Socialstyrelsens utvärdering av den svenska diabetesvården visar att landstinget i hög grad nu följer de nationella riktlinjer som infördes 2010. Enligt rapporten ger riktlinjerna också ett bra stöd till de som utformar vården i regioner och landsting. Men rapporten pekar också ut flera områden där diabetesvården måste bli bättre. Patienter med höga höga HbA1c-värden, som är ett mått på långvarig blodsockerkontroll, är en grupp som sätts i fokus.
Rapporten föreslår bland annat att patienterna behöver genomföra tätare vårdbesök för att förbättra blodsockerkontrollen. Vården behöver även bli bättre på att screena för njurskador hos personer med diabetes genom att kontrollera albuminutsöndring i urinen. Dessutom behöver andelen rökare bland personer med diabetes minska ytterligare och vården behöver utbilda patienterna mer, så att de tar hand om sin sjukdom på ett bättre sätt.
Ett annat problemområde är att förekomsten av amputationer ovanför fotleden. Visserligen syns en minskning under perioden 2007–2010 bland läkemedelsbehandlade personer med diabetes, men problemet är att skillnaderna mellan landstingen och regionerna är mycket stora. Landstinget Sörmland utförde exempelvis 195 amputationer per 100 000 invånare under perioden, vilket kan jämföras med Landstinget i Västernorrland, som utförde 363 amputationer. Riksgenomsnittet låg på 272 amputationer.
– Det är flera landsting som har alltför höga siffror när det gäller amputationsfrekvens. Nu finns det anledning för dem att jämföra sina resultat med andra, analysera orsakerna till detta och förbättra sig, säger Christian Berne, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Anders Kempe, familjeläkare och ordförande i Västernorrlands landstings expertkommitté för diabetologi och endokrinologi, är bekymrad över siffrorna för hans landsting, men inte förvånad.
– Vi har länge haft problem i primärvården att nå upp till målvärdena när det gäller blodsockerkontroll och blodtryck. Skulle vi sköta den grundläggande vården bättre så skulle vi också behöva genomföra betydligt färre amputationer, säger Anders Kempe, som också är facklig sekreterare i Svensk förening för diabetologi.
Han anser dock att frågan är mångfacetterad, eftersom det både handlar om att läkarna i primärvården ska känna sig trygga med de nya behandlingsalternativ som finns vid diabetes, men också om att vården måste bli mer aktiv med att sätta in förebyggande insatser. Det handlar då om att identifiera riskpatienter och erbjuda fotvård redan innan de har drabbats av sår.
Därför vill han se riktade satsningar där man stöttar primärvården för att vården av diabetespatienterna ska bli bättre.
– Min uppfattning är att diabetespatienterna behöver få tillgång till vård betydligt tidigare än i dag. Det handlar både om att ge patienterna en grundläggande vård, men också om att möta komplikationerna i tid, säger Anders Kempe.