Studie öppnar för minsta värde för långtidsblodsocker

För två år sedan publicerades Accord-studien. Den visade, tvärt emot vad man tidigare trott, att intensiv behandling av långtidsblodsockret HbA1c kan öka risken för förtidig död bland typ 2-diabetiker.

En ny retrospektiv befolkningsstudie med nästan 50 000 typ 2-diabetiker ger nu mer bränsle i debatten om den eventuella faran med att behandla blodsockret för hårt.

Forskare knutna till Cardiff University i Storbritannien identifierade två kohorter av patienter i en primärvårdsdatabas.

Den ena gruppen, 27 965 patienter, hade fått intensifierad behandling, från att ha haft ett läkemedel började de med tablettbehandling med flera läkemedel, metformin plus sulfonylurea. Den andra gruppen, 20 005 patienter, hade gått över till behandling som inkluderade insulin.

Forskarnas primära mål var att undersöka dödligheten och de korrigerade resultaten för bland annat rökning, kolesterolnivåer och risk för hjärt-kärlsjukdom.

Studien visar att risken att dö var lägst för de patienter som hade ett HbA1c på 7,5 procent, vilket motsvarar 6,5 procent med det svenska sättet att mäta.

Jämfört med dessa hade den tiondel av patienterna som hade högst HbA1c 79 procent högre risk att dö under uppföljningstiden. Men även för den tiondel som hade lägst HbA1c hade en ökad mortalitet, 52 procent högre än referensgruppen.

Dessa ytterlighetsgrupper hade HbA1c-nivåer på i median 10,6 respektive 6,4 procent, enligt det internationella sättet att mäta.

Risken att dö var 49 procent högre i gruppen som behandlades med insulin, vilket dock kan kopplas till att dessa patienter var sjukare från början.

Om dessa resultat kan bekräftas i ytterligare studier anser forskarna att det finns skäl att se över dagens riktlinjer och införa ett minimivärde för HbA1c.

Studien är finansierad av läkemedelsföretaget Eli Lilly.