Antikroppen verkar genom att hämma nybildningen av osteoklaster, celler i benmärgen som suger upp benvävnad och kan orsaka benskörhet eller osteoporos.
7 868 kvinnor från ett stort antal länder, bland annat Sverige, ingick i studien som publiceras i dag i New England Journal of Medicine. Kvinnorna var mellan 60 och 90 år och hade alla konstaterad benskörhet i höft eller ländryggskotor. De slumpades till att antingen behandlas med injektioner av denosumab var sjätte månad under tre år eller till placebo.
Efter tre år hade 2,3 procent av kvinnorna i denosumabgruppen fått en konstaterad fraktur i någon ryggkota, mot 7,2 procent i placebogruppen. Detta innebär en relativ riskminskning med 68 procent. Den relativa riskminskningen för att drabbas av höftfraktur var 40 procent – där drabbades 0,7 procent i denosumabgruppen och 1,2 procent av dem som fick placebo.
Det gick inte att se någon ökning av risk för cancer, infektioner, hjärt-kärlsjukdom eller några andra oönskade sidoeffekter på grund av denosumabinjektionerna.
Forskarna från University of California San Fransisco, som har lett studien, konstaterar att denosumab stod för en riskminskning som kan jämföras med bisfosfonaten zoledronat när den injiceras. De anser också att denosumab tycks vara mer effektivt än bisfosfonater mot osteoporos som tas oralt, men att detta inte går att slå fast förrän de olika preparaten jämförts i en studie.
Studien har sponsrats av läkemedelsföretaget Amgen.
Läs studien: