Alla nominerade bidrag till Athenapriset 2010

1. Byte av aortabågen med endovaskulär teknik
Endovaskulär behandling av bråck på stora kroppspulsådern har revolutionerat kärlkirurgin. Kärlkliniken i Malmö tillhör pionjärerna och bedriver systematisk utveckling av denna miniinvasiva teknologi. Utgångspunkten för det nu aktuella arbetet var att ersätta hela aortabågen på skonsammare sätt, utan att öppna bröstkorgen, använda hjärtlungmaskin eller kyla patienten. Den tekniska utmaningen ligger i att åstadkomma detta utan att påverka blodflödet till hjärnan.

I Malmö behandlas idag mer än 90 procent av aneurysmen endovaskulärt. De behandlar numera även akut brustna aneurysm med denna teknik och har deltagit i hela utvecklingskedjan från de första hemmagjorda grafterna till multi-grenade endovaskulära kärlproteser.

Metoden innebär cirka 75 procent lägre operativ mortalitet. Ingreppet är så skonsamt att intensivvård undviks och betydligt fler patienter kan erbjudas behandling. Samhällsekonomiska vinster är kortare vårdtider och rehabilitering. Tekniken kommer att leda till utvecklingen av bättre specifika kärlproteser. Metodens smidighet gör sannolikt att behandlingen kommer att finnas tillgänglig för fler patienter och gradvis spridas till ett flertal orter. Flera centra i världen står i begrepp att börja använda tekniken.

2: Organskydd vid undertrycksbehandling
Undertrycksbehandling av sår eller ”Negative pessure wound therapy” (NPWT) kom i kliniskt bruk i slutet av 1990-talet och har sedan dess visat sig ha en enastående effekt på sårläkning.

Metoden har det senaste decenniet revolutionerat sårbehandlingen och produkter baserade på tekniken omsätter 1,5-2 miljarder amerikanska dollar per år. 2006 publicerades rapporter om allvarliga biverkningar till följd av undertrycksbehandling. Hjärta och kärl, som låg under förbanden, sprack med massiva blödningar som följd. I sämsta fall drabbades patienten av hjärtruptur och avled omedelbart.

Behovet av en fungerande lösning för att skydda exponerade organ var därför akut. I det aktuella projektet har forskarna identifierat orsakssambanden bakom organruptur vid undertrycksbehandling och uppfann ett effektivt organskydd.

I dagsläget har forskargruppen visat att produkterna som innovationen ligger till grund för har mycket positiva effekter och nu påbörjas kommersialiseringsprocessen fullt ut. Veteskapliga resultat används för att skapa den beskrivna produktportföljen som nu ShieldHeart under det närmaste året avser att träffa avtal med. Större bolag på området har redan anmält sitt intresse för ett samarbete och förhandlingar avvaktar att kliniska försök genomförts.

3: Prevention och behandling av kirurgiska blödningskomplikationer
Årligen hjärtopereras 6000 vuxna och 500 barn i Sverige. Resultaten är bra men en del patienter drabbas dessvärre av blödningar. Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har man kunnat visa att det med hjälp av ett strukturerat åtgärdsprogram är möjligt att minska andelen transfunderade patienter och antalet transfusioner med cirka 25 procent utan uppenbara risker för patienterna och med stora ekonomiska besparingar för sjukvården.

Man har bland annat kunnat visa att den preoperativa plasmakoncentrationen av fibrinogen är en oberoende markör för postoperativ blodförlust och transfusionsbehov efter kranskärlskirurgi och att pre- och postoperativ aktivitet av koagulationsfaktor XIII korrelerar till blödningsvolym. Fynden har resulterat i att man nu mäter och korrigerar preoperativ fibrinogenkoncentration på alla patienter som hjärtopereras på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Metoden har inte visat några biverkningar, däremot minskade andelen postoperativa blödningar med 32 procent, hemoglobinnivåerna var bättre bevarade i fibrinogengruppen och färre patienter behövde blod efter operationen.

Samtliga studier är samverkansprojekt mellan akademi och sjukvård och alla inblandade forskare har grundanställningar i sjukvården. Arbetet med profylaktisk fibrinogenbehandling har resulterat i att start-up företaget Fibrocure Sweden AB har bildats och sökt patent för idén. Företaget har fått verifieringsbidrag från Innovationsbron och samarbetar med ett holländskt bolag (Profibrix, Leiden, NL) med utveckling av rekombinant fibrinogen.

4: Effekt på sjukligheten hos nyfödda barn efter ändring av handläggningsrutin vid överburenhet
Det har länge varit väl dokumenterat att risker för barnet ökar vid överburenhet, definierat som en graviditetslängd som är 42 veckor eller längre. Farhågor om negativa konsekvenser vid interventioner, framför allt genom ökning av antalet kejsarsnitt, har varit skäl för avvaktan. År 2004 visade dock en Cochrane analys att risken för död under och efter förlossningen för barnets del minskade om man rutinmässigt satte igång förlossningen från graviditetsvecka 41.

I Stockholm, som då tillhörde gruppen med sen igångsättningsrutin, ändrade man sin rutin år 2005 till att erbjuda igångsättning av förlossning från vecka 43 till vecka 42. Resultaten av detta har sedan utvärderats.

Enligt nomineringen har, sedan handläggningsrutinen ändrades, andelen graviditeter som går längre än vecka 42 minskat från 21 procent till 5,9 procent. Inom denna grupp minskade risken med 48 procent för perinatal död, 51 procent för mekoniumaspiration, 31 procent för låg Apgar, 21procent för perinatal diagnos, med mera.

Studien har kunnat påvisa en signifikant förbättring av nyfödda barns hälsa efter förändrad handläggningsrutin vid överburenhet. Fler barn föds friska och färre barn avlider eller behöver separeras från mor/far genom minskat behov av intensiv nyföddhetsvård.

5: Aleris Obesitas Skåne
Sedan flera år har de medicinska behoven av åtgärder mot fetma och dess följdsjukdomar ökat. Kirurgin har utvecklat sina metoder och också kunnat visa på positiva effekter på såväl sjuklighet, överlevnad som livskvalitet.

I samband med ett politiskt beslut om att öka operationsvolymerna från 125 till 800 ingrepp per år tog Region Skåne fram en handlingsplan med fokus på kvalitet och kostnadseffektivitet, men också på hur patienterna vill uppleva kirurgin. Hypotesen var att en standardiserad fast track-modell, med genomtänkt struktur- och processkvalitet, skulle ge möjlighet till såväl hög medicinsk resultatkvalitet som till hög patientacceptans.

Med hjälp av handlingsplanen har man lyckats behandla fler patienter med samma ekonomiska och personella resurs. Genom att centralisera verksamheten genom att köpa in ingrepp från en privat aktör, Aleris, får personalen hantera stora volymer av patienter. Det gör att personalen blir experter på området, vilket i sin tur minskar risken för komplikationer.

Under våren 2010 har verksamheten haft studiebesök från 16 kirurgkliniker, varav 15 från Sverige. Om konceptet kunde implementeras i hela Sverige skulle kösituationen inom obesitaskirurgin kunna försvinna på fem år. Ett strukturerat program för uppträning av nya kirurger kan underlätta en expansion i Sverige.

6: Ny behandling vid akut leukemi
I ett projekt som började med en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet 1987 har 23 år senare gett ett nytt läkemedel och en tydligt förbättrad behandling vid Akut myeloisk leukemi, AML. I juni 2009 blev det aktuella läkemedlet, som är ett kloridsalt av den biogena aminen histamin, HDC, tillgängligt för AML-patienter i Europa. Samtidigt blev substansen tillgänglig i stora delar av världen på så kallad "named patient basis".

Enligt nomineringen har ingen annan farmakoterapi visat sig kunna förebygga återfall vid AML. De två forskarna i det aktuella projektet har med detta drivit läkemedelsutveckling, från prekliniska studier till registreringsgrundande fas III-studier, vilket är förhållandevis unikt.
Utöver vinsterna för patienterna alstrar den aktuella forskargruppen arbetstillfällen för doktorander och andra medarbetare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ett bioteknikföretag, Epicept Corporation, som har sitt huvudkontor i New York, USA, har bildats kring projektet.

7: Behandling mot amfetaminmissbruk
Amfetamin är det vanligaste injicerade narkotiska preparatet i världen. Fler människor missbrukar amfetamin än heroin och kokain tillsammans. Dessutom saknas behandling för personer som utvecklar missbruk och beroende av amfetamin.

Sedan början av 1990-talet har det rapporterats om att missbrukare som behandlas med naltrexon för alkoholmissbruk inte får lika stark eller belönande effekt av amfetamin när läkemedlet intagits samma dag. I början av 2000-talet inledde forskarna vid Karolinska institutet studier som bland annat visar att naltrexon kan motverka effekten av amfetamin hos såväl friska som missbrukare. Förekomsten av läkemedlet i urin har visat sig vara kopplat till frånvaron av amfetamin i proverna. De aktuella arbetena ingår i en avhandling som nominerades av Karolinska institutet som bästa avhandling inom området folkhälsa, 2008.

Nu planerar forskarna en placebokontrollerad klinisk multicenterprövning (Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping) av naltrexon i en långverkande depotform. Prövningen vänder sig till intagna på fängelse som har ett mångårigt dokumenterat amfetaminberoende och som erbjuds att delta i samband med att de friges. Studien beräknas starta i mars 2011 och kommer sannolikt ta minst två år att genomföra.

8: Nästa generation radioterapi (4DRT) - Raypilot.
Genom en ny teknik för positionering av prostata har företaget Micropos medical har på kort tid etablerats sig som det enda företaget i Europa som idag kan erbjuda så kallad 4DRT i realtid vid strålbehandling. Tekniken som bygger på ett tiotal patent använder elektromagnetisk positionering och kan liknas vid ett GPS-system, som består av tre delar, sändare, mottagarsystem och mjukvara.

Systemet kan användas genom hela behandlingskedjan från diagnostik till sista behandling utan att tillföra extra joniserande strålning till patienten. Positionen avläses tio gånger per sekund och visas i realtid med submillimeterprecision för personalen.

I kliniskt bruk kan tekniken minska biverkningarna för patienten genom att precisionen är bättre än tidigare och genom dess unika rörelse- och dosmätare kan för första gången möjligt att kartlägga förhållanden mellan given dos och biverkan. Det kommer främja utvecklingen av evidensbaserad medicin för denna patientgrupp.

År 2009 CE-märktes tekniken i hela EU. Micropos Medical AB ligger idag i förhandling med distributörer i hela Europa. Flera kliniker är på väg att starta upp användning av systemet, det används i klinik på prostata vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, samt vid flera universitetskliniker i EU som testsystem.

Projektet har även samarbete med Oslo Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

9: Luftvägarnas sjukdomar med fokus på lukt, smak, nästäppa och sensorisk hyperreaktivitet
I detta projekt har forskarna på flera olika sätt studerat luktsinnet och näsans funktioner. De har bland annat i samarbete med forskare från flera platser i Sverige och världen utvecklat kvalitativa och kvantitativa lukt- och smaktester, tester som numera bland annat används vid alla öron-, näs- och halskliniker i Sverige. Mats Bende har tillsammans med kollegan Annika Brämerson skapat landets mest avancerade lukt- och smakmottagning och Mats Bendes forskningsinsats bedöms ha haft mycket stor betydelse för det kliniska omhändertagandet av patienter med lukt- och smakstörningar.

Han har även studerat orsakerna till nästäppa genom att med avancerad teknik undersöka blodflöde och luftflöde i näsan. Dessutom har han i samarbete med läkemedelsindustrin studerat kortisonpreparat, vasopressin, nikotin och näsdroppars effekt på näsans blodkärl.

10: Sjukdomsmekanismer och behandlingseffekter vid kronisk reumatisk muskelinflammation, myosit
Detta projekt som nu pågått i 15 år har genom en kombination av patientnära forskning och grundforskning förändrat synen på uppkomst och behandling av myosit. Forskningen utgick från observationen att patienter blev bättre av fysisk träning trots att läroböcker beskrev motsatsen.

Genom en kombination av patientobservationer, kliniska prövningar av läkemedel, samt fysisk träning och utvärdering med både klinisk och molekylär metodik, har en ny modell för uppkomst och behandling av myosit skapats. Modern immundämpande behandling kombineras nu med fysisk träning, vilket dramatiskt har förändrat behandlingsresultaten för denna patientgrupp. Gruppens resultat har fått stort internationellt genomslag och har förändrat behandlingen av myosit i hela världen, särskilt som Ingrid Lundberg under de senaste åren skrivit kapitel om behandling av myosit i alla de stora internationella läroböckerna i reumatologi.

Enligt nomineringen är arbetet ett ovanligt bra exempel på hur man utgått från en klinisk observation, som inte stämt med etablerad kunskap och därefter systematiskt skapat ny kunskap som förändrat praxis i sjukvården i hela världen. Forskningen är också ett lysande exempel på hur man kan kombinera patientobservationer med medverkan från bland annat fysioterapi och förena detta med en internationellt ledande forskning inom molekylär patogenes.

11: En ny teknik för förslutning av medellinjesnitt med små, täta suturtag och dess inverkan på sårkomplikationer
Sårinfektioner och ärrbråck orsakas ofta hos patienter som genomgår kirurgi med så kallat medellinjesnitt. Detta innebär ett stort lidande för patienterna och betydande kostnader för sjukvården. Genom att använda en teknik med korta suturtag i samband med att kirurgiska ingrepp avslutas har forskare från Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand visat att man kan halvera förekomsten av sårinfektioner till 4 procent. Dessutom utvecklas ärrbråck hos 5 procent vid användning av små suturtag, jämfört med 17 procent hos dem som får stora suturtag. Implementering av metoden nationellt och internationellt skulle innebära kostnadsbesparingar på tiotals miljarder kronor årligen inom EU.

Enligt nomineringen är projektet är helt nyskapande. Det förändrar i grunden synen på hur en god suturteknik bör vara och representerar ett paradigmskifte. Flera decenniers kliniska rekommendationer gäller inte längre – de har helt enkelt varit felaktiga.

12: Nasal polyposis and Asthma: effects of FESS and FPND; the Stockholm Study
Patienter med samtidig astma och näspolypos är enligt nomineringen ofta en underbehandlad patientgrupp, som har en avsevärt nedsatt livskvalitet. Forskare vid bland annat Karolinska institutet i Stockholm, har uppmärksammat den starkt reducerade livskvaliteten hos dessa patienter och att en kombination med så kallad FESS-kirurgi och lokal steroidbehandling har potential att normalisera deras livskvalitet och även förbättra luktsinnet.

Forskarnas studieresultat, som har uppmärksammats både i Sverige och internationellt, ger stöd för att även denna patientgrupp har medicinsk nytta av att behandlas enligt det så kallade ”United airways- konceptet”.

13: Utveckling av högpresterande biokompatibla biomaterial och högteknologisk medicinskteknisk framställningsteknik
Över 50 000 människor har hittills behandlats med det keramiska tandfyllningsmaterial som forskare vid Umeå universitet har utvecklat. De så kallade zirkoniumdioxidkeramerna betraktas nu internationellt som de hetaste och mest intressanta odontologiska ersättningsmaterialen.

Diskussionerna om tandfyllningsmaterialens inverkan på hälsa och miljö har diskuterats intensivt under många år. Därför startade forskarna vid Umeå universitet 1987 ett forskningsprojekt för att med hjälp av nya biokompatibla ersättningsmaterial komma runt de problem som äldre material, exempelvis amalgam, medför.

Resultatet blev en keram baserad på zirkoniumdioxid, som i kombination med en specialutvecklad avancerad cad/cam-teknik, nu kan framställas och bearbetas för daglig rutinmässig vård. I ett internationellt perspektiv var Umeå universitet först att utveckla och använda detta material för tandvården. Nu arbetar man vidare med utveckling i samarbete med såväl svenska som internationella aktörer.

Sjutton vetenskapliga artiklar rörande produkten och tekniken har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. I höst kommer dessutom två doktorsavhandlingar som baseras på detta projekt att läggas fram.

14: Diagnostik och behandling av havandeskapsförgiftning (preeklampsi)
I Sverige räknar man med att 3-7 procent av de gravida kvinnorna drabbas av preeklampsi. Idag finns ingen metod för att tidigt och säkert identifiera de kvinnor som löper en ökad risk för att utveckla sjukdomen.

Stefan Hansson, läkare och docent i obstetrik och gynekologi, har utvecklat en metod för diagnostik och behandling av havandeskapsförgiftning, preeklampsi. Hans forskning visar att moderkakan hos gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning producerar och ansamlar fetalt hemoglobin (HbF). Dessa kvinnor har även kraftigt förhöjda koncentrationer av HbF i blodplasma jämfört med normalt gravida kvinnor. Stefan Hansson anser att HbF är en tidig markör för sjukdomen och koncentrationsnivåerna kan sannolikt förutsäga om och när sjukdomen kommer att bryta ut.

Dessutom har man upptäckt att ett kroppseget protein, alfa-1-mikroglobulin, A1M, fungerar som radikal-bindare av Hb och heme. Proteinet fungerar även som antioxidant.

Projektet har enligt nomineringen en mycket stor kommersiell potential. Forskargruppen har utvecklat en prediktions och diagnosmetod, som man planerar att introducera på marknaden 2011-2012. Ett nytt terapikoncept för preeklampsi baserat på A1M, planeras för djurförsök under 2011.

15: Housing Enabler - Ett instrument för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem i boendet
Metodiken i instrumentet Housing Enabler, som man använder för att göra professionella bedömningar av tillgänglighetsproblem i boendemiljön, har på ett avgörande sätt påverkat synsättet på hur information om boendemiljön hos patienter/vårdtagare med funktionsnedsättningar bör samlas in. Instrumentet används bland annat vid utredning av behov av bostadsanpassningsbidrag inom ramen för folkhälsoarbete inriktat på boendemiljöns betydelse för hälsan.

Housing Enabler har börjat användas i praktisk hälso- och sjukvårdsverksamhet vilket har lett till mer strukturerade och enhetliga bedömningar inom rehabiliteringsverksamhet, inte bara i Sverige utan också internationellt. En studie visar att bedömningar genomförda med Housing Enabler är en starkare fallindikator än data om förekomsten av så kallade fallriskfaktorer i boendemiljön. Denna artikel utsågs i juni 2009 till ”månadens artikel” vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

16: Svenska Coronarangiografi och Angioplastik Registret (Scaar)
Med hjälp av det svenska coronar- och angioplastikregistret, SCAAR, har forskare genomfört vetenskapliga projekt som har fått stor internationell uppmärksamhet. De vetenskapliga utvärderingarna har under de senaste åren dessutom påverkat praxis och ändrat behandlingsmönster i hela världen.

SCAAR, har utvecklats av användarna sedan början av 1990-talet. Sedan 2001 sker on line-inmatning av data över internet. Under 2000 talet har registret uppnått sådan grad av kvalitet och kvantitet att god vetenskaplig rapportering möjliggjorts. Resultaten av insamlade data har årligen publicerats i en årsbok.

För närvarande innehåller databasen information om cirka 400 000 procedurer och är därigenom världens största register för kranskärlsinterventioner och det enda som inkluderar samtliga patienter inom en geografisk region. Detta är grunden för klinisk forskning inom registret.

17: Virtuell kirurgisk planering av medfödda och förvärvade defekter i det kraniomaxillofaciala komplexet och överföring till realtid
Årligen drabbas ett stort antal individer av allvarliga olyckor med svårartade huvud- och ansiktsskador som följd, cancer i huvud- och halsregionen, eller föds med kraniofaciala missbildningar. De är i starkt behov av rekonstruktiv kirurgi och det är av yttersta vikt att kunna ge patienten en acceptabel tillvaro efter behandlingen genom en minutiös rekonstruktion.

Vid mer omfattande ingrepp har man i detta projekt skapat ett system för att preoperativt planera ingreppen virtuellt i detalj. Det betyder att en rekonstruktion av käkdefekterna kan göras genom att på preoperativt specialdesignade titanimplantat fästa en protes direkt i samband efter att exempelvis en tumör avlägsnats. I en 3-dimensionell virtuell rekonstruktion appliceras plattor exakt för att fästa den nya käkdelen till den ursprungliga kvarvarande. Dessa plattor fabriceras med speciell friformsteknologi i titan inför ingreppet och kan direkt användas utan tidsödande bockningar och provningar.

Detta system som vi utvecklat ger en hög precision i rekonstruktionen och förkortar operationstid, minskar morbiditet samt förbättrar förutsättningarna till tidig, snabbare, mindre smärtsam rehabilitering, vilket är betydligt mindre påfrestande för patienten och med avsevärt bättre slutresultat. En del av arbetet som tidigare utfördes i operationssalen kan nu göras av kirurgen utanför inför operation utan närvaro av en stor mängd personal.