Nio landsting får nu skarp kritik från Strålsäkerhetsmyndigheten för att de inte lever upp till myndighetens krav vid behandlingar och undersökningar med joniserande strålning. I en ännu opublicerad rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten underkänns landstingen på flera punkter. Sjukhusen saknar bland annat rutiner för avvikelserapportering och metoder för att säkerställa att behandling och undersökning med strålning genomförs på ett säkert sätt.
Det är framför allt patienter inom strålbehandling och röntgen som drabbas av bristerna, men även personal inom nukleärmedicinsk verksamhet och röntgen som riskerar att få i sig stråldoser som ligger över föreskrivna gränsvärde, berättar Catarina Danestig Sjögren, inspektör vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
I landstingen saknar stora delar av personalen praktisk och teoretisk utbildning i strålskydd och i hantering av utrustningen, trots krav på att de ska utbildas.
– Läkare som röntgar i samband med operation vet ofta inte hur de ska förhålla sig till utrustningen, att man till exempel kan minimera stråldosen genom att backa ett steg, säger Catarina Danestig Sjögren.
Konsekvensen kan bli att läkaren får grå starr, säger hon.
Fyra av de nio landstingen uppfyller inte heller kraven på att fråga de kvinnor som undersöktes om de var gravida.
– Vi kräver att man innan strålning frågar fertila kvinnor om de är gravida, och dokumenterar att man frågat. Då ska man om möjligt behandla med andra metoder, som ultraljud.
Alla sjukhus ska ha rutiner för att kontinuerligt mäta den stråldos personal får i sig, men inte heller på den punkten lever landstingen inte upp till kraven, enligt Catarina Danestig Sjögren.
Nu ska myndigheten undersöka strålsäkerheten i de övriga landstingen och vid privat vårdverksamhet, berättar Catarina Danestig Sjögren.
Myndigheten följer även upp de nio landsting som fått anmärkningar.