som i Sverige mfl länder. Jag skäms inte för din skull, jag skäms för att du är läkare och uttalar dig som du gör. Jag ser ingen motsättning mellan att både läkare och sjuksköterska är akademiker. Det är olika yrken. Att "dadda med ssk" vet jag ingen läkare som gör, gör du? Om du inte klarar av att "jobba i team" så kan du få det svårt även i USA, tyvärr, men lycka till.

Anmäl kommentar

Dr Baltzar,

Hur förklarar du att SSK inte är en högskoleutbildning i många länder? Hur förklarar du att det inte finns något annat land i hela världen där SSKs tar så stor plats inom sjukvården? I de flesta länder skulle de tro du skämtade om du sa att i Sverige kan SSKs vara chef över läkare. Det är möjligt att hela övriga världen har fel och kommer följa vårt exempel, men jag tvivlar.

Du behöver itne skämmas för min skull. Jag står för vad jag säger. Är medveten om att min syn på yrket, dvs. hårt arbete, goda sakkunskaper och att sätta patientens vård framför daddande med SSKs går hem allt mindre i Sverige.

Sverige är ett utmärkt land om man gillar att "jobba i team", tycker att Dr. inte nödvändigtvis har den högsta medicinska kompetensen och att social kompetens och empati är viktigare än kunskap.

För oss som inte delar dessa åsikter är det bara att ändra oss eller flytta. För er som tänker som mig kan jag rekommendera USA. Du kommer garanterat bli en mycket skickligare läkare än i Sverige och troligen tjäna en del mer pengar. Räkna dock med hårdare arbete. Er övriga önskar jag lycka till med landstingskarriären!

Anmäl kommentar

MD PhD!
Som du borde veta har både läkaryrket, sjuksköterskeyrket och många andra yrken inom sjukvården utvecklats i rasande fart. Att jämföra vad en sjuksköterska gjorde för 50 år sedan och idag ger ju helt olika bilder. Det är också en anledning till att utbildningen ställer högre krav och i dag är en högskoleutbildning. När man uttalar sig så nedlåtande om andra människor som du tycker jag man ska börja fundera lite. Du utger dig för att vara läkare och kanske ska du tänka över vilken bild du ger omgivningen av hur läkare är, beter sig och uttrycker sig. Jag skäms! Att du känner "en massa läkare och sjuksköterskor" är jättetrevligt för dig men det kan du väl anta att de flesta andra som skriver här också gör.

Anmäl kommentar

Vad är det du inte förstår?

Anmäl kommentar

VA???

Anmäl kommentar

http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=12550

Ett exempel av många...

Anmäl kommentar

Det är inte p.g.a. ev. okunskap som jag inte anser att SSKs är akademiker. I många länder räknas inte SSKs som akademiker och gjorde det förut inte i Sverige heller. Vad är det ni inte förstår? Är finländska läkare och SSKs okunniga?

Självklart kan vi låta högskolor ha hand om utbildningar till USK, trädgårdsmästare och poliser med och således kalla dessa för akademiker. Förut hade ju inte högskolorna hand om SSK utbildningarna heller.

Tror vi menar lite olika saker med akademikerbegreppet. Om man menar någon som utbildats vid högskola är givetvis SSK också akademiker, även om det traditionellt sett inte är ett akademikeryrke. Polis och officer är inte heller akademikeryrken traditionellt sett även om de numera är högskoleutbildningar. Få officerare jag känner skulle kalla sig akademiker. Och ja, i de flestas öron är det "finare" att vara general än allmänläkare, trots att endast allmänläkaren är akademiker.

Vet ni något land i hela världen där SSKs tar lika stor plats inom sjukvården som i Sverige? I Norge och Danmark har de svårt att nå chefspositioner i samma utsträckning som i Sverige, men tar även i dessa länder väldigt stor plats, dock mindre än i Sverige.

Jag tycker mycket är bra i Sverige men att vara så naiv att tro att hela övriga världen har uppfattat sjuksköterskans roll felaktigt är att vara lite väl inskränkt och självgod.

SG: Det är INTE så att många väljer mellan läkare och andra vårdyrken (undantaget psykolog)! Du har FEL FEL FEL! Om de flesta läkare du känner hade valt SSK/BMA om de inte läst medicin är dina vänner väldigt annorlunda i detta avseende. Jag känner otroligt många läkare och läkarstudenter och vet ingen som valt mellan läkare och BMA eller sjuksyrra. Finns dock några som tidigare arbetat som SSK men som senare utbildat sig till läkare för att de ville ha ett mer intellektuellt arbete. Om du inte tror mig, fråga 5 slumpvis utvalda läkare (inte sådana i din egen bekantskapskrets som tydligen är väldigt speciell i detta avseende) vad de skulle läst om de inte valt medicin.

Anmäl kommentar

OJ vilka nedvärderande och föraktfulla kommentarer om Sjuksköterskeprofessionen. Jag tycker också att det är mkt konstigt att du jämför sjuksköterskor med städare. Som jag har sagt tidigare så är den enda förklaringen till dina inlägg okunskap gällande sjuksköterskeprofessionen eller andra brister. Min uppfattning är att Sjuksköterskeprogrammet är oerhört krävande och studieintensivt och att sjuksköterskor som yrkesgrupp är oerhört belästa och kvalificerade. Jag tror snarare att sjuksköterskor enligt tradition inte tillåtits ta lika mycket plats inom vårdorganisationen som läkaren. Så det rör sig definitivt om historiska förklaringar och även det faktum att det är kvinnodominerat yrke.

Anmäl kommentar

Jag tycker det är jättekonstigt att du jämför ssk med städare. För övrigt är det vanligt att människor som vill bli läkare och har höga betyg väljer mellan andra områden inom sjukvården. Som du vet är det svårt att komma in på läkarutbildningen och många kommer inte in trots högsta betyg. Då kan man vänta och försöka komma in igen och igen och låta åren gå, studera utomlands eller välja något annat yrke. En person som då verkligen har ett genuint intresse av att arbeta med människor och vill ha ett meningsfullt arbete inom samma område väljer yrken som t ex psykolog, sjukgymnast, barnmorska osv. Det tyder ju också intagningspoäng på t ex. Du har kanske svårt att acceptera det eftersom det inte stämmer med din världsbild. Enligt dig är det då bara läkare som kan kalla sig akademiker inom sjukvården? Då måste vi ju överutbilda stora delar av befolkningen! Vi kanske skulle låta usk:orna gå en snabbkurs så kan de göra psykologens, sjukgymnastens, barnmorskans, kuratorns osv jobb. Eller de behöver kanske inte ens vara usk:or, kanske städarna och vaktmästarna kan göra det. Och så kan läkarna ta det medicinska ansvaret. Det blir bra!

Anmäl kommentar

Du kanske tycker det är jättekonstigt men det är inte många som tvekar mellan läkare och barnmorska (dvs. SSK som grundutbildning) eller sjukgymnast. Det är däremot en del som tvekar mellan läkare och psykolog.

Min gissning till varför många tvekar mellan läkare och t.ex. civ. ing. eller handelsekonom är att en del människor är intresserade av många områden och kan tänka sig att jobba inom vitt skilda branscher så länge jobbet är stimulerande och utmanande samt ger god lön och social status.

Fråga 5 läkare vad de skulle valt att läsa om de inte valt medicin. Lovar att vi kommer vara överens efter det! (Även om du kanske kommer tycka de är konstiga människor som valde mellan så olika yrken).

Självklart är jag beroende av SSKs som läkare. Jag är även beroende av städarna. Tänk dig ett sjukhus som inte städats på en vecka, hur mycket tror du funkar då?

Anmäl kommentar

På vilken högskola utbildar man djurskötare?

Det är väl mer logiskt att man väljer mellan att ubilda sig till t ex psykolog, sjukgymnast, barnmorska eller läkare, än att välja mellan läkare och handelsekonom t ex. Finns ju inte så mycket likheter mellan läkare och ekonom, förutom ev lönen då och som sagt är det bara den som driver en ska man nog inte bli läkare. Rekommenderar dig att hålla inne med dina åsikter när du kommer ut i arbetslivet. Du kommer nämligen upptäcka att du är beroende av att andra är kompetenta, tar ansvar och har krävande arbetsuppgifter. Högmod går för fall!

Anmäl kommentar

Jag tycker själv att akademiska yrken skall tjäna mer än andra, yes!

Ser det ut så i hela världen, no! I många kommunistiska länder och f.d kommunistiska länder tjänar läkare och andra akademiker betydligt mindre än folk utan utbildning. Någon som bär väskor åt turister på Cuba drar lätt in mer pengar än en professor i neurokirurgi. Tycker kubanerna att väskbäraren förtjänar en bättre lön? En del gör det säkert, andra inte. Finns det någon som tycker väskbärare är ett mer akademiskt yrke än väskbärare? Nix pix!

SG: Fråga tio slumpvis valda personer om de anser att SSK är ett lika akademiskt yrke som läkare. Skulle förvåna mig om någon svarar ja på frågan. Skulle förvåna mig mycket om ens majoriteten SSKs anser detta.

SSK, djurskötare m.m. är absolut kvasiakademiska utbildningar. Jag vet hur många SSKs som helst som inte skulle kalla sig för akademiker. Jag vet många hantverkare som är otroligt stolta över sitt kunnande och kompetens och som dessutom tjänar väldigt bra med pengar. Hantverkarna skulle aldrig drömma om att kalla sig för akademiker, helt enkelt för att de inte är det. Jag vill mycket hellre att en rörmokare lagar mitt avlopp än en arkitekt.

Anmärkningsvärt att du känner någon som tvekade mellan att utbilda sig till laborationsassistent (numera BMA) och läkare. Jag tror personen inte riktigt förstått vad de båda yrkena innebär.

Behövs alla yrken? Yes! Är alla yrken akademiska yrken? No!

Anmäl kommentar

Man tar sig för pannan! Man ska akta sig väldigt noga för att vara så tvärsäker på hur andra yrkens utbildningar, kompetens, krav och ansvar ser ut. Det har jag lärt mig efter ett antal år i arbetslivet! Har fått omvärdera många efter att jag började arbeta! Jag tror ingen här har sagt att ssk ska tjäna lika mycket som läkare. Det är klart att längre utbildning och mer ansvar ska ge mer i lön. Men det borde gälla andra yrken också i så fall. Att kalla utbildningar för "kvasiakademiska" är en grov förolämpning. Om man bortser från det så är det inte din uppfattning om hur "akademisk" en utbildning är som ska avgöra lönen utan vilket jobb man ska utföra. Att påstå att det är samma personer som söker till jurist, ekonom, tandläkare, civilingenjörer som till läkarutbildningen men att det inte kan vara samma som söker till t ex sjukgymnast och BMA är inte sant, det har jag flera exempel på. Du har din bild men det skulle vara nyttigt för dig att inte ta för givet att det är sanningen. Hur gammal är du? Innan man är 25 brukar man kunna vara sådär tvärsäker på saker och ting, sedan brukar man mogna!

Anmäl kommentar

Självfallet är veterinär en lika akademisk utbildning som läkare.

Finns förstås många exempel på akademiska utbildningar, orkar inte räkna upp alla. Jag menar INTE att läkaryrket skulle vara mer akademiskt/finare/automatiskt skulle förtjäna högre lön än andra akademiska utbildningar såsom civ. ing. veterinär tandläkare etc. etc.

BMA, SSK och säkert många andra utbildningar är vad jag skulle vilja kalla kvasiakademiska.

Vet för övrigt många både gamla SSKs och folk som går utbildningen nu som tycker det är mycket olyckligt att man på alla sätt försöker göra omvårdnad till en akademisk disciplin. De vill hellre lära sig omvårdnad praktiskt av erfarna kollegor på golvet än att läsa flummiga kvasivetenskapliga böcker i ämnet.

Anmäl kommentar

Okunnig? Knappast! Har förvisso inte utbildat mig till SSK själv men har god insikt i vad utbildningen och jobbet innebär. Detta eftersom jag nästan dagligen har kontakt med SSKs samt att min flickvän faktiskt råkar vara just SSK.

Att säga att SSK-utbildningen är lika akademisk som vilken annan högskoleutbildning är inte sant. Jag tvivlar dock på att jag skall kunna övertyga dig eftersom påståendet är så dumt att majoriteten av folk, även de som aldrig varit i kontakt med sjukvården, förstår att det inte är så. Som sagt, för inte så många år sedan krävdes det inte studentexamen för att utbilda sig till SSK. I vårt grannland Finland räknas fortfarande inte SSK som ett akademiskt yrke. Finns inga länder där läkarutbildningen inte räknas som en akademisk utbildning.

Man kan hävda att SSKs ska tjäna lika mycket som läkare, fine with me. Jag vet hantverkare som arbetar som egna företagare som tjänar mer än överläkare. Arbetets art och människorna som söker de båda utbildningarna är dock fundamentalt olika. SSKs kan jämföras med sjukgymnaster, BMA (f.d. labassistent) och andra mer praktiskt inriktade utbildningar. För att utbilda sig till sjukgymnast har det dock alltid krävts studentexamen så en helt rättvis jämförelse är det inte. 

Hur svårt det är att komma in på en utbildning har inget att göra med hur akademisk den är. Vissa år har det varit jättelätt att komma in på vissa civ. ing. utbildningar, betydligt svårare att komma in på t.ex. KY-utbildningar till djurskötare. Självfallet innebär inte detta djurskötare är ett mer akademiskt arbete än professor i mekanik.

Med detta vill jag absolut inte ha sagt att SSKs skulle vara onödiga i vården eller på något annat sätt nedvärdera yrket. De flesta (dock inte alla) SSKs jag känner skulle aldrig drömma om att jämföra läkaryrket med att jobba som SSK.

Det finns naiva människor som inte inser sin egen begränsning och som jämför sig med andra yrkesgrupper på ett felaktigt sätt. Jag har själv pratat med många ST-läkare som på fullt allvar hävdat att de är underbetalda när det tjänar kanske 10 000 kr mindre i månaden än en överläkare. De tycker att de gör ungefär samma jobb, med skillnaden att de måste jobba mer obekväma tider. Verkar som att de glömt alla de gånger överläkaren fått styra upp saker de inte klarat själva. Enligt min mening har man då inte insett den enorma skillnad i kunskap, erfarenhet och ansvar som finns mellan en underläkare och en överläkare.

Och ja, det är i regel mycket mer intelligenta och drivna människor som läser jur. kand. civ. ing. Handels och läkarlinjen än de som läser till SSK eller BMA.

Anmäl kommentar

MD PhD!
Du verkar okunnig trots din, enligt egen utsago, höga utbildning och intellekt. Man kan ju jämföra med några andra yrken också, t ex sjukgymnast, psykolog, veterinär där det historiskt varit lika, eller nästan lika, svårt att komma in som till läkarutbildningen. Det torde alltså vara riktigt smarta och duktiga personer som söker sig till dessa yrken trots att de inte automatiskt medför så särskilt hög lön. Men du vill förstås jämföra med yrken som tjänar mest. Människor väljer inte bara utbildning efter lön och status utan i lika stor utsträckning efter intresse. Det kan man ju hoppas att läkare också gör, är det bara hög lön man är ute efter så ska man kanske bli något annat....Skulle man ta resonemanget vidare så kunde man ju då anta att alla de smartaste personerna söker sig till utbildningar till t ex civilekonom och civilingenjör och så är det ju inte. På vissa håll kommer alla som söker in!
Tycker du ska läsa på lite om ssk-utb också, jag är inte själv ssk men lite mer än du verkar jag veta. På vilken högskola utbildar man bilmekaniker? Den jämförelsen var ett lågvattenmärke och du har visat ditt översittaransikte igen! Jag har inget problem med att en del läkare som är kunniga och tar ett stort ansvar har en hög lön men det finns andra yrken som också är krävande och medför stort ansvar. Välkommen till min vårdcentral och förklara varför du anser att det är Sveriges elit som befolkar läkartjänsterna där! Du får ursäkta men det blir lite komiskt i mina öron!

Anmäl kommentar

Det går väl inte att jämföra Sjuksköterskor med bilmekaniker. Sjuksköterskeprogrammet är lika mycket en akademisk utbildning som vilken annan universitetsutbildning som helst. Den nedvärderande synen tror jag bottnar i okunskap om utbildningen och professionen. Skrämmande inställning från andra läkare.

Anmäl kommentar

Ja, man har den läkarkår som man förtjänar. Vårt intellektuella kapital har redan lämnat landet, alla mina mer framstående kollegor stack till Norge i början av 90-talet, nu sticker nästa kull till samma land.

Där får de lägre skatt, mer betalt, bättre arbetstider och kan styra arbetet självständigt och producera sjukvård utan en massa hysteriska omorganisationer och har sängar att lägga patienterna i på rätt avdelning.

Empati är det som är centralt i kontakten med patienten.

Men intellektet är det som avgör om man klarar av jobbet akademiskt. Båda behövs. Men patienter ser och förhåller sig främst till det som de upplever, det är centralt för patienten. Kan man använda både empati och intellekt så är läkaryrket fenomenalt stimulerande.

Norge ger t.o.m studenter på läkrutbildningen reduktion på sina studielån om de arbetar några år i nordnorge. Det kunde faktiskt vara ett bra sätt att stävja den hysteriska stafettläkarsituation som råder i norra Sverige på sikt.

Anmäl kommentar

Sjuksköterskor är viktiga för att vården ska fungera, inget snack om saken.

Dock kan en läkare lätt lära sig en SSKs jobb men en SSK kan knappast göra en läkares jobb. I Norge får ju t.ex. läkarstudenter jobba som SSK efter ett antal terminer på läkarutbildningen, tror det var så förr också innan vårdfacket eller vad det nu kan heta fick bort det.

Glöm inte att SSKs knappast kan räknas som riktiga akademiker. För inte så länge sedan krävdes inte studentexamen för att utbilda sig till SSK. Nu gör det förstås det, men det krävs ju å andra sidan för alla utbildningar i princip.

Om läkares löner är för låga eller för höga skall inte diskuteras i förhållande till SSKs eftersom yrkenas natur är fundamentalt olika och helt olika människor väljer de olika utbildningarna. Läkares löner bör ställas i relation till juristers, handelsekonomers och civ. ingenjörers. Ingen vettig människa skulle ju komma på tanken att jämföra en civ. ingenjörs lön med en bilmekaniker, lika irrelevant är det att jämföra oss med SSKs.

Detta är så självklart att det inte ens borde anses politiskt inkorrekt.

Men alla ser sig som lika viktiga, sån är utvecklingen i Sverige dessvärre. Underläkares löner har ökat rejält i förhållande till överläkare på senare år trots att det är en enorm skillnad i kompetens mellan de två yrkeskategorierna. Enligt mitt tycke är underläkare överbetalda och överläkare underbetalda. Och nej, jag är inte överläkare själv utan fortfarande student.

Anmäl kommentar

Jag torri inge föraktar sjuksköterskor, vi behövs alla i vården. men många som vidareutbildat sig till läkare säger att detta är ett helt annat yrke, att de inte haft någon vidare nytta av sin tidigare profession i läkarjobbet.
Men många av oss är ju gifta me sjuksköterskor så åtminstone det  tar ju udden av mycket av  den upopd´levda kritiken, eller hur?

Anmäl kommentar

Oroligt föraktfulla och nedvärderande inlägg mot sjuksköterskeprofessionen, speciellt från andra läkare. Sjuksköterskeprogrammet är minst lika studieintensivt som läkarprogrammet (vet av egen erfarenhet). Anledningen till föraktet tror jag är att många faktiskt inte är insatta i de gedigna kunskaper sjuksköterskor har. Löneskillnaden tycker jag är för stor mellan dessa yrkesgrupper. De flesta sjuksköterskor har ju minst magisterexamen och många doktorsexamen.

Anmäl kommentar

1,7. Oj.
Då rasar nog Sverige på rankingen.
Eller... Fast kanske är högskoleprovet tillförlitligare än skolbetygen, som ändå verkar vara orättvist satta.

Anmäl kommentar

MD PhD!

Jag vet inte om just du är rätt person att anklaga andra för "tråkig ton".

EU:s jämförelser av sjukvården bygger nog inte huvudsakligen på siffror för barnadödlighet och medellivslängd. (Dessa siffror är däremot den huvudsakliga grunden för påståendet, att svenskarna är världens friskaste folk - vilket siffrorna dock inte visar.)

Anmäl kommentar

MD PhD
Det är intressant att du säger att du vet en hel del om  läkarutbildningen i USA och hur man organiserar sjukvården där men vet väldigt lite om den amerikanska sjukförsäkringen. Då vet du inte mycket om dina patienters villkor. Att man i USA har en mycket avancerad och fantastisk sjukvård (på vissa håll) och extremt välbetalda läkare (på vissa håll) har ett pris. De som kan ställa krav och har gott om pengar får också en bra sjukvård, frågan är hur det blir för resten? Man kan idealisera USA:s sjukvård och säkert finns mycket att lära om utbildningsförfarandet men ska man jobba "där över" tycker jag man ska ta en titt på hur systemet fungerar i grunden.
Att vi lever lite längre i Sverige kanske visst har att göra med hur vår sjukvård ser ut, dvs att alla har tillgång till den? Tror du inte att medellivslängden i USA varierar så mycket just för att det finns sådana klasskillnader och en stor grupp fattiga som inte har råd med sjukvård t ex?

Anmäl kommentar

MD PhD och Haqvin
Ja, nog kan vi väl vara överns om sjukvårdens ringa betydelse för folkhälsan. Det är ju inte ens kontroversiellt.
socioekonomiska faktorer, rökning, övervikt och andra faktorer, som i och för sig integrerar och samverkar med varandra betyder nästan allt.
Däremot kan anturligtvis organisationen av MVC ha betydelse.. Men kvinnorna måste använda sig av denna för att det ska bli någon effekt.

Anmäl kommentar

Re:Haqvin
Din ton är tråkig och inbjuder inte till debatt. Du får gärna tycka tvärtemot mig men att säga att mina inlägg är så korkade att de inte "förtjänar" någon kommentar är inte god ton. Jag vet en hel del om amerikansk läkarutbildning och hur de organiserar sjukvården där eftersom jag själv varit över en sväng och känner flertalet läkare som jobbat i båda länderna. Att debattera den amerikanska sjukförsäkringen gör jag inte eftersom min kunskap om denna är väldigt begränsad.

Jag hävdar å det bestämdaste att jämförelsen mellan länder i spädbarnsdödlighet och medellivslängd inte säger något om läkarnas kompetens. Spädbarnsdödligheten är dubbelt så hög i Stockholms södra förorter som i Danderyd. Att barnläkare och gynekologer på KS Huddinge skulle hålla lägre klass än kollegorna på Danderyds sjukhus är inte sant. Lägre medellivslängd i Danmark än i Norge och Sverige har troligtvis inget att göra med att våra danska kollegor skulle vara sämre läkare utan beror på större andel rökare bland befolkningen etc.

Anmäl kommentar

Haqvin
Håller med om att man bör avlasta läkarna det som går. Har själv varit med om att läkare av jämlikhetsskäl skall tömma papperskorgar, koka kaffe. etc.. Mycket som kallas administration har att göra med läsnign av remisser, remissvar, labsvar,etc. och förstås journalsskrivning och signering. '
visst dokumenteras det för mycket.
Hag som arbetat för ganska länge sedan såg en vård som fungerade väl med mycket liten administration.
Kag trpr att många med mig upplever att många administratörer är onödiga. har du inte märkt, att sp fort det rör sig om mänskliga aktiviteter, ta t.ex. idrott, ja då kommer det in administratörer och både skaffar sig jobb och tar hem storkovan. Ta IOK och OS, t.ex. Skulle denna stora organisation behövas i nuvarande omfattning? Knappast.
Det är likadant överallt.
Sedan umderskattar du säkert de effekter som man får när nöjd personal får en hög produktivitet.
Dåliga chefer kostar inte mest i fomr av lön och ev. fallskärmar, utan i form av dålig trivsel. De "ställer till det" i organisationen.
Detta gäller inte bara sjukvården. Tyvärr har vi fått en sjuk chefskultur. arbetslivet tar inte hänsyn till att det är människor som arbetar. Vi är inga enkla robotar som bara kan göra en sak, som många chefer ser framför sig. Tyvärr har många ett organisationsideal som liknar det tayloristiska. Där varje anställd är lätt utbytbar. Detta gäller även högutbildad arbetskraft. I kvalitetens namn tillåter man sig att inte ta tillvara olika månni´skors möjligheter, utan bara en minimal del, just i arbetslivet. Det kan aldrig hålla i längden. Människan vill ha frihet, utveckling och utmaningar.
De flesta hantverkare gillar bäst småjobb, typ att reparera hos folk, typ i villor, och hatar kanske to,. att arbeta vid större byggen.
Men viss. det finns ju olika typer av människor och somliga vill ha någon som pekar med hela handen, och då ska de förstås ha det också. Men att så långt som möjligt ta tillvara individens unika egenskaper borde stå högt på önskelistan när det gäller olika arbeten., även i sjukvården. Tyvärr har kontrollbehovet hos många gått för långt. Det handlar inte om att göra samma sak på exakt samma sätt när det gäller människor som när det gäller produktion i fabriker. Varje möte mellan t.ex. patient och läkare är unikt. Vid varje tillfälle.
Man borde inte jämföra t.ex. vårdtid för en viss åkomma i Kalix med Danderyd, för det är för många faktorer som skiljer. Men det behövs kanske en statistiker för att inse det?

Anmäl kommentar

MD PhD!

Bedömningen av svensk sjukvård i EU:s jämförelser kvarstår. Det första stycket i ditt inlägg förtjänar ingen kommentar.

Anmäl kommentar

Re:Haqvin m.fl.
Min poäng är inte att diskutera den amerikanska sjukförsäkringen. Tro mig när jag säger att du kan ha gratis sjukvård för alla medborgare, läkarlöner på 5000 kr i månaden och 100 % skatter och ändå hålla sjuksyrror och vaktmästare utanför ronderna.

Att vi lever lite längre än amerikanerna har förstås inte att göra med att vår sjukvård skulle vara så himla bra. Medellivslängd etc. varierar mycket även inom USA, trots att de överallt organiserar sjukvården på liknande sätt. Tror ni övervärderar läkares roll för folkhälsan något enormt. I vissa delstater i USA är över 50% av befolkningen överviktig och som av en slump är det även där dödligheten i hjärtkärlsjukdom är som högst. Det säger förstås inget om hjärtläkarnas ev. brist på kompetens. Om vi skulle kunna få bort alla rökning, övervikt och fick folk att motionera en timme om dagen är jag övertygad om att vi skulle få världens lägsta dödlighet i hjärtkärlsjukdom även om vi gick tillbaka och behandlade hjärtinfarkt med trombolys istället för PCI och helt struntade i att förskriva ACE-hämmare vid hjärtsvikt.

Jämför istället som de gör i USA, dvs. överlevnad för patienter med en viss diagnos, justerat för confounders. Då kan vi börja prata vårdkvalitet!

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk.!

Det låter ju vackert. Att det skulle leda till sådana gigantiska besparingar tror jag däremot är en romatisk föreställning.

En hel del av byråkratin är dessvärre oundviklig i en stor organisation - som sjukvården lär förbli, vare sig man vill eller inte. En ofantlig mängd dokumentation krävs av våra politiker och av vårdsäkerhetsskäl. Lyckas man gallra i dessa krav, så kan man kanske komma någonstans. Jag tror också att det är mer motiverat att avlasta läkarna administrationen, genom att anställa FLER läkarsekreterare o.likn., än tvärtom. Det är både barockt och mycket kostsamt, att låta läkare arbeta som sekreterare för 50.000 kr/mån eller ännu mer!

Anmäl kommentar

Haqvin
Det jag och många tror är minskad byråkrati.
Alla anställda måste känna att de har en hanterbar mängd arbete. enheterna får inte vara för stora, för då minskar gruppkänslan.
Gärna organisation i team där sådant är lämppligt, t.ex. i primärvården.
höga chefer som tror att man kan jämföra sjukvård med tillverkning av bilar eller muttrar måte bort. alla chefer måste tillåta medarbetare att växa, om s behövs växa om dem själva.
Det finns mycket man kan göra som inte kostar pengar.

Anmäl kommentar

Säkerligen, Pens.leg.läk. Hur löser man problemet? Oavsett om vården bedrivs i privat eller offentlig regi skall den med ett solidariskt finansieringssystem betalas av det offentliga, och pengarna är begränsade.

Anmäl kommentar

Haqvin
visst, men min poäng är att otrivsel inte bådar gott inför framtiden, dvs. pom man inte kan råda bot på det.
Att t.ex. kompetenta överläkare ska behöva ägna sin tid åt att leta bårdplatser, eller att försöka skriva ut sådana patienter man helst skulle vilja behålla av medicinska skäl, det tar på.

Anmäl kommentar

Det kan säkert vara så att många inte trivs på sina arbetsplatser, Pens.leg.läk., men faktum kvarstår.

Anmäl kommentar

haqvin
Det jag uttryckte var inte egentligen att sjukvården fungerar dåligt ur ett patientperspektiv, undantagandes då tillgängligheten, men att många inte trivs på sina arbetsplatser. Rent allmänt brukar sådant inte anses vara bra för verksamheten.
Sedan kan man ju undra., med alla besparingar som sker i vården, om man kanske inte bordevara  psykopat förattt inte far illa.
Det låter förskräckligt, men många lider med sina patienter, men har inga möjligheter att göra något åt saken mer änatt försöka jobba häcken av sig. Och det brukar som bekant inte vara någon bra lösning på sikt.

Anmäl kommentar

Jämförelserna inom EU talar väl sitt tydliga språk, Pens.leg.läk.!

Anmäl kommentar

MD PhD
Jag kan försäkra att det var hög akademisk nivå på ronderna, säörskilt på undervisningssjukhusen. däremot har jag inte jobbat i USA, så jag kan inte jämföra. Däremot har jag sett dekadensen och jag tror du har en poäng i din förklaring till den.
Haqvin
Du har säkert rätt ang, hur friska vi är i Sverige, men sjukvården brukar ju anses ha en underordnad roll när det gäller folkhälsan. det är så många andra faktorer som spelar roll, levnadsnivå, t.ex.
Det jat tror är sämst med den svenska sjukvärden är att så många inte trivs med sina arbeten och det borde påverka kvaliteten negativt. Jag har under mina år i vården sett hur byråkratin kvävt mycet av entusiasmen. Det är inte så lätt att fixa, för samtidigt hade samhället dålig kostnadskontroll tidigare. Detta problem har ju inte mist USA också, och vad jag förstårkommer inte ens Obamas sjukvårdsreform kunna göra något åt det.

Anmäl kommentar

I USA saknar 45 miljoner människor sjukförsäkring pga att de inte har råd att betala premierna. En frisk person som har en sjukförsäkring genom sitt arbete kan ändå tvingas avstå behandling vid senare svår sjukdom eftersom försäkringsbolagen har satt en övre gräns för ersättning per år eller under ens livstid. Plötsligt kan patienten befinna sig under kostsam behandling som han/hon inte klarar av att betala själv, gå från hus och hem, välja mat eller mediciner. Finns också mycket restriktioner pga tidigare sjukdomstillstånd, en svårt sjuk person kan inte köpa någon försäkring. Hälften av alla personliga konkurser beror på sjukvårdskostnader. Arbetslösa kan mista sjukförsäkringen för hela familjen. Det finns säkert fördelar för läkare i USA och för lyckligt lottade patienter men ska man göra bilden rättvisa måste man kanske se helheten. Höga löner och låga skatter är ju bra så länge man är frisk och själv får del av härligheten.... Själv tycker jag det är ett ganska äckligt system. Därmed inte sagt att kvaliten inom den svenska sjukvården kan bli bättre och att det kan finnas saker att lära både av USA och andra länder.

Anmäl kommentar

MD. PhD:
Du kan ha rätt om mycket men jag tycker att du onyanserad och nedsättande i dina uttalande om sjuksköterskor exempelvis genom ordvalet "kackla".
Jag tycker att din inställning är beklämmande och ditt budskap går tyvärr förlorat på grund av din bristande retoriska förmåga.

Anmäl kommentar

Kort kommentar till elitisterna:

Sist jag läste om sjukvårdens ranking inom EU så bedömdes Sveriges sjukvård som en av de allra bästa (undantaget då tillgängligheten). Vi har också lägst barnadödlighet och ligger bland de högsta i medellivslängd. I socialförsäkringsdebatten gör alliansen ett stort nummer av att "svenskarna är världens friskaste folk". Det kan visserligen i hög grad ifrågasättas, men sammantaget ger dessa indikatorer knappast någon bild av en sjukvård i utförslöpa! Er bild är m.a.o. helt enkelt falsk!

Anmäl kommentar

En till tanke vad skillnadena kan bero på.

I USA har de väldigt starka patientorganisationer som regelbundet kollar upp kvaliteten på vården. (Givetvis även här efter objektiva parametrar). Jag träffade en läkare i USA som åkte runt och kollade upp olika sjukhus hjärtsviktsverksamhet på uppdrag av en patientorganisation. Om ett sjukhus visar dåliga behandlingsresultat får de mindre anslag och i värsta fall uppmanar organisationen patienterna att söka vård på något annat sjukhus. Observera att detta grundar sig på rigorösa undersökningar av behandlingsresultat och absolut inte på att någon ansett sig snorkigt behandlad av en läkare på sjukhuset. Behöver väl inte nämna att patientorganisationerna självklart skiter fullständigt i vad läkarna har i lön. De vill ju ha bästa möjliga behandling åt sina medlemmar.

I Sverige låtsas vi att alla sjukhus och läkare ger lika bra vård. Eftersom ingenting följs upp är det heller ingen som kan säga att det inte är så. Därför förfaller man till att istället bedöma hur trevlig man är mot sjuksköterskorna och om man är en rolig prick på personalfesterna.

Amerikanska staten har även tester för underläkarna i de olika specialiteterna varje år. Samma tester görs av alla underläkare i hela det stora landet. Om ett sjukhus underläkare presterar dåligt får sig sjukhusledningen en tankeställare. Kanske har underläkarna används för mycket som ren arbetskraft och fått för lite utbildning? Blir tillräckligt många underläkare från ett sjukhus underkända får sjukhuset inte längre utbilda underläkare, detta betyder i realiteten att sjukhuset får stänga.

Finns säkert en massa andra orsaker till skillnaderna med, men dessa är några.

Anmäl kommentar

Jag var av naturliga skäl inte med på 60-talet så vet inte hur det var då. En gissning är att allteftersom "empati" och "social kompetens" värdesätts mer än kunskap och akademiska meriter har det blivit så här. Tvivlar dock på att det någonsin varit samma nivå i Sverige som i USA. Pratat med en svenskutbildad överläkare som åkte över på 70-talet och blev kvar. Han sa att redan då var det en helt annan nivå mot Sverige.

Varför är man sjuksköterskehatare för att man inte tycker dom har på ronderna att göra? Jag tycker vaktmästarna gör ett ypperligt jobb, utan deras insats hade sjukhusets verksamhet snart brakat samman, det kan du ju ge dig på! Tycker jag att de ska vara med och säga sin åsikt på rondera? Absolut inte! Man har olika arbetsuppgifter, as simple as that!

Om man tycker det är kul att se att patienterna hamnar på rätt ställe efter sjukhuset och gillar kontakten med socialtjänst och andra myndigheter skall man jobba i Sverige som underläkare eller som socialarbetare i USA. Misstolka mig nu inte för guds skull, att en missbrukare hamnar på ett bra behandlingshem kan vara väl så viktigt för dennes framtida hälsa som att denne får den absolut bästa behandlingen för sin hjärtsvikt. Dock är det min bestämda åsikt att kardiologunderläkarna ska syssla med just kardiologi och lämna det sociala till någon annan (som kanske dessutom kan det bättre och är utbildad för det).

Re:läk
Det är omöjligt att hålla en diskussion på hög akademisk nivå om sjuksyrrorna skall vara med annat än som åskådare. I Sverige talar dessvärre sjuksyrrorna ofta mer än kandisarna på ronderna, något som återspeglas i vår jämfört med USA dåliga utbildningskvalitet.

Anmäl kommentar

Jag gillar allt som oftast ronderna och tycker i princip alltid att det är mycket bra samarbete mellan underläkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Jag tycker dessutom att det är oerhört viktigt också att man checkar av hur patientens skall följas upp och vem som möter upp i hemmet.

Och ovanstående betyder inte att jag struntar i rent medicinska fakta, att jag inte är påläst inför ronderna eller att jag inte forskar.

Anmäl kommentar

Ja, Dr Dolittle, det är jobbigt. Men vi måste alla göra vårt bästa, anstränga oss där ansträngas bör, innan fler patienter dör. Stå på!

Anmäl kommentar

MD PhD
Din rondbeskrivning l¨ter som svenskt femtio- eller sextiotal, som jag känner det.
Varför har dådekadensen gått så långt i vårt land? På den tiden kunde du knappast få fast jobb på ett stärre sjukhus utan att vara disputerad, och en ett- eller treårstjänst i underläkarställning fick du inte utan att i vart fall fall bedriva forskning.
Sjuksköterskorna hjälpte till och drog åt samma håll, hade ingen egen agenda.

Anmäl kommentar

Ja, vilken tur att dessa "hatare" kan dra till USA där de slipper "kacklet" !!

Anmäl kommentar

Tänk att det då alltid smyger sig in en massa sjuksköterskehatare bland kommentatorerna på DM. Slår aldrig fel. :)  Måste vara jobbigt att som läkare överhuvudtaget ens arbeta i samma byggnad som dessa hemska sjuksköterskor.

Anmäl kommentar

Re: Tim.

Googla lite på nätet så hittar du svaret på alla dina frågor!

Kul att fler verkar vara intresserade av att jobba i ett land där kunskap värderas och läkare inte anses överbetalda även om medellönen för en amerikansk läkare ligger på 200-250 000 dollar om året. Givetsvis är även skatterna helt annorlunda än i Sverige.

Det är dock ganska tufft att vara läkare i USA. Det finns t.ex olika rankningar (den mest kända är US world news) där sjukhus såväl som enskilda läkare rankas efter behandlingsresultat och andra objektiva parametrar. Självklart tar dom inte med subjektiva åsikter från f.d. patienter som t.ex. doktorsguiden.se Det är tufft att hela tiden bli utvärderad, men samtidigt är det en rättvis bedömning och du kommer aldrig få ett dåligt betyg för att några missbrukare tycker illa om dig efter att du vägrat skriva ut Benz t.ex.

Amerikanska patienter ställer också höga krav på sina läkare. De ska givetvis känna till de senaste studierna och behandlingsmetoderna. Om de söker hjälp funkar det inte att säga att man gått för dagen kl. 18 om man jobbar i private practice. Samtidigt har patienterna en väldig respekt för ditt kunnande. Inga sura jantementaliteter för att du får betalt för ditt jobb.

Sjuksköterskorna behandlar dig också helt annorlunda. Inga sjuksköterskor är t.ex. med på ronderna så att man kan hålla diskussionen på en hög akademisk nivå. I Sverige är ju ofta ronderna dötrista tillställningar där sjuksyrrorna kacklar på om kontakt med ålderdomshem och annat som inte hör läkarjobbet till. I USA diskuterar man sjukdomens patogenes på djupet och hur man bäst medicinskt kan behandla patienten. Kontakt med socialtjänst, sjukhem och annat finns socialarbetare som hanterar. Jag behöver knappast påpeka att du förväntas vara mycket mer påläst till ronderna än i Sverige.

Anmäl kommentar

MD Phd?: När ungefär under din utbildning gjorde du step1? Hur låg tid la du ner för studierna?

mvh

Anmäl kommentar

Re: Med.stud.
Tackar. Inget omöjlighet med en sådan score på något sätt. Lär lite på nätet så hittar du info. Köp även boken "First Aid for the USMLE step 1" som ger mycket tips.

Än en gång, att få ST i USA är inga konstigheter som västerlänning. Vi är väldigt väl ansedda. Dock kan inte du välja vilken specialitet du vill (om du inte har bra forskningsmeriter). Sikta in dig på allmänkirurgi (gör jag), internmedicin, allmänmedicin, psyk och några till. De riktigt svåra, t.ex. röntgen och hud är nog omöjligt att få utan en PhD. (En PhD som du tagit senast två år efter din läkarexamen alltså).

Så visst är det lite tufft, men samtidigt väldigt skönt att de rekryterar rättvist och skiter i allt vad "empati" och "social kompetens" heter utan verkligen går efter hur duktig läkare du är!

Lycka till!

Anmäl kommentar

Imponerande Step1 MD PhD! Får gratulera! =) Hur upplevde du provet och har du några tips för hur man kan förbereda sig? Jag börjar känna att preklin är avlägset så misstänker att det är säkrast att vara ödmjuk och ge sig själv en relativt lång period för förberedelser.

Anmäl kommentar

Med. stud.
Jag har själv varit över en sväng på utbyte. Rekommenderas! Förbered dig väl bara. Hög nivå där borta! Det förväntas mycke av dig men du får också väldigt bra undervisning jämfört med hemma.

Jag har gjort step 1(99). Det räcker för att få ST i USA. Har även en del forskningsmeriter. Det räcker med att gjort alla steps med hyfsade resultat för att få residency. Inga problem. Brist på läkare i USA med. Som västerlänning går du före alla tredjevärldens läkare som söker sig till USA och de får också residency generellt. Satsar du däremot på Johnny Hopp och såna sjukhus räcker det givetsvis inte med bra step scores bara. Vägen till såna toppjobb går via framgångsrik forskning, helst en PhD. Dock ingen idé att vänta för länge efter examen med din ansökan för att hinna forska. Du kommer 2 år efter examen räknas som old grad och inte längre vara intressant för toppsjukhusen.

Det är en omständlig process men väl värt det. Du kommer kunna jobba i en mycket mer akademisk miljö än hemma, tjäna mycket mer pengar samt slippa jante! Var dock beredd på MYCKET hårt arbete i början av karriären.

Anmäl kommentar

Har för längesedan slutat läsa Haqvins kommentarer. Hans uppenbara socialism är bara tröttsam.

Finns det inte andra forum som lämpar sig bättre för att diskutera huruvida en barnslig dröm är applicerbar på verkligheten? DM:s diskussioner borde syfta till pragmatiska lösningar på vårdproblem, och inte bli ett slagfält för kommunister, nazister, ultraliberaler och allehanda andra ideologer.

Anmäl kommentar

MD PhD, hur lång har du kommit i dina USA-planer? Jag är inne på precis samma linje och hoppas kunna auskultera i New York till sommaren. Har dock inte gjort Step1. Tror inte läckaget från Sverige kommer bli särskilt stort med tanke på att det faktiskt är ganska svårt att ta sig över. Ett bra USMLE räcker ju tyvärr inte utan är snarare en förutsättning för att man ens ska ha möjligheten.

Haqvin, tycker du det var förtal är du nog lite väl känslig - särskilt med tanke på allt du häver ur dig själv.

Anmäl kommentar

Helt rätt, MD PhD.

Haqvin är en extrem retoriker, men ibland så blir man fotad, det har jag också fått utstå. Jag har också varit alltför skarp ibland, men ser inte förrän texten ligger i tryck, så att säga, vad som står där. Så visst kan det bli fel. Annars rensar det hjärnan och man tydliggör även för sig själv vad man tycker och inte tycker. Ibland kan man till och med ändra uppfattning i en debatt.
Haqvin har ofta, men inte alltid, intressanta vinklar. Haqvin är ingen generell läkarhatare, jag ställde frågan i en debatt.

F.ö. så får han väl svara själv. Men nog har grodor hoppat även ur hans mun!

Bästa hälsningar

Anmäl kommentar

El commendante: De frågor du tar upp är inte de vi diskuterar här, och på vilka grunder anklagar du mig för att inte göra något, när du inte har en aning om vad jag gör i min roll som brukarrepresentant?

MD PhD: Dina inlägg var/är starkt präglade av helt andra uttryck, än (enbart) argument kring sakfrågorna. Det var därför jag reagerade som jag gjorde. Jag skäms inte för det.

Anmäl kommentar

Haqvin får självklart ha vilka åsikter han/hon vill. Jag gillar debatt, annars hade jag ju inte varit här. Självfallet uttrycker man sig ofta lite skarpare på nätet än i verkligheten.

Det som dock är väldigt tråkigt med Haqvin är hans, i alla fall i den här debatten, överlägsna ton. När jag t.ex. påstår att sänka läkarlöner kommer leda till sämre läkare i framtiden eller att man bör rekrytera med hjälp av tester och akademiska meriter istället för med intervju bemödar sig Haqvin inte ens att argumentera emot. Haqvin säger bara att mina åsikter är så korkade och min attityd så artonhundratalsmässig att mina inlägg inte ens är värda att kommentera.

Anmäl kommentar

Alla har rätt till en åsikt. Tycker man borde kunna hålla debatterna på en annan nivå en hålla på med personangrepp. Skulle bli en ganska tråkig diskussion om det blir "klubben för inbördes beundran". Sen är det ganska trist när folk som säger sig vara läkare uttrycker sig som vissa gör här. Hur vill ni att folks bild av läkare ska vara? Ni påverkar den själva i hög grad!

Anmäl kommentar

Ibland tycker jag faktiskt att Haqvin har rätt, men ibland argumenterar jag emot honom/henne. Många signaturer på dessa sidor är förmodligen inte så vana på webben och dess olika möjligheter.

Om Haqvin (vilket jag inte vet) finns på flera sidor, så är det väl bara att gratulera.
Med.stud. verkar mest avundsjuk i mina öron.

Bry dig inte om med.stud. Haqvin. Du behövs i debatterna. Hur skulle det se ut om vi inte tyckte olika?

Jag försvara inte alltid din ståndpukt, men jag försvarar din rätt att uttrycka dig. Voltaire, eller hur Haqvin?

Anmäl kommentar

@Haqvin
Varför stöttar Du inte brukarorganisationerna?
+ t.ex. genom att belysa vad den underfinansierade primärvården kommer att medföra?
+ t.ex. genom att fråga våra politiker hur vi snabbt skall komma under vård när avstånden till akutklinikernas kapacitet fördubblas.
+ t.ex. vad det betyder när LFN stryker ett läkemedel från subventionslistan?

- Gör alla dessa förändringar att Din brukarorganisation känner sig tryggare. Företräder Du begravningsentreprenörerna?

Anmäl kommentar

Jag skriver i DM, Med stud. Vad som förekommer på andra internetsidor hör inte hit. Jag betraktar ditt inlägg som förtal.

Anmäl kommentar

Haqvin, när jag söker på ditt namn på Google får jag upp forumet "alltforforaldrar". Det arroganta tonfallet känns igen - du verkar lyckats reta upp människor rejält även där och inläggen går mer än 5 år tillbaka i tiden. Har du inget annat för dig än att försöka upplysa hela internet om hur fel de har om allting? Jag är uppriktigt sagt imponerad över att du orkat hålla på så länge. Mina tankar går till Don Quijote och hans väderkvarnar; dock med den uppenbara skillnaden att väderkvarnar inte blir arga på samma sätt som människor.

Anmäl kommentar

Det är ju intressant att jag väcker så mycken harm hos somliga (läkare?) här.

Namn 07:15: DM känner väl till min bakgrund.

El Commendante: Jag skriver i egenskap av Haqvin, men är också företrädare för en brukarorganisation. Läkarnas löner har naturligtvis betydelse även för brukarna, eftersom de kan få både positiva och negativa effekter på vårdkvalitén.

Med stud: Om du ser dig omkring bland kommentarerna, så kan du konstatera att ditt påstående inte stämmer. Kommentaren om Nordkorea tar jag som det enfaldiga skämt det är. Det säger nog också en del om din hemvist, misstänker jag.

Anmäl kommentar

I tråd efter tråd ser man Haqvin vädra sitt läkarhat. Aldrig läser man något av Haqvin och tänker att det är klokt. Driver du med oss Haqvin? Om inte föreslår jag att du flyttar till Nordkorea; ett av få samhällen som har potential att leva upp till dina ideal.

Anmäl kommentar

@Haqvin
Du utger Dig för att företräda patienterna. Är då det viktigaste problemet läkarnas löner? Beskriv i så fall varför?

Vad betyder utbildningskvalitén?
Vad innebär sjukhusnedläggningar för patienterna?
Vad kommer en underfinansierad primärvård att innebära?
Vad innebär reduktionerna av läkemedelsförmånerna för patienterna?
Vad innebär 6 månaders väntetid på en höftoperation i stället för 3 månader eller 1 dag?
Skärp Dig! Låt inte avundsjukan styra från sak till person

Anmäl kommentar

"Dagens Medicin vänder sig till dig som arbetar i sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet"

Anmäl kommentar

MD PhD!

Vid det här laget har vi nog förstått både dina övermänniskoideal och att strävan efter ett jämlikare samhälle är "patetisk" i dina ögon. Du kommer säkert att bli uppskattad (i vissa kretsar) i USA.

Anmäl kommentar

Oavsett om en läkare tjänar 10 000 eller 100 000 i månaden är det av yttersta vikt att man får jobba mycket i början av karriären så att man snabbat får tillräcklig erfarenhet för att bli "patientsäker".

Att bli opererad av en läkare som bara utfört operationen en gång förut och det var för ett år sedan är inte bra. Tycker man detta har man helt enkelt fel. Sen kan man tycka att läkarna får för bra eller för dåligt betalt för sin jourtid, med det är en annan diskussion.

Anmäl kommentar

Re: Haqvin
Tack får man väl säga då! Det är för övrigt precis lika patetiskt när överläkare sitter och beklagar sig över börs-VDars "lätta jobb" och "på tok för höga ersättningar" som när verkstadsarbetare gnäller på läkare.

Anmäl kommentar

Det är faktiskt skumt att inte läkarna kan låta schemalägga, regelbundengöra, sitt arbete.

Om dom nu absolut vill ha det som för närvarande, jourer, komp-ledigheter, (Jag känner en öl som har två års kompledigt framför sig. Då åker han till Norge)långa dagar och veckor. Tja då får dom betala för det.
Det är inte precis vi medborgare (jag jobbar också i sjukvården) som önskar oss trötta, urlakade, stressade doktorer som fladdrar ut och in i undersökningsrummen.

Och sedan får man höra "vi vill ha högre lön"!

Anmäl kommentar

Re: Namn
Idag har läkare uppenbarligen tillräcklig status och lön för att folk ska välja läkarlinjen framför utbilda sig till civ. ing. eller handelsekonomer. Vi är helt överens. Min personliga åsikt är att villkoren är ganska rimliga även om alla läkare förstås skulle vilja ha ännu högre lön, vem vill inte det? Faran kommer om vi försämrar villkoren!

Varför skall jag inte jämföra mig med mina kompisar som gick Handel och KTH och nu jobbar privat? (Finns inte så många från de lärosätena som jobbar offentligt). Om jag gått Handels hade jag troligtvis jobbat privat idag. Ingen idé att jämföra mig med sjuksköterskor, lärare eller dagisfröknar, de utbildningarna attirerar inte alls samma typ av människor som läkarlinjen idag gör.

Våra villkor är för övrigt helt OK jämfört med mina gamla kompisar som jobbar som civ. ing. på t.ex. Ericsson. Vi har vissa fördelar de inte har och tvärtom.

Anmäl kommentar

MD PhD!  I dina senaste inlägg visar du verkligen din storhet...

Anmäl kommentar

Namn 20:26!

Jag skrev byggnadsingenjör, inte byggnadsarbetare.

Jag tänker inte, om igen, redovisa bakgrunden till mina kunskaper om läkares arbetssituation, utan enbart upprepa att dessa kunskaper finns. Jag är fullt medveten om att många läkare har helt oacceptabla arbetsvillkor och att dessa inte är självpåtagna. Men jag vet också att många läkare de facto tar på sig extrapass och extraarbete, som de skulle kunna avstå från. I likhet med "Ett annat namn" undrar jag också varför läkare motsätter sig en schemaläggning av sin arbetstid. En åtgärd som skulle kunna förbättra situationen avsevärt.

MD PhD!

Som SSS har påvisat längre ned är läkare på inget sätt diskriminerade jämfört med ingenjörer, jurister och "handelsekonomer". Snarare tvärtom! Du jämför kanske med dem som har privata toppjobb inom dessa områden, men det är ju knappast rättvisande.

Anmäl kommentar

Eftersom jag själv tidigt insåg att jag inte hade någon framtid som idrottsman brukar jag klaga på hur överbetalda de är och hur lätt deras jobb är.;)

Anmäl kommentar

Något säger mig att Haqvin själv inte är en akademiker som drar in över 50 000 i månaden...

Har sällan hört advokater och investmentbankirer klaga på hur inkompetenta och överbetalda läkare är. Det brukar oftast vara folk som själva inte lyckats så bra i livet. Tråkigt att jante är så vanligt i Sverige. Förstör mycket för oss alla.

Anmäl kommentar

Namn 20:26, du måste vara ny i detta forum om du inte vet vem Haqvin är. Han är den meste, bäste och förnumstigaste husförhöraren, experten på lusläsning, näpsandes och åthutandes alla som dristar sig till en diskurs. Läkare och psykiatri är några måltavlor för denne allvetare. Han är något av en subjektets tsunami, som programmatiskt översvämmar oss.

Anmäl kommentar

Att diskutera vad någon "är förtjänt av" för lön rent moraliskt är bara löjligt. Vi tycker alla olika.

Min poäng är att om vi vill få de duktigaste studenterna att välja läkarlinjen framför Handels, KTH och juristlinjen måste läkarnas löner och sociala status vara i paritet med jurister, civ. ingenjörer och handelsekonomer.

Innan man lyckades, som någon skrev, "ta ner lärarna på jorden", valde många begåvade gymnasister mellan en karriär som civ. ing. eller ett arbete som lärare vid läroverken. Idag tvekar ingen längre mellan dessa två jobb.

Jag tycker det är en katastrof att vi i Sverige idag har så inkompetenta lärare. De som på 70-talet tyckte att lärarna hade alldeles för hög social status och lön är kanske nöjda idag dock. Tror dagens gymnasielärare är betydligt mer "empatiska" och har mycket mindre yrkesstolthet än dåtidens lärare vid läroverken. Om det är bra eller dåligt är upp till var och en men förneka inte självklara samband!

Anmäl kommentar

Haqvin

Håller med dig om piloter - dessa kan inte gå arbetslösa och sedan sätta sig och flyga ett flygplan. Men att du nämner de andra yrkena som jämförelse säger väldigt mycket om din okunskap om läkaryrket. Du verkar ha svårt att acceptera (även om jag antar att du någonstans förstår det) att olika yrken ställer olika stora krav, och att inkompetens hos en läkare ställer till med mer skada än inkompetens hos en sjuksköterska, byggnadsarbetare eller busschaufför.

"Väldigt många gånger är ju faktiskt läkares arbetsbelastning självpåtagen."

Här vet du inte alls vad du skriver om. Kan inte undgå att bli smått irriterad - alla läkare jag träffat i Sverige är på goda grunder missnöjda med sina arbetssituationer (ffa arbetsmängden och tidspressen). De försöker påpeka det för överordnade men eftersom läkarna är så viktiga för verksamheten verkar det inte finnas något sätt att minska arbetsbördan. Ofta får man inte ens ta ut jourkompensation i tid. Och du skriver att läkare väljer detta frivilligt! Tror du läkare själva väljer att utsättas för en arbetsbelastning som ofta leder till sjukdom (se länk nedan)? Det är så dumt att du för mig nu har tappat all trovärdighet.

Vad arbetar du med Haqvin? Varför är du så mån om att förtala läkaryrket att du inte drar dig för att tänja dina argument så långt att de blir uppenbart imbecilla?

Anmäl kommentar

Namn 18:42!

Situationen för läkare är fortfarande inte unik. Detsamma kan sägas om piloter, bussförare, sjuksköterskor(!), byggnadsingenjörer osv., osv. Dessutom leder inte enbart arbetslöshet till att läkare förlorar patientkontakten. Många läkare får andra uppgifter inom administration, forskning, chefsskap osv., som innebär att de under kortare eller längre tid tappar patientkontakten. Ditt argument håller alltså inte. Jag tror helt enkelt att du krystar fram argument för att tala i egen sak.

Ett annat namn!

Jag är helt överens med dig. Väldigt många gånger är ju faktiskt läkares arbetsbelastning självpåtagen. De tar pass i stället för att vila och tar extraarbete under kompledighet m.m.

Anmäl kommentar

Av undertexten att döma hos såväl XY som Haqvin, så gäller det att balansera mellan hjärna och hjärta.

Jag är namn 15:53, men inte alla andra "namn" i debatten.
Ändrar nu till ett annat namn och undrar följande: Det har under årskilliga år gjorts försök att schemalägga läkarnas arbetstider, medan läkarna själva frenetiskt kämpar emot. Varför kan inte läkarna tillmötesgå schemalagd tjänstgöring med stämpelur in och ut som många andra har. Så kanske dom skulle bli mindre stressade? Vad säger du Haqvin?

Anmäl kommentar

Haqvin

"Att upprätthålla kompetensen under arbetslöshet är en uppgift alla arbetslösa tvingas brottas med. Jag ser fortfarande ingen unik särställning för läkare, som motiverar att man just i deras fall ständigt håller tillgången lite för liten."

Här håller jag inte med dig. Eftersom läkaren har ett stort direkt ansvar kan bristande kompetens få stora konsekvenser. Går inte att jämföra med t ex en bibliotekarie som gått arbetslös. För att läkare ska bli så kompetenta som möjligt måste de träffa många patienter. Detta är en hörnsten i alla medicinsk kompetensutveckling och jag skulle vilja se dig argumentera mot detta.

Namn 15:53

Jag menar att läkare ofta har en arbetssituation som är sämre än de flesta andra på arbetsmarknaden. Hög stress, ofta nattarbete, inarbetade raster och luncher etc. Arbetsmilöverket har påpekat detta flera gånger. Se medellivslängden för anestesiläkare (64 år enl en undersökning 2000). Frekvensen av självmord bland läkare är enligt en dansk studie 6 gånger högre än för arkitekter, och högre än för arbetslösa.

Detta rimmar dåligt med att yrket är så överbetalt och glassigt som många läkarhatare här vill få det till.

http://ki.se/content/1/c6/05/71/54/Sjalvmord%20bland%20lakare%20web%20version.pdf

Anmäl kommentar

Namn 12:23!

Det finns en risk med arbetsbrist för läkare, liksom det finns för alla andra yrkesgrupper som går arbetslösa. Att upprätthålla kompetensen under arbetslöshet är en uppgift alla arbetslösa tvingas brottas med. Jag ser fortfarande ingen unik särställning för läkare, som motiverar att man just i deras fall ständigt håller tillgången lite för liten. Det handlar om ett fackligt intresse, inget annat!

Vilken lön olika yrkesgrupper skall ha är en fråga för arbetsmarknadens parter att göra upp. Det gäller såväl lärare som läkare. Problemet med lärarna handlar snarare om att kraven inom utbildningen har varit för låga.

Beträffande den allmänna diskussionen om löner skulle jag vilja tillägga, att läkare självklart skall ha bättre betalt än flertalet övriga yrkesgrupper inom vården, p.g.a. framförallt de höga kunskapskraven och läkarnas yttersta ansvar för vården. (Inom vissa områden, som psykiatri, kan den rollen diskuteras!) Dock är verkligheten sådan, att läkarna redan har väsentligt högre löner än övriga vårdanställda. Klagomål om för låga löner är direkt pinsamma!

Anmäl kommentar

Namn, konstnärer är ett kapitel för sig. De bästa konstnärerna gör vad de gör för att de har ett tvång att förmedla sig genom sin konst. Jag vill inte bibringa er åsikten att en god konstnär måste lida - underförstått hållas på svältlön - för att åstadkomma något, men en fråga måste uppstå: vad i samhället är absolut nödvändigt, vad är önskvärt men inte nödvändigt och vad är definitivt umbärligt. Beroende på vem man frågar så får man olika svar, och nästa fråga blir hur saker ska finansieras, ur statens kista eller genom betalande kunder. Bland konstnärer finns kanske den största inkomstspridningen, beroende på kommersiell framgång. Vård är mer nödvändigt än konst, men livet vore torftigt utan konst. Ibland sammanfalla de, minns t ex prakttavlan Konstfackstudenten Odell åstadkom i mötet med psykiatrin ifjor. Läkekonst? Vad vill jag säga, ingen aning, bara att olika saker är olika nödvändiga. Somligt ingår i skyddsnätet annat tillhör bonuskontot krasst uttryckt.

Anmäl kommentar

Instämmer, XY, 16:03, 24 januari 2010, då ser pointen.

Alla har drömmar och tankar om framtiden. Det är inte självklart att en lång utbildning skall leda till en karriär kantad med pengar. Det krävs mer än en dröm. En dröm om vad?

Jämför besjälade musiker, dansare, konstnärer, designers exemeplvis, som kan ha enormt långa utbildningar, men som får "utstå" marknadens egna krafter när verkligheten kommer ifatt.

Meningsfullhet i jobbet är inte en faktor av utbildningens längd. Om man med maningsfullhet menar väl tilltagen betalning, och inget annat, så blir det ändå fel. Lyckligtvis! 

Anmäl kommentar

XY!
Ja, men det där gäller ju alla som går en utbildning. Läkare är ett högavlönat yrke, varför ska vi hålla på och förneka det? Man måste kunna vara så ödmjuk att man ser sig själv i ett större sammanhang, dvs samhället. Läkare är inte det enda yrke som har stort ansvar, höga krav och tuffa arbetsförhållanden!

Anmäl kommentar

Psykologstudent!

Du tycker att skillnaderna mellan t ex ssk och läkare är för liten. Ska ssk (och kanske andra gruppers) lön ner då tycker du eller hur ska det annars finansieras? Är du medveten om att landstingen går back och inte klarar sina åtaganden tillfredsställande?  Vem ska betala?

Anmäl kommentar

Namn 15:33, du skriver: "Jag skulle vilja säga, efter alla dessa inlagor: ansvar och arbetsförhållanden är avgörande. Utbildningslängden är bara pinsam, om vederbörande saknar ansvaret och erbjuder usla produkter." Det är ju en marknadsmässig invändning och värd ett erkännande. Men om vi också beaktar psykologiska eller mänskliga överväganden som de sökanden till långa utbildningar gör får man inse att det naturligtvis tankar och drömmar om en karriär som på något vis lönar sig, både konomiskt och i meningsfullhet. Om då prospektet är för torftigt, nackdelar överväger fördelarna, kompensationen för låg, då är det en faktor att ta med i det stora ekvationssystemet.

Anmäl kommentar

SSS: "Min siffra är riktig, din siffra som du tar från Geriatriken räknar ju endast med ST-läkare inom just geriatriken och dessutom under utbildning (under ST-utbildningen får man lön)."
Min siffra kom som ett svar på Din felaktiga "ST-lön" siffra där du skrev att ST-läkare har en medellön på 50400kr. Du är ute och cyklar med stödhjul "SSS".
"Googla vidare du!" Kul att det kommer från ett stolpskott som sitter och googlar fram löner för renhållningsarbetare (vid sidan om påhittade siffror). Google away sss...

Namn 15:33: "Läkarens jobb är som alla andras, inte ett dugg märkvärdigare." Exakt! Som att sätta upp affischer på väggar, inget märkvärdigt. Ditt jantetryne lyser igenom allt för starkt "Namn".
 

Anmäl kommentar

En annan aspekt i löne-argumentationerna är; riskerna.
Vilka risker finns i jobbet? Vilket slitage utsätter man kroppen (den enda man har) för? Hur mycket sliter en administrativ läkare (100 00/månad) på sin kropp? Hur stora risker tar i fåröljen? Vilka fringisar har han/hon? Det finns mera att fundera över än bruttolönen, som de facto inte är allt!

Anmäl kommentar

Läk
 
Meddellön renhållningsarbetare 22 300 kr/mån

Någon rimlighet får det vara i jämförelserna!

Anmäl kommentar

Klart att det är på tok med alla löneskillnader. Det finns all  anledning att inte förtränga detta.

Läk, frågar om man vill........lägga sitt liv i en läkares händer, eller om de kommer oroliga med sitt sjuka barn till en vårdcentral etc?.

Men vem vill åka buss med en inkompetent chaufför? vem vill flyga med en försökskanin som pilot? vem vill anlita en advokat som inte vet vad han/hon gör? vem vill gå i skola med usla lärare? vem vill betal hyra för dåligt boende?

Läkarens jobb är som alla andras, inte ett dugg märkvärdigare. Dags att sätta seglen i samma klass, och inte i en helt egen! Den tiden är förbi, förhoppningsvis.

Re: Läk, 15:18, 24 januari 2010   
Lönen måste ses i relation till utbildningslängd, ansvar, arbetsförhållanden etc.
Jag skulle vilja säga, efter alla dessa inlagor: ansvar och arbetsförhållanden är avgörande.
Utbildningslängden är bara pinsam, om vederbörande saknar ansvaret och erbjuder usla produkter.

Anmäl kommentar

Jo men SSS, det är ingen petitess att felnämna folk, eftersom detta traderas vidare i den svenska jantekampanjen mot läkare, landets jämte lärarna mest hunsade yrkeskår.
Du skriver: "Jag medger att jag skrev fel med ST-läkare, siffran gäller specialistutbildade läkare som är färdiga med sin utbildning. Trodde att intelligenta personer kan förstå det ändå." Men tänk på alla de icke-intelligenta personer som bombarderar på denna sajt, som ibland tillhör men ofta inte tillhör vården (som denna sajt egentligen hänvänder sig till).

Anmäl kommentar

Lönen måste ses i relation till utbildningslängd, ansvar, arbetsförhållanden etc. Att bara säga att "läkare tjänar för mycket jämfört med andra" är snömos. Vill man argumentera för att läkare har för hög lön måste man försöka motivera det med att dem inte förtjänar lönen med tanke på nyss nämnda faktorer.

Jag undrar om de som eventuellt gör detta skulle stå för den åsikten den gång de hamnar på en akutmottagning om natten och måste lägga sitt liv i en läkares händer, eller om de kommer oroliga med sitt sjuka barn till en vårdcentral etc.

Anmäl kommentar

Jag medger att jag skrev fel med ST-läkare, siffran gäller specialistutbildade läkare som är färdiga med sin utbildning. Trodde att intelligenta personer kan förstå det ändå. Min siffra är riktig, din siffra som du tar från Geriatriken räknar ju endast med ST-läkare inom just geriatriken och dessutom under utbildning (under ST-utbildningen får man lön).
Du verkar själv inte ha någon koll Pyskologstudent, varför skriver du en massa när du inte vet. Googla vidare du!

Anmäl kommentar

SSS

"Medellön ST-läkare 50 400 kr/mån"

Senasation! var har du hittat dessa siffror? Medellönen för en heltidsarbetande ST-läkare trodde jag låg mellan 35000-40000 kr. Kan det vara så att din siffra inkluderar jourarbete? Isåfall haltar jämförelsen helt.

ST-lönen ligger alltså i paritet med renhållningsarbetare och duktiga elektriker som är egenföretagare. Orimligt?

Anmäl kommentar

SSS: "Medellön ST-läkare 50 400 kr/mån "
Roligt med dina falska siffror.

Medellön ST-läkare Geriatrik inom SLSO: 35960kr (2008) Källa: SLSO

Namn 14:36: Du verkar inte vara insatt alls "Namn". Dessutom:
"3)Skillnaden är helt orimlig i detta fall"
Där är vi "överens". Som jag sa tidigare är skillnaden för liten.

Gillar dina gulliga anekdoter från "verkligheten" där du känner huvudkaraktärerna i fråga. Du och Sven borde starta en bokklubb.

Anmäl kommentar

Psykologstudent!
Jo, jag tror faktiskt att jag är mer insatt i saken än en psykologstudent. Exemplet är som sagt taget ur den sk verkligheten, där jag befinner mig.
1) Jag vet mycket väl att allmänläkare har en specialistutbildning.
2) Skillnaden var ca 3 ggr i detta verkliga fall, jag känner båda personligen.
3) Skillnaden är helt orimlig i detta fall
4) Jag vet vad specialistutbildade ssk gör, vet du "psykologstudent"?

Anmäl kommentar

Medellön civilingenjör 35 100 kr/mån
Medellön civilekonomer 32 700 kr/mån
Medellön jurister 31 700 kr/mån
Medellön sjukgymnaster 23 200 kr/mån
Medellön socionomer 23 00 kr/mån

Medellön ST-läkare 50 400 kr/mån

Hmm, vet ingen grupp som har högre medellön än läkare...

Anmäl kommentar

Det är ett väldigt tjat om klyftor och löneskillnader i Sverige. Klyftor är ointressant. Höj standarden/lönen för "bottenskiktet" men ge fan i att trycka ner toppen. Löjliga kommunistiska tankar!

"Är det rimligt att en medioker allmänläkare har 3 ggr så hög lön som en specialistutbildad ssk t ex?"

Först och främst tycks "Namn, 12:46" inte förstå att allmänläkare också genomgått specialistutbildning. För det andra så är inte skillnaden 3 ggr. För det tredje, nej skillnaden är inte rimlig. Den är för låg. Du har nog ingen koll på vad specialistutbildade-ssk gör.
 

Anmäl kommentar

Siffrorna gäller heltidslön. Jag tycker det är relevant att jämföra när högavlönade grupper börjar tycka att lönerna är för låga och sjunker. Jag vill visa att allt är relativt. Jag tycker att utbildning ska löna sig och det gäller läkare men det gäller också andra grupper. Ibland blir man hemmablind.

Anmäl kommentar

Beaktar dessa löneuppgifter arbetstiden hos dem i arbete och sjukfrånvaron i gruppen, först då kan man börja jämföra på allvar. Men varför ska vi jämföra på denna tråd egentligen, SSS.

Anmäl kommentar

Medellön ssk 24800 kr/mån
Medellön skötare utan högskoleutbildning 24000 kr/mån
Medellön distriktsläkare 58700 kr/mån
(2008)

Anmäl kommentar

Om du verkligen vill ha en neutral ansats, dvs inte stämpla någon grupp från början, kan du ju justera påståendet att en ssk jobbar oregelbundet, så behöver det inte alls vara, och en allmänmedicinare (specialistläkare) kan ha regelbundna tider så till vida att de har regelbundna plågor i form av återkommande jourer efter heldagar på mottagningen. När läkaren efter ca tjugo år i branschen börjar komma ikapp knegaren i livsinkomst och återbetalning av studielånen så kan han/hon fr o m då så att säga skörda frukten av sitt slit. Kanske vi i höst får oss en återställarpolitik som fördröjer denna process att komma ikapp. Hände hoch!

Anmäl kommentar

XY
Exemplet är taget ur verkligheten och jag menar inte heller att alla allmänläkare är mediokra. Jag lägger även in tanke på arbetstid (specialistutb ssk arbetar oregelbundet, mycket övertid, allmänläkaren arbetar regelbundna arbetstider och ibland övertid). Jag har också vägt in krav på kunnande, vetande och arbetsmiljö. Jag menar inte att specialistutb ssk ska ha högre lön än läkare, det har jag aldrig påstått men skillnaden kanske inte självklart ska vara så stor alla gånger.
Om du vill göra diskussionen rättvisa så borde du ha en neutralare föresats än säga att det inte är lönt att universitetsutbilda sig i Sverige. Det är det sannerligen inte för alla men absolut för vissa, exempelvis läkare och civilingenjörer. Det där om magsyran bortser jag från eftersom jag hoppas att man kan föra en mer belevad debatt här bland människor som anser sig så välutbildade.

Anmäl kommentar

"medioker allmänläkare" (negativt omdöme), "3 ggr så hög lön som en specialistutbildad ssk" (falsarium). Om du vill göra diskussionen rättvisa så borde du ha en neutralare föresats än att klistra ett negativt omdöme på en läkare redan från scratch, i rättvisans namn hade du även kallat ssk medioker, eller ännu bättre helt utelämnat det. Sen skulle du ha sagt möjligen dubbelt så hög lön, ej trippelt. Sen borde du kanske ha ägnat några tankar åt skillnader i krav på kunnande, vetande och arbetsmiljö samt arbetstid också. Men jag förstår att det inte är intressant med jämförelser, det är mer kommunikativt att spela ut janteregistret och... ta en Pantoloc vetja, mot magsyran. Det är föga lönt att universitetsutbilda sig i Sverige, om du inte väljer Handelshögskolan förstås, eller genom bördsrätt och kontakter får bonusar. Dvs prat mer än verkstad.

Anmäl kommentar

MD PhD
Det är alltid inressant att höra olika yrkesgrupper proklamera för att just de ska ha högre betalt. Missförstå mig inte, jag tycker läkare som gör ett bra och viktigt arbete också ska ha bra betalt liksom jag tycker lärare, sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster osv osv som gör ett bra jobb ska ha bra betalt. Betalt efter prestation kanske? Vi kan alla flytta till USA för där tjänar man mycket bättre, att hålla på och "hota" med det kan alla göra, det blir bara löjligt. Snart kanske du dock upptäcker att det finns en del nackdelar med USA också. Frågan är varför just läkare ska ha en särställning lönemässigt? Är det rimligt att en medioker allmänläkare har 3 ggr så hög lön som en specialistutbildad ssk t ex? Som sagt lön efter prestation... Och är du villig att undvara ytterligare pengar till skatt som ska gå till att avlöna dina högavlönade kollegor? För någonstans ska ju pengarna tas.

Anmäl kommentar

Men Namn, 12:23, Maos kulturrevolution i 1960-talets Kina gjorde väl gott åt pedagogiken. Lärarna slogs av eleverna, barfota och politiserade instruerades generationen till ett korrekt tänkesätt. Jag tror att vi i ett snart halvsekels retrospektiv kan säga att det har gått bra för Kina, eller har jag fel?

Anmäl kommentar

Haqvin:

Jag ställde en fråga nedan angående möjliga problem med läkaröverskott/arbetsbrist för läkare. I ditt svar skriver du att läkare får finna sig i arbetslöshet, i likhet med andra grupper i samhället.

Ser du inga risker med arbetsbrist för läkare? Hint: vad händer med kompetensen om man går arbetslös eller inte träffar så många patienter? Skulle du vilja lägga ditt liv i händerna på en läkare som nyss gått på a-kassa i två år?

För övrigt: läraryrket instruerar på ett bra sätt vad som händer med ett yrke när lön och social status urholkas. Gissar att ordet "social status" är ett rött skynke för dig, men du kan inte förneka att en anledning att folk söker yrken som arkitekt, konstnärer och läkare är att de medför en viss social status, hur lite du än vill att det ska vara så. Hur ser du på läraryrkets utveckling? Har barnen och samhället gagnats av att lärarna "tagits ner på jorden"?

Anmäl kommentar

Re Sven 11:28
Mina åsikter grundar sig på drygt 25 års klinisk erfarenhet som läkare. Jag upphör aldrig förundra mig över friska människor som ringer sjukvårdsdirektören för att klaga då de inte kommit fram på den öppna telefontiden vid första försöket medan sjuka människor är tacksamma över den vård de får oavsett hur länge de fått vänta på den.
PS Mitt svar dröjde eftersom jag ägnat mig åt sociala aktiviteter lördag kväll.

Anmäl kommentar

Haqvin
Tur att vi inte väljer patienter efter deras åsikter eller attittyder.
Jag antar att det svarar att det finns studier som visar att folk blir olika bemötta i vården, men jag har personligen aldrig upplevt någon kollega som handlat på det sättet. Däremot finns det människor som i kraft av sin förmåga försöker skapa sig fördelar, och de som pga avsaknad av sådan har svärt att göra sin röst hörd. Men vi försöker, jag försäkrar dig, att kompensera för detta.

Anmäl kommentar

Det var inte åsikter det handlade om, MD PhD, utan attityden. Om du är en sådan övermänniska som du själv framställer dig som, så bör du väl också kunna läsa innantill?

Anmäl kommentar

Tack då vet jag! Du skulle inte vilja opereras av världens främste thoraxkirurg om denne inte har samma åsikter som du själv!

Tror att du än en gång diskvalificeat dig själv som en vettig debattör.

Anmäl kommentar

Din attityd, MD PhD.

Anmäl kommentar

Re: Haqvin
Vad är anledningen till att du inte kan tänka dig att få vård av mig?

Anmäl kommentar

USA är uppenbarligen ditt drömland, och då tycker jag absolut att du skall flytta dit - så snart som det bara är möjligt!

Nej, jag vill inte bli vårdad av dig, även om du så vore Christiaan Barnard.

Anmäl kommentar

Re: Haqvin
USA är inte 1800-talets ståndssamhälle. Tror du undergräver din egen trovärdighet genom att påstå sådant.

Argumentera istället på ett bra sätt varför det inte finns något samband mellan goda villkor och förmågan att rekrytera bra folk!

Varför är du så glad att jag drar till USA? Vill du inte bli vårdad av mig? Jag är akademiskt en av de främsta i min kurs. Jag får beröm från både patienter och sjuksköterskor som tycker jag är bra på att ta folk. Är det att jag är stolt över att vara läkare och för att jag tycker yrket även framöver skall åtnjuta hög status och lön som gör mig så hemsk? Jag tror inte det är en fördel för Sverige om många av de främsta i kurserna börjar lämna landet. Mycket bättre för patienterna att betala konkurrenskraftiga löner. (Våra löner är knappast enorma om du jämför med USA ändå).

Anmäl kommentar

Re:namn
Självklart kommer vi ha kompetenta läkare i Sverige i många år framöver även om vi gör om systemet, sänker löner etc. När man började försämra villkoren för lärarna på 70 och 80-talet så tog det förstås ett tag innan det gav effekt i form av sämre lärare. De som redan valt yrket fortsatte jobba inom skolan. De som gick ut lärarhögskolan på 90-talet och framöver håller dock väldigt låg standard över lag.

Är du alltså nöjd om vi har kompetenta läkare de närmsta 10-15 åren eller eller hela mitt resonemang fel? Finns det inget samband mellan bra villkor och möjligheten att rekrytera bra folk? Bara slumpen att många svensklärare idag inte kan stava? Man hade inte lyckta rekrytera toppstudenter även om lärare tjänat 100 papp i månaden?

Anmäl kommentar

Nej du, käre "Brukare", det blir inte "för svårt", men elitistiska illusioner och en världsbild som hör hemma i 1800-talets ståndssamhälle ägnar jag ingen möda i onödan.

Anmäl kommentar

" I övrigt bemödar jag mig inte att bemöta det trams du presterar."

Typiskt Haqvin, att bara slå bort och kalla det för trams när det blir för svårt.

Anmäl kommentar

MD PhD! (Du har ovanligt många titlar för att vara en som ännu inte examinerats, måste jag säga!)

Jag välkomnar din flytt till USA. I övrigt bemödar jag mig inte att bemöta det trams du presterar.

Namn 19:16!

Den närmaste framtiden ser jag inget sådant problem, och det är dessutom något även läkare får leva med, i likhet med så många andra yrkesgrupper. Varför skulle just läkare i det avseendet behandlas som ett frälse?

Anmäl kommentar

Re:namn
Jag tror det är direkt farligt för patienterna med ett läkaröverskott. Detta kommer ju leda till lägre löner som i sin tur gör att färre söker sig till yrket av de riktigt vassa. Inte så många stjärnor hade valt bort Handels för KI om en överläkare tjänade 30 000 i månaden. Därför ingen väljer bort Handels för lärarhögskolan. Lärare skulle annars kunna vara ett intressant och stimulerande och inte minst viktigt jobb. Dessvärre är ju statusen och lönen för låg. Därför har vi idag svensklärare som inte kan stava.

Förresten hade inte de främsta fått jobb vid ett läkaröverskott heller. Hade bara varit pappas pojkar och flickor och ev. de som är bra på att snacka. De främsta civ. ing. får inte bäst jobb på svenska företag heller eftersom de också använder "empati" och annat trams när de anställer folk. Därför så många väljer att jobba på banker i London eller på amerikanska konsultbyråer som vill ha de bästa och inte bara de som är bäst på att snacka som vi svenskar tyvärr alltmer verkar föredra.

Anmäl kommentar

Re: Haqvin igen

Och hur har du tänkt sollningen ska gå till? Vi har inte ens betyg ju! Nä just det, kunskaper är ju ändå inte viktigt i för sig.

Själv drar jag till USA efter examen. Där konkurrerar dom med USMLE (testresultat) och så har dom också världens skickligaste (och mest välavlönade läkare). Stackars dig om du skulle vårdas i USA. I för sig skulle du få fantastisk vård, men läkare skulle säkert tjäna mer pengar än du och skulle blivit antagen på sina testresultat och akademiska meriter. Ve och fasa!

Anmäl kommentar

Re: Haqvin

Oroa dig inte! Du kommer få som du vill!

Låga läkarlöner:) Socialt kompetenta snackepellar som inte kan nåt om medicin kommer att bemanna våra sjukhus:)

Eftersom såna som du tyvärr har påverkat svenska skolan väldigt mycket sedan 70-talet sätter jag mina barn i internatskola utomlands. Mina föräldrar får jag skicka utomlands när de behöver vård också.

Du Haqvin kan när du blir felbehandlad njuta av att läkaren som opererade inte tjänar mer än du gör i alla fall!:)

Anmäl kommentar

Totalt irrelevant om en svensklärare som inte kan stava är socialt kompetent eller inte. Ändå släpps alla in på lärarhögskolan idag och vi har massa värdelösa lärare.

Det var bättre förr.

Läkare har klarat sig hittills men nu står vi på tur.

I det gamla Sverige fanns det tre yrkesgrupper som var respekterade och tjänade bra med pengar: läkare, lärare och präster. Dom två senare har man lyckats peta ner, nu är det bara läkarna kvar.

Sa jag att jag drar till USA efter examen förresten?

Anmäl kommentar

Haqvin:

ser du några problem med arbetslöshet/arbetsbrist för läkare?

Anmäl kommentar

Hej Haqvin,

Där är du! Underbar text att läsa.

Jag samtycker inte alltid med dig, men uppskattar din närvaro och respekterar dina synpunkter. Denna gången stödjer jag dig till 100 helhjärtade %. Du har fullkomligt rätt.

Anmäl kommentar

Högsta betyg/resultat från gymnasiet eller HP är sannerligen ingen garanti för vare sig intelligens eller lämplighet i läkaryrket. Det råder f.n. läkarbrist i landet, framkallad av, inte minst, läkarfacket. Jag tror att effektivaste sättet att få fram lämpliga läkare är att kraftigt öka antalet utbildningsplatser i läkarprogrammen. Sedan får helt enkelt konkurrensen på arbetsmarknaden sålla fram dem som både har teoretisk och social kompetens. (Övriga kan i den moderna arbetslinjens namn få ägna sig åt sjukhusstädning.)

Anmäl kommentar

Sjuka människor brukar prioritera att få bli frisk så fort som möjligt.
Vad man önskar sig för läkare beror vål i hög grad på av vilken anledning man söker doktorn.
Vid vissa tillstånd är naturligtvis empati värdefullt, men mycket kraft ang. detta har lagts från administratörshåll med olika enkäter till patienter ang. bemötande.
Enkäter som frågar vad patienterna prioriterar brukar toppas av att de vill komma till en läkare som fort kan göra dem firska.

Anmäl kommentar

Re: Johan, Dina slutsatser kan ingen gå i klinch med.

I ett forum som detta formuleras åtskillig kompetenta och klyftiga idéer, men också motsatsen.

Både Sven och undertecknad bad om ett förtydligande tidigare, av signaturen dr No. Frågan kvarstår obesvarad av dr No. Varpå grundar du dina påståenden dr No?

Anmäl kommentar

Problemet i de här diskussionerna med den falska motsättningen mellan empati och kunskap är ju att det inte framkommer att de här egenskapernas relativa betydelse inte är på något sätt statisk.

För en läkare som helt saknar professionell kompetens är det komplett irrelevant om han eller hon är socialt inkompetent eller ett socialt geni, eftersom personen fortfarande är komplett oduglig och utgör en fara för andra människor. Personen ska uppenbarligen inte jobba som läkare oberoende av den sociala kompetensen.

I det andra fallet tänker vi oss en läkare som med avseende på kunskap och bedömningssförmåga ligger i de övre tio percentilerna av kåren. I det här fallet kommer å andra sidan den faktiska förmågan att arbete i vården att variera stort beroende på den sociala och empatiska förmågan. En person som inte förstår sig på människor kommer ju att upprepade gånger trampa i klaveret och skada människor genom felbedömningar av vad patienten faktiskt söker förr, inte motivera patienten till att följa ordinationen och orsaka konflikter på arbetsplatsen även om personen i stort fattar, med avseende på endast det medicinska, rätt beslut.

En person som å andra sidan har samma teoretiska kunskaper, men som också är mycket duktig med avseende på empati och social kompetens, kommer ju å andra sidan att ha förutsättningarna att bli en av de verkliga stjärnorna inom kåren som vi andra ser upp till. Alltså kan vi konstatera att i det här läget utgör den sociala kompetensen en vattendelare mellan en läkare som antingen är acceptabel men inte mer eller fantastisk.

Alltså är situationen så att vi först och främst måste säkra de teoretiska kunskaperna, eftersom att läkarkåren annars helt saknar existensberättigande, men att det sedan efterhand som vi rekryterar bättre studenter, i avseendet att de är bra på att studera, börjar det istället bli alltmer viktigt att välja ut personer med rätt personliga egenskaper.

Anmäl kommentar

Instämmer med Sven. Tydligt nog. Kan man få svar på den frågan?

Anmäl kommentar

"Majoriteten av klagomålen kommer ju från friska patienter som vill ha åtgärder som inte är medicinskt motiverade"

Vad grundas det påståendet på, personlig erfarenhet eller någon undersökning? För att slippa ytterligare pajkastning vill jag förtydliga att detta är menat som en fråga, inte som ett ifrågasättande.

Anmäl kommentar

Majoriteten av klagomålen kommer ju från friska patienter som vill ha åtgärder som inte är medicinskt motiverade; recept på antibiotika, sömnmedel och narkotiska läkemedel, remiss till plastikkirurg för godartade fibrom, akuttid för barn med vårtor, välja läkare utifrån kön och religion etc. All oenighet mellan patient och läkare stämplas idag som bristande empati eller "dåligt bemötande" beroende på patientens utbildningsnivå och vilken yrkesgrupp som mottar klagomålen. Dessa klagomål grundar sig i de orimliga förväntningar friska människor har på sjukvården. Mängden klagomål per doktor torde vara relaterat till antal patientkontakter så länge läkaren anstränger sig för att behandla utifrån vetenskap och erfarenhet och prioritera på medicinsk grund. Läkare som arbetar långsamt och har färre patientkontakter får färre klagomål.

Anmäl kommentar

Kan man inte få 20,0 eller 2,0 är man inte tillräckligt intelligent för att arbeta som läkare. Patientfarligt att låta dessa med ej adekvat begåvning praktisera yrket.

Anmäl kommentar

"@Sven: "Kanske är den utbredda skepsisen mot empati-begreppet något som förmedlas på läkarutbildningen. Är det så?"

Svar: Nej!"

Det var ju bra det!

Jag träffade nyligen en kardiolog av skäl som inte behöver nämnas här. Han var väldigt trevlig och jag vill inte kalla honom oempatisk, men jag kan absolut säga att han var ganska oreflekterad i sin kommunikation. Sammantaget pratade han betydligt mer än vad jag gjorde (och det var rätt mycket onödigt strunprat, mer än vad som är socialt adekvat) vilket en behandlare inte skall göra, och han fällde en kommentar som var lite taktlös även om jag inte tog åt mig utan bara noterade det. Nu spelade hans tydliga brist inte någon roll i mitt fall, men jag kan tänka mig att det kan göra det med andra patienter.

Anmäl kommentar

Sven: Nej.

På lækarprogrammet idag ær det vældigt mycket fokus på empati och patientkontakt.

Så kan vi stryka i alla fall den villfarelsen.

Anmäl kommentar

Adam, jag har läst Hannas inlägg. Hon antyder att jag skulle sakna teoretisk kunskap (vilket jag definitivt inte gör), då ligger det väl nära till hands att anta att hon tror jag anser att teoretisk kunskap är onödig. Varifrån hon annars får idén att jag skulle sakna teoretisk kunskap förstår jag inte.

Anmäl kommentar

Før øvrigt undrar jag vart allt snack om gravt oempatiska lækare kommer från. Jag har då inte sett så många under varken utbildning eller yrkeskarriær. Om patienten ær oense med sin lækare ær ofta det førsta invektiv som kommer øver munnen "oempatisk". Detta eftersom just oempatisk ær det mest nedsættande man kan sæga om en lækare och dessutom en væl inarbetad førdom mot lækarskrået. Och så beror ju konflikten då naturligtvis inte på att lækaren gjorde en annan bedømning eller liknande, utan på att det ær fel i dennes huvud. Misstænker att några av de patienter jag nekat sjukskrivning/antibiotika/remiss væser "oempatisk" bakom min rygg. Tur att man då och då får en orkidé från patienter som tycker att man ær den bæsta och mest empatiska lækaren i værlden.

Anmäl kommentar

@Læk: "I flera inlægg nedan lyser førdomar mot høgpresterande igenom. Undertonen ær att dessa ær nørdar som saknar empati. Skribenterna lægger hær upp sina fula jantetrynen och komplex till allmæn beskådan."

Väl skrivet! Jante vill tyvärr inte dö i detta avlånga land. Här skall det produceras fabriksarbetare.   


@Sven: "Kanske är den utbredda skepsisen mot empati-begreppet något som förmedlas på läkarutbildningen. Är det så?"

Svar: Nej!

Anmäl kommentar

På någon tråd nämndes nyligen Ulla Holm som disputerat på ämnet empati. Det var länge sedan jag läste hennes bok så jag minns inte detaljerna, men jag vill minnas att hon deltog i ett projekt som syftade till att öka medvetenheten om empatins betydelse hos läkarstudenter. Ett problem var att många av de ordinarie lärarna var skeptiska till projektet och motarbetade henne, då man såg det som ett viktigt mål med utbildningen att studenterna skulle utveckla en förmåga att se patienten som ett objekt. Detta för att kunna förhålla sig objektiv och inte störas av känslor i onödan. I många fall är det naturligtvis adekvat, tex vid en operation, men vid samtal med patienter är det absolut inte adekvat utan försämrar kontakten. Kanske är den utbredda skepsisen mot empati-begreppet något som förmedlas på läkarutbildningen. Är det så?

Anmäl kommentar

Sven du är tröttsam! Kanske är det du som får läsa Hannas inlägg istället. Ingenstans skriver hon att du inte förordar teoretisk kunskap och empati. Du stigmatiserar dig själv för mycket och vill gärna spela offer. Du kanske valt rätt utbildning.

Anmäl kommentar

Gymnasiebetyg och høgskoleprov ær inga optimala urvalsinstrument. Men vilka ær bættre?

I flera inlægg nedan lyser førdomar mot høgpresterande igenom. Undertonen ær att dessa ær nørdar som saknar empati. Skribenterna lægger hær upp sina fula jantetrynen och komplex till allmæn beskådan. Minoriteten høgbegåvade med Asperger søker sællan lækarprogrammet, och gør de det hittar de sækert en nisch dær de behøvs och blir uppskattade.

Viktigast ær nog ændå førmågan att fatta rimliga beslut under tidspress och ofta på lite løsa grunder. Detta kræver god intellektuell kapacitet och arbetsførmåga. Ge mig ett urvalinstrument som ær bættre æn betyg / HP før detta ændamål!

F ø kunde naturligtvis betygsinstrumentet vara betydligt vassare; det ær en skam før Sverige och ett svek mot ungdomarna att betyg ofta sætts av obehøriga lærare och på mycket subjektiva grunder, och att bara ha tre betygssteg ær så urbota dumt att det vænder sig...

Anmäl kommentar

@Hanna:

Om du hade läst inläggen ordentligt så hade du sett att jag förordar teoretisk kunskap OCH empati. Jag upprepar, detta börjar bli tröttsamt. Men tålamod är en dygd när man har med människor att göra.
Kan du inte utveckla vad som är sanningen i Psykologstudentens inlägg. Du är duktig på att vara oföskämd, det vet jag redan, det vore kul om du kunde resonera också.

Anmäl kommentar

till Sven: "jag är väl en sådan där typ som låter empatin slå ut mina hjärnceller så att jag inte kan tänka ordentligt."
Det är bra att du är ärlig mot dig själv. Det var det vettigaste du skrivit här. Men oroa dig inte, med lite träning så kanske du får lite teoretiska kunskaper också.

Psykologstudenten må måla upp en färgstark bild, men sanning i dennes påståenden finns allt.

Anmäl kommentar

"Psykologstudent må raljera, men nog finns det en dos av sanning i hans/hennes salva! Att säga annat vore lögn."

Den sanningen är för mig förborgad. Men det är klart, jag är väl en sådan där typ som låter empatin slå ut mina hjärnceller så att jag inte kan tänka ordentligt. Naturligtvis.

Anmäl kommentar

Det är väl klart att gränsen för poängen på själva högskoleprovet ofta blev något lägre i gruppen som hade arbetslivserfarenhet, men det skilde vanligen inte mycket mer än 0,1-0,2, vilket ju inte är mycket att bråka om. Ingen kan få mig att tro att den skillnaden har någon som helst betydelse för hur bra man klarar ett program. Däremot tror jag att arbetslivserfarenhet ofta är bra, i synnerhet om den är relevant för utbildningen. Jag har jobbat mycket inom psykiatrin tidigare och märker att jag har mycket gratis vad gäller bemötande, plus att jag har erfarenheter som jag kan relatera teoretisk kunskap till på ett sätt som många kursare inte kan.

Anmäl kommentar

@Sven.. vad jag förstod av ansvarige studierektor var att vi ändå hamnade i samma kategori i slutändan men jag kan ha misstolkat henne. Vet iaf en en bekant till mig kom in efter att ha skrivit 1,6 men tillgodoräknat sig sin arbetslivserfarenhet medans jag som skrivit en bit högre inte gjorde det.. invecklat är det hur som helst

Anmäl kommentar

Psykologstudent må raljera, men nog finns det en dos av sanning i hans/hennes salva! Att säga annat vore lögn.

Anmäl kommentar

Skriver psykologstudent på allvar?

Anmäl kommentar

@Psykologstudent

Ditt inlägg tyder på att du är ett bra exempel på att man kan gå en utbildning utan att förstå innehållet överhuvudtaget. Tänk MI.

"Att några här nere antyder att toppstudenter skulle ha mindre empati än slöfockarna är skrattretande. "Åk hem till Ryssland!""

Detta börjar bli tröttsamt. Ingen har hävdat detta. Läs inläggen en gång till.

Anmäl kommentar

Det var ett himla tjat om empati hit och dit.
Ge mig en kunnig läkare som ger mig rätt diagnos och optimal behandling, sen struntar jag i om han/hon inte håller min hand eller smeker mitt bröst när behandling skall förklaras.

En stor andel av 20,0 motståndarna här och de som tycker att det är bra att antagningskravet är lägre är förmodligen sådana som själva inte hade högsta betyg.

Att några här nere antyder att toppstudenter skulle ha mindre empati än slöfockarna är skrattretande. "Åk hem till Ryssland!"

Inför högre antagningskrav för ssk-utbildningen istället. Där snackar vi om ett gäng odugliga personer. Tränat på att ta blodprov hela sitt liv men som ändå lägger på tryck och sen drar ut nålen. Hematom jag tackar!

Anmäl kommentar

@Carro:

Du har missförstått systemet. Man fick lägga till 0,5 till sitt högskoleprov. Maxsiffran var alltså 2,5. På de mest populära utbildningarna krävdes det ofta 2,4-2,5 för att ta sig in.

Anmäl kommentar

Förr var det så att personer med 5 års arbetslivserfarenhet fick tillgodoräkna sig 0,5 poäng på högskoleprovet.. jag som tex har skrivit 1.9 har inte kommit in på läkarlinjen medans "Anna" som skrivit 1,5 men jobbar i kassan på ICA i 5 år automatiskt får 2,0 efter att hon tillgodoräknat sig sin poängbonus.. rättvist? Jag tycker det är jättebra att man tagit bort den kvoten, det ger ju folk som egentligen har bättre resultat på HP än "Anna" en chans att komma in.

Anmäl kommentar

@Läkarstudent, KI:

Instämmer i det namn, 1906 säger.

Vidare, jag förstår jag inte var i denna tråd du sett att man hävdar att höga betyg gör en person olämplig till läkare. Resonemanget handlar om att höga betyg inte automatiskt gör en person MER lämplig som läkare än en person med något lägre betyg, vilket är något helt annat.

Jag har kursare som presterar väldigt bra inom ramen för psykologutbildningen, men som har drag som EVENTUELLT kan innebära problem för dom i klientarbete i framtiden. Jag tycker dock inte jag kan dra några slutsatser om deras lämplighet då jag inte sett dessa personer i situationer där lämpligheten verkligen sätts på prov. Jag gissar att det är likadant på läkarutbildningen. Skolsituationen är så pass olik den kliniska verkligheten. De AT-läkare jag stött på inom psykiatrin har sett ut som mumier på behandlingskonferenserna (genomgående), så jag har inte fått något intryck av dem överhuvudtaget.

Anmäl kommentar

Läkarstudent, jag önskar dig all lycka i ditt framtida jobb. MEN. har du hört talas om grupp för inbördes beundran? Typ. "Ingen av oss är olämplig"

Det bästa är väl om dåliga doktorer helt enkelt inte får jobb. Utbilda så pass mycket doktorer, att de6t finns rejäla överskott, att de sämsta blir utan jobb.

Precis som för många andra kategorier. Läkarna får väl jämföras i öppen konkurrens precis som målare och tandläkare?

Vilka argument kan finnas emot?

Anmäl kommentar

Många slänger ur sig saker om hur studenterna på läkarprogrammet "är" utan att ha koll. Så här kommer info från en som har koll:
KI tar in läkarstudenter på PIL, BG och HP. Av ca 120 klasskamrater så är det ytterst få (kanske 2 personer) som jag skulle anse som olämpliga för yrket! Vi har diskuterat detta i storgrupp i kursen och det verkar vara den allmänna uppfattningen (både bland studenter och kliniska lärare) att det ytterst sällan finns olämpliga kandidater. Det betyder att ni kan överge era fördomar om att många läkarstudenter med 20,0/2,0 är olämpliga för yrket!

Anmäl kommentar

Vettigt vore väl att höja andelen som går direkt från gymnasiet.
Intagningsintervjuver är ett osäkert sätt att välja ut studenter, de riktiga psykopaterna klarar sig alltid bäst i en intervjuvsituation, de läser snabbt av den som intervjuvar och formulerar svaren så de passar. Alla vet vi också att många äldre kollegor tenderar välja efterträdare som liknar dem själva, det gäller även val av studenter vid intervjuver. Unga människors personlighet utvecklas med åren. Det bästa vi kan göra för att få fram kompetenta OCH empatiska doktorer är att vara goda exempel själva samt att begränsa arbetsbelastningen, arbetspassens längd etc så att de kan fortsätta utveckla sina goda sidor. Inget tär så mycket på empatin som 1½ dygn långa arbetspass eller listor på 3000 patienter.

Anmäl kommentar

JK
Håller helt med dig, det finns absolut inte någon sådan korrelation, men på gruppnivå är det vanligare, att om man är begåvad på ett sätt, så är man det också på andra.
Sedan har vi väl alla träffat mycket begåvade människor som är väldigt asociala, eller åtminstone inte har någon vidare social kompetens.
Egentligen är vi kanske överens.
Det jag menar också med skolan är att det här att man kommer in med så pass låga poäng relativt höga skolbetyg också kan tyda på att skobetygen blivit fär höga. Kanske vore det bättre med striktare regler som förrr. Fler steg och väldigt höga krav för att få högsta betyg.

Anmäl kommentar

Pens.leg.läk
Ok, det var bara ett exempel, jag kan räkna upp fler. Men sakfrågan gällde om de som är såhär exceptionellt duktiga automatiskt är  begåvade på andra områden, t ex socialt. De mattesnillen du pratar om kan naturligtvis vara mycket begåvade på alla områden men det finns ingen absolut korrelation.

Anmäl kommentar

jag tror att intagningskraven gradvis kommer att sänkas på läkarutbildningen och andra vårdutbildningar med höga intagningspoäng. arbetsförhållandena har ju sakta men säkert försämrats sedan jag började för snart trettio år sedan. trots att jag älskar mitt yrke skulle jag inte göra samma val idag. och detta enbart beroende av att det tillkommer mer och mer hinder för att utföra ett bra arbete 

Anmäl kommentar

JK
Jagå hpller intemed.
De mattetalanger du talar om kanske är sådana som har lätt för att räkna i huvudet. Det är inte matematik. Riktiga mattesnillen brukar vara väldigt språkbegåvade. Högre språkförståelse, som när det gäller sråkens uppbyggnad, och matematik har mycket gemensamt.

Anmäl kommentar

Namn - Tack för din förklaring, jag förstod faktiskt inte hur du menade. Och om man måste ställa yrkesskicklighet på sin spets gentemot (extrem) empati mm så förstår jag hur du tänker. Men så svart-vit är väl verkligheten sällan? Och skulle det gå att hitta ett sätt att välja ut de sökande till läkarutbildningen som kombinerar de här två sidorna så vore det ju det bästa.

Och visst ser jag empati mm som ett slags arbetsredskap, men jag har inte alls känslan av det bara är min specialitet som ger uttryck för det här på DM. Sen tänker jag att åtminstone som psykiater så får man ibland finna sig i att inte känna sig så bekväm i relationen (om vi nu menar samma sak). Med vissa patienter behöver man handskas med (och stå ut med) att vara projektionsskärm för diverse yttringar av patientens inre, av naturliga skäl mer än i somatiken.

Anmäl kommentar

Till: psykiater 60+, 13:35, 22 januari 2010   

Din fråga:  hur menar du med "så länge det bara handlar om retorik"?

Mitt svar: Jag menar att sociala, empatiska och ödmjuka sidor (inte bara hos doktorn) inte nödvändigtvis går hand i hand med övrig yrkesskicklighet. Personligen skulle jag föredra en läkare/tandläkare/sjukgymnast/målare/busschaufför/sjuksköterska/rörläggare och så vidare med extrem yrkesskicklighet exempelvis i ortopedi eller neurologi, måleri, trafikvett, och så vidare framför en doktor/hantverkare med extrem ödmjukhet, empati och social kompetens.

Nu är du ju psykiatriker, och därmed lite på ytterkanten kanske jämfört med de andra. Du ser måhända att ödmjukheten, empatin och den sociala kompetensen är instrument på ditt verktygsfält för övrigt. Man måste ju inte vara osympatisk bara för att man inte har en väl tilltagen social kompetens exempelvis.

Vad gäller min fråga så hänvisar du till: Sven 12:25.
.......att få en patient att känna sig bekväm och berätta alla symtom....

Självklart måste både ansvarig läkare OCH patient känna sig bekväm i relationen. Precis som hos tandläkaren, och när du anlitar en takläggare eller sjukgymnast. Precis som vanligt med andra ord.

Var det så du menade, ungefär?

Anmäl kommentar

för ett par år sedan på Umeå universitet termin 5 sänktes "G-gränsen" på patologitenten till 48% för att inte alltför många skulle bli underkända och skriva om...

Anmäl kommentar

PS - den här empatiska sidan behövs förstås inte bara hos läkare - utan hos alla som arbetar med människor, som Sven 12:25 framhöll. Alla vi möter i vården har inte god självkänsla och gott självförtroende, utan kan vara styrda av skam och känslor av otillräcklighet. Jag har nyss hört om ett möte på MVC där läkaren enbart talade om alla mediciner pat kunde få, när pat berättade om sin stora förlossningsrädsla. Anhörig var vittne. Detta är år 2010!

Anmäl kommentar

Namn 13:03 - hur menar du med "så länge det bara handlar om retorik"? Är det retorik det enda du ser när sociala, empatiska och ödmjuka sidor diskuteras?

Att en läkare behöver både kunskap och empati, har Sven 12:25 gett ett utmärkt exempel på.
Att skapa ett förtroendefullt samtalsklimat med en pat kräver inlevelseförmåga och förståelse, inte bara sakkunskap. Och inlevelseförmågan och förståelsen blir definitivt inte mindre om man har en social och ödmjuk sida. Det visade tex den unge läkare med genomgången op för en hjärntumör som intervjuades om sitt arbete i "Fråga doktorn" måndagen 18/1.

Anmäl kommentar

Nej, det är självklart att det inte finns någon motsättning mellan goda prestationer och andra positiva personliga egenskaper men det finns heller ingen självklart samband heller. Vi har alla egna erfarenheter av hur olika det kan vara tror jag. Och isolerade talanger finns det väl gott om, där håller jag inte med dig, det är jättevanligt med t ex mattebegåvningar som har svårt för språk t ex och tvärtom. Men generellt önskar man sig väl dock helst en intelligent läkare om man ska bli behandlad för t ex cancer eller genomgå en svår operation. Man kan hoppas att han/hon är lite empatisk också.

Anmäl kommentar

JK
Det har ju inte bara skett en betygsinflation. Kunskapsnivån har ju dessutom samtidigt sjunkit!
Går vi till "min tid", så hade inte ens en i varje klass högsta betyg i ett ämne. Om någon hade A i alla ämnen skrevs en artikel i rikspressen om det. Detta trots att de flesta slagits ut innan sista ring i gymnasiet.
Tyvärr finns det i dag snarast en tendens att hellre vilja sätta diagnos på personer som presterar bra i skolan, än att visa verklig uppskattning för det.
Nej,  det finns verkligen inte någon motsättning mellan goda prestationer i skolan och andra positiva personliga egenskaper. Det mesta samvarierar faktiskt åt samma håll.
Men visst, man kan ha isolerade talanger, men det är inte så vanligt.
Den som är riktigt duktigg i skolan brukar vara det i både teoretiska, konstnärliga  och praktiska ämnen

Anmäl kommentar

Re:Judy, 10:59, 22 januari 2010   
Citat: ......den sociala, empatiska, ödmjuka sidan kan man inte lära sig i någon skola och den testas minsann inte på något antagningsprov..

Vad spelar sociala, empatiska och ödmjuka sidor för roll över huvud taget, så länge det endast handlar om retorik. Ge ett enda exempel på hur dessa förmågor används i praktiken (till skillnad från retoriskt) så kan vi fortsätta resonera.

Såvitt jag ser det är problemen under utbildningen att retorik och praktik tillåts divergera, och då kvittar det hur munvig man i slutänden är, eller är detta vad saken gäller?

Anmäl kommentar

Jag tycker det blir oerhört korkat när man ställer empati MOT kunskap, som om det rör sig om antingen eller. Både kunskap OCH empati krävs i alla yrken där du arbetar med människor. Som exempel kan nämnas att det krävs en god allians för att få en patient att känna sig bekväm och berätta alla symtom, vilket är en förutsättning för korrekt diagnostik. Vill man göra det bekvämt för sig kan man naturligtvis se det som att patienten får skylla sig själv om han inte berättar allt, men då har man inte förstått hur människor och mänsklig interaktion fungerar.

Anmäl kommentar

Jag håller med om att det gått inflation i betygen, idag är det många fler som får 20.0 på gymnasiet än som fick 5.0 i det gamla systemet. Om betygen ska vara urvalskriterium borde betygsstegen vara fler än idag. Däremot är det inte säkert att det borde vara det enda urvalskriteriet, av erfarenhet är det väl inte alltid de som presterat allra bäst i skolan som man skulle vilja möta i ett behandlingsrum...
För övrigt blir man väl inte behörig till läkarutbildningen när man gått Barn- och fritid??

Anmäl kommentar

Allmänläkare - du tolkar väldigt mycket enligt dina egna uppfattningar. Att FK valde att minska pensionen för den kvinna som var ett offer för nazismen behöver inte alls bero på något slag av rasism eller främlingsfientlighet. De pengar hon fick (långt efter inträffad pensionsålder!) från den tyska staten benämndes enligt uppgift som "pension" och då kunde byråkraterna på FK inte se igenom det och förstå vad det var för pengar. Det tyder snarare på brist på fantasi, brist på inlevelseförmåga och mod att bryta mot byråkratitraditionen. Och är nästan lika illa enligt min mening.

F.ö. känner jag flera personer som har klarat 2.0 på högskoleprovet och de har inte känt till något i förväg. Om det vore så lätt att få tag på frågor och svar (att alla med 2,0 har fått tag på dem) så borde väl fler ha mycket bättre resultat. För sån info sprids även om det skulle motverka de egna chanserna att komma in på t ex läkarlinjen.

Anmäl kommentar

Helt otroligt att se vuxna, välutbildade människor komma med så låga kommentarer. Det enda som intresserade mig på den här sidan var artikeln, mesta delen av det som skrev i kommentarerna slutade på någotvis handla om själva utbildningen utan blev istället personangrepp på andra människor kommentarer. Vi borde vara glada att det äntligen finns chans för människor med mer EQ än IQ att komma in på läkarlinjen, äntligen kanske man kan få träffa en läkare med social kompetens, detta innebär absolut inte att man kommer göra ett sämre arbete som läkare eller vara mindre framgångsrik än någon som skriver 2.0 på högskoleprovet. Jag är glad att kraven äntligen sänks, nu kanske människor med ett genuint intresse för att hjälpa andra också kan få chansen att komma in på läkarlinjen och jag kan vara glad om jag någon dag kommer få träffa just den läkare, läkaren med ett genuint intresse för människan bakom sjukdomen. Folk glömmer ofta att man som läkare bör vara bra på fler saker än att ha höga betyg, den sociala, empatiska, ödmjuka sidan kan man inte lära sig i någon skola och den testas minsann inte på något antagningsprov..

Anmäl kommentar

Man kan undra över hur många som gjort sig förtjänta över att ha fått 20.0 i gymnasiet. Hur mycket "glädjebetyg" ges det inte tex?

Sen är det väl skillnad på vilken gymnasielinje man fått maxbetyg på Svårighetsgraden för olika program kan skilja sig otroligt mycket. Exempelvis finns det folk som medvetet något "lätt" program (barn och fritid) på gymnasiet bara för att sedan läsa till läkare.

strategiskt och smart får man väl säga om dessa studiebegåvade människor till snillen

Anmäl kommentar

Vi påminner om att språket i kommentarerna ska vara vårdat.

Anmäl kommentar

Skutan har börjat sjunka. Rädde sig den som kan!

Räddningen heter att emigrera till USA.

Anmäl kommentar

tentorna är idag inte särskilt svåra, de flesta skulle kunna plugga betydligt mindre och ändå komma igenom. om många skulle börja kuggas sänker man bara kraven, de har man gjort inom t.ex. ingenjörsutbildningar när sämre studenter började antas.

klart att det är ett problem när inga vettiga människor längre vill bli lärare. låg lön och status ger sämre studenter, basta.

men det är klart de som utbildar sig till svensklärare idag "brinner för yrket" och är mycket mer "empatiska" är gamla generationers lärare. tyvärr halkar svenska skolan efter mer och mer men vad gör det liksom?

inte värt ens att kommentera att skillnaden på vad som värderas hos en läkare är milsvid mellan "empatins" sverige och kunskapens usa. yeah yeah.

Anmäl kommentar

MD PhD:

Jag tror inte problemet med lärarkåren är de låga antagningspoängen, utan en märklig idé idag bland både studenter och myndigheter att om man blivit antagen till en utbildning så är det skolans/universitetets skyldighet att se till att man klarar av att genomföra utbildningen. Om tillräckligt många studenter inte klarar sig på tentorna så tas det som att kraven är för höga, och så sänks kraven succesivt. Studenter som verkligen är motiverade och någorlunda smarta klarar sig även om de har medelbetyg från gymnasiet, även med höga krav. Men dagens finansiering där lärosäten får pengar för varje godkänd student driver ju fram sänkta krav, man måste uppenbarligen vara politiker för att inte inse det.

Den senare delen av ditt inlägg är inte värd att kommentera.

Anmäl kommentar

snart väntar arbetslöshet och låga löner bland läkare. bara stollar kommer utbilda sig till läkare i sverige i framtiden. jämför med vad som hänt med läraryrket. vi går mer och mer från att värdera kunskap till att värdera "empati" och lismande. finns idag svensklärare som inte kan stava (men förstås jävligt empatiska) och snart kommer vi se samma sak hos läkarkåren.

skönt att det finns alternativ.

Drar till USA efter examen.

Anmäl kommentar

Sven: Du har rätt att de som menar på att svenskar som utbildar sig i utlandet skulle vara sämre på något sätt, sprider falsk propaganda. Annars så får de komma med bevis som stödjer deras antaganden. (Inte sett några här idag). Någon vid namn skrev 22.00 21 januari angående polska läkare att alla kom in på läkarutbildningen i polen under kommunisttiden. Detta är ju direkt felaktigt och faktiskt var det ironiskt nog omvänt, det var en enorm konkurrens om de platserna. Man hade ju inget intresse under kommunisttiden att överhuvudtaget utbilda människor, då lågutbildade människor ansågs lättare att styra.

Anmäl kommentar

syster yster:

"Du får ta i beaktande att säkert 20% av Sveriges läkarkår studerat i ett annat land än Sverige (andelen ökar hela tiden), så din logik går inte riktigt att applicera."

Jag hoppas att du har någon undersökning att stödja dig på som visar att icke Sverige-utbildade läkare är signifikant sämre läkare än Sverige-utbildade läkare. Annars är det rimligare att se ditt inlägg som ett uttryck för rasism.

Anmäl kommentar

Allmänläkare: Mycket skarpa kommentarer ang. PIL.

Till psykologstudenten: Du får ta i beaktande att säkert 20% av Sveriges läkarkår studerat i ett annat land än Sverige (andelen ökar hela tiden), så din logik går inte riktigt att applicera.

Anmäl kommentar

Ni som tror att bedömningar görs rättvist och inte utifrån fundament som antisemitism, främlingsfientlighet, egennytta, ... håller väl alla med om att våra domstolar säkert är exempel på objektiva bedömninngar när de är som bäst!

Kolla verkligheten

http://www.dn.se/nyheter/sverige/nazistoffer-vann-mot-f-kassan-1.1031160

Anmäl kommentar

http://www.ord.se/meny/om-oss/Vara-vanligaste-felstavade-ord1/

Jag förstår inte hur du kan tro att någon skulle läcka ut provsvaren utan att det skulle komma fram. Då är det nog större risk för orättvisa när det gäller betyg, då det ju i hög grad bygger på en subjektiv bedömning eftersom inte bara provresultat skall räknas. Vidare skall dagens betyg även spegla sådant som att kunna "tänka självständigt", vilket ju är väldigt svårt att kvantifiera. Dagens betygssystem är knappast rättvist.

Vad den egna prestationen är för något kan väl variera. Jag vidhåller mina kritiska syn på betyg som urvalsmetod.

Anmäl kommentar

Jag hade 1,9 när jag genomgick högskoleprovet för många år sedan, Allmänläkare - utan att veta ett jota om det i förväg.

Anmäl kommentar

Basalt handlar det om att människor skall behandlas rättvist i samhället och att samhället behöver välutbildade personer inom alla yrkesområden. Skolan är full av obehöriga lärare. För inte länge sedan föreslog en norrlandskommun att man skulle stryka matematik från ÅK5 p.g.a. att man inte kunde rekrytera mattelärare.

I nästa steg, efter skolan/examen, måste ju betygen duga till något. I årskullen på 120.000 killar o. tjejer kommer 12*2*5=120 st, dvs 60 killar och 60 tjejer in på sina skolbetyg av totalt ca 1000 antagna. jag tycker det är skevt och orättvist. Systemet drabbar inte mig, jag är redan läkare sedan många år. Jag engagerar mig ändå.

Den egna prestationen måste ju få betyda något i livet, inte bara andras uppfattningar om vem som är dumskallar som inte klarar läkarutbildningen.

Hur många tror att det är möjligt att ha alla rätt på Högskoleprovet utan att känna till svaren i förväg? Räkna inte in mig.

Anmäl kommentar

Jag läser på psykologprogrammet som ju kräver ganska bra meriter för att man skall bli antagen. Vad jag upplever som väldigt påtagligt är att många är väldigt fokuserade just på att få bra betyg på tentorna, detta ses som det primära, att lära sig för sin framtida yrkesutövning är sekundärt. Anledningen till detta är en utbredd föreställning att det är viktigt med bra betyg för att få jobb, vilket vad jag hört inte är fallet. Jag tänker mig att detta är ett resultat av deras inlärningshistoria. Varför byta ut en strategi som tidigare varit framgångsrik? Samtidigt tror jag att det säger något om betygen som urvalsinstrument. Att få bra betyg är delvis en förmåga i sig som handlar om att läsa vad läraren vill ha, och anpassa sig till det. Det är väl inte så konstigt om betyg predicerar genomförande av utbildning, tidigare framgång i studier predicerar naturligtvis senare framgång i studier. Jag undrar om korrelationen mellan framgång i studiesystemet och framgång i yrkeslivet är LIKA stark (även om det sjlvklart finns en korrelation där). Jag betvivlar det. Naturligtvis kräver alla tyngre teoretiska utbildningar att man ligger över en viss nivå i sitt kognitiva fungerande, men jag betvivlar mycket starkt att betyg är ett så pricksäkert mått på detta som vissa gör gällande. Det handlar om att ligga över en viss nivå, därefter är det andra faktorer som är viktigare. Ju längre från gymnasietíden man kommer ju mindre säger betygen om ens fungerande.

Vad jag vill koma till med denna långa harang är att jag tycker att många läkare verkar göra det här med de höga betygen till något mer betydelsefullt än det är. Eftersom ett mycket stort antal patienter dör varje år pga felbehandlingar av olika slag så finns det ju uppenbarligen en och annan som inte har full kognitiv kapacitet för att fixa sitt jobb

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tusentals-dor-av-felbehandling_270967.svd

Delvis kan ju läkare som läser artikeln hävda att det beror på andra yrkegrupper, men just felaktiga diagnoser nämns ju som en förekommande orsak.

Anmäl kommentar

Politisk doktrin: 1. "Vi får bättre läkare om vi frångår principen att de som meriterat sig bäst under gymnasiet, de som uppvisat bäst prestationer under sin studieförberedande naturvetenskapliga gymnasieutbildning får stå tillbaka för personer, en del med medelmåttiga gymnasieprestationer vilka fått till en fin levnadsbeskrivning och sagt de rätta orden under en eller två 45-minutersintervjuer. 2: "Det är även rättvist att de med sämre meriter går före de med bättre meriter". 3: "Om man presterat max under samtliga gymnasiekurser på Naturvetenskaplig linje (20.0) finns det ändå stor risk att man inte klarar av att genomföra läkarlinjen eller skulle vara "olämplig" som såväl forskare, patolog, allmänläkare, kirurg etc, etc". 4. "PIL-antagning gör inte alls att akademikerbarn med medelmåttiga gymnasieprestationer får en chans att gå förbi bättre meriterade sökande med sämre stöd hemifrån". 5: "Det är möjligt att med lite uppsatsskrivning och två korta intervjuer bedöma hur bra en nittonårig person kommer att fungera som färdig specialist i någon av 62 läkarspecialiteter 15 år senare (EFTER läkarutbildningen). 6) Mördare och nazist, skyldig till dopingbrott, avrättningsliknande mord, planering av flykt från fängelse, brott mot knivlagen, vidare känd för att ha varit med och upprättat den så kallade "dödslistan" på 1300 homosexuella, invandrare, judar och politiska opponenter, därtill misstänkt för bombattentat mot ett journalistpar i Nacka och deras 8-årige son, därtill misstänkt för vapenrånet på P10 i Strängnäs under lumpartiden, tidigare aktiv skribent i nazistiska tidningen "Folktribunen", nu villkorligt frigiven från Hallanstalten - det är brottsligt att denne man via PIL går före studenter med högsta betyg på naturvetenskaplig linje. Så utnyttjas makten tanklöst men med avsikter.

Feminismen ger kvinnan en annan bördsrätt i samhället än mannen.

Var går gränsen för akademisk medverkan till sådan systematiskt gynnande av människor med rätt börd?

Anmäl kommentar

I det kommunistiska Polen fick alla som ville bli läkare. massor blev läkare (läkarexamen). För att sedan få praktisera som läkare (Leg.Läk) måste man klara ett test. Endast ca 10% gjorde detta. Var tog det andra vägen? Kan vi inte anställa dessa i Sverige?

Anmäl kommentar

Till Norrman
 Du känner väl till att sjuksköterskor bestämt planerar att ta över makten i sjukvården, där läkare ska osynliggöras och minimeras till en tyst konsult, som bara kommer på sjskans begäran. Om inte SoS krävde läkarnas närvaro i vården, skulle de inte funnits sedan 90-talet, enl. sköterskefackets strävan. Så låt de operera appendiciter, behandla infarkter och stå för avancerade medicinska bedömningar med ansvar inför HSAN och paienterna. Och ta med i beräkning att Du kan bli förtidspensionerad av ngn sjuksköterska i deras strävan att bli av med doktorer...

Anmäl kommentar

Exakt, UL! I Umeå medgav antagningsansvariga att deras intervjuförfarande inte på något vis handplockade förmågor, istället hade alla som antogs till intervju bra betyg och/eller hög poäng på högskoleprovet, de hade därmed kriteriet läshuvud uppfyllt. Intervjuerna kom med tiden att helt och hållet handla om att snappa upp direkt olämpliga sökanden - och fortfarande efter flera år sedan införandet hade intervjuerna inte uteslutit någon sådan direkt olämplig individ utifrån intervju (noll!) - samt framför allt att ge den sökanden en något så när balanserad information om vad läkaryrket innebär, dvs försöka ge den sökanden en saklig bild av vad det går ut på.

Anmäl kommentar

Det skulle vara intressant att veta vilken utbildning och erfarenhet de personer hade som intervjuade den morddömde studenten. Inte för att klandra, utan för att se om det fanns tillräcklig bredd. Men det kanske inte går att få reda på?

Men rent generellt, vilka sitter i de här  intervjugrupperna?

Anmäl kommentar

Nisse: "Intervjubaserad antagning är optimalt för att välja ut de lämpligaste kandidaterna."

Det är det INTE. Finns massor av problem med intervjubaserad antagning, detta har bl a diskuterats i läkartidningen för inte så länge sedan. Bl a kom mördaren på KI in på intervju. Risk att intervjuarens fördomar och förutfattade meningar får stor betydelse. Risk att en vissa typer av personligheter premieras, t ex ytligt sett "socialt kompetenta", som i slutändan kanske visar sig inte alls vara lämpade för yrket. Många kanske är lite osäkra i 20-årsåldern och inte gör sig så bra i just intervjuer, men kan för den skull bli mycket duktiga läkare. Mycket händer under utbildningen.

Det intervjuer i bästa fall kan göra är att rensa bort de direkt olämpliga (vilket alltså också har visat sig vara väldigt svårt).

Anmäl kommentar

Jag tror vi kommer att se ett minskat tryck på läkarutbildningen i framtiden, det är de som alturistiskt vill hjälpa sjuka människor som kommer att söka, eller kanske är sjukt intresserade av att lära sig nya saker och hur allting fungerar.

Den sista stora katergorin som läst till läkare har gjort det för att det är ett av de mest välbetalda yrkena i Sverige. Dessa kommer istället att starta eget och komma upp i nivå med en ST-läkare vid 22 års ålder.

Nu tänker ni vad bra att vi slipper profitörerna, men det som gör att de kan göra sig en grov hacka på sitt eget företag är att de är innovativa och driftiga och visst behöver vi sånna läkare!

Så frågan återstår om vi får bättre eller sämre läkare när kraven för att komma in sänks, jag blev sjäv förvånad att det var så lätt, jag har ju bara 1.9 på HP.

Anmäl kommentar

Instämmer till fullo med Nisse och ST - betyg och högskoleprov är visserligen av betydelse för antagningen, men minst lika viktig är den personliga lämpligheten. Tyvärr är inte 20.0 /2.0 (eller ens 1.7...) på något sätt en garant för att personen i fråga kommer att bli en bra läkare. Av de antagningsförfaranden jag känner till, är KIs PIL överlägset bäst. Fler såna, tack!
Tyvärr fick ju Linköpings universitet lägga ner sin motsvarande intervjuantagning i början av 2000-talet av ekonomiska skäl.

Anmäl kommentar

Intressant!!! Bara för att man har 20.0 i betyg behöver inte det per automatik betyda att man ska läsa till läkare. Betygen säger nämligen inte någonting om du har rätt personlighet att bli läkare, de säger bara om du är bra på att plugga. Intervjubaserad antagning är optimalt för att välja ut de lämpligaste kandidaterna. 
 

Anmäl kommentar

Allmänläkare, 17:09:

Jag har försökt och försökt, men kan verkligen inte bena ut begreppen i ditt inlägg. Vem menar du har läst vilka frågor och svar i förväg?

Anmäl kommentar

Det svåra är att komma in på läkarprogrammet inte själva läkarstudierna...

Anmäl kommentar

Sv: ST, 18.51.
Högskoleprovet mäter väl ändå inte färdigheten att plugga (vilket ju betygen gör) utan hur man faktiskt lärt sig och vilken förmåga man har att tillgodogöra sig högre studier.

Anmäl kommentar

Namn:

Nej, för har man högsta betyg är naturligtvis ens enda begåvning i livet att plugga? Man kan t ex inte vara social också? Fördomar?

Skulle du känna dig bekväm med att låta ditt barn gå till en läkare som gick barn och fritid på gymnasiet, och sedan gått 10 år i läkarprogrammets OBS-klass?

Anmäl kommentar

Bra att andra begåvningar än de med plugginriktning kommer fram. Varför inte låta alla som vill, utbilda sig till läkare? Kruxet blir givetvis alla de som inte kommer att klara examina och tentor. Men sånt fixar sig genom att man ger extrahjälp och förlänger studietiden vid behov.

Anmäl kommentar

Utmärkt utveckling! Det behövs läkare med andra färdigheter än att bara kunna plugga. Inför personlighetstester också!

Anmäl kommentar

Gud vad ni är bittra kära läkarkollegor. Varför känner ni er så hotade av andra yrkeskategorier?

Anmäl kommentar

Ja hu, tänk vilka kretiner som riskerar att komma in på utbildningen, om det inte krävs 2,0 från högskoleprovet.

Anmäl kommentar

Förståsigpåarna har inte förstått orsaken till att det är lättare att komma in på högskoleprovet. Endast 12 av 100 platser är vikta för studenter som kommer direkt från skolan. Kraven hade inte kunnat bli högre om man bara släppt in 1 st från Gymnasiets 120.000 studenter i årskullen.

De som kvoterar kan uppenbart inte räkna ut en rättvis fördelning mellan gymnasister och HP provare. Hur många av de senare har läst frågorna o. svaren i förväg? 5%?

Anmäl kommentar

RE: namn 13:15
Visst kan en del saker göras billigare av andra personalkategorier, men vad de personalkategorierna inte begriper är att de inte kommer att få ett rött öre i högre lön för det - bara fler arbetsuppgifter.

Anmäl kommentar

"För dem som söker till läkarprogrammet på sina gymnasiebetyg krävs fortfarande maxresultatet 20,0."
Varav cirka 5% av alla som söker med 20.0 blir antagna på enbart gymnasiebetyg.

Jag undrar jag hur många reserver med 1.7 som blev antagna....

Anmäl kommentar

Nej, Norrman, inte för dessa besvär, men för majoritetens besvär. Om vi nu skall nyttommaximera!

Anmäl kommentar

Samtal och psykoterapi. KBT och rehab.
Javisst, för appendicit, hjärtinfarkt, delirium tremens,infertilitet osv........

Anmäl kommentar

Läkarna har i allmänhet inte längre så stor betydelse i Sverige. Vi är inte bäst i världen, trots att vi har den, nära nog, sjukaste befolkningen i världen. Det är psykologer Sverige behöver. Samtal och psykoterapi. KBT och rehab. Sånt är andra kategorier bättre på.

Så blir det som det blir. Lägre intagningskrav, lägre löner och mera retorik.

Anmäl kommentar

En stor anledning till detta är just att dom har avskaffat en ganska stor kvot inför intagningarna. Av denna anledning har HP-kvoten blivit nästan dubbelt(!) så stor.

Att sedan säga att det "bara" krävs 1,7 är väl att bagatellisera högskoleprovet. Det är trots allt bara 5% av de som skriver högskoleprovet som skriver 1,7 eller bättre.

Anmäl kommentar

Läkarnas löner måste höjas rejält  så de bästa begåvningarna fortsätter att söka till läkarprogrammet. Sjukvårdspamparna måste alla ta 2 steg bakåt så att kompetens och kunskap åter får en framträdande plats i svensk sjukvård

Anmäl kommentar

Detta är väl rimligt med tanke på läkarnas minskade betydelse för sjukvården. Mycket kan göras billigare och minst lika bra av andra yrkeskategorier. Bättre att våra begåvningar går till annan viktigare verksamhet. Så länge vi inte exporterar sjukvård måste vi ju ersätta vår tidigare så lönsamma exportindustri med ny, och det i knallhård konkurrens.

Anmäl kommentar