– Vad jag vet har ingen liknande fallrapport publicerats tidigare, säger Staffan Görander, specialist i klinisk virologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

I oktobernumret av tidskriften Scandinavian Journal of Infectious Diseases beskriver han tillsammans med bland andra kollegan Tomas Bergström, professor i klinisk virologi, det ödesdigra sjukdomförlopp som drabbade en 55-årig man när hans över 20 år gamla herpessmitta vaknade till liv.

Mannen gick från fullt frisk till död på drygt ett år

Det var hösten 2001 som 55-åringen vände sig till sin vårdcentral med en rad diffusa symtom. Han hade bland annat balansstörningar, sväljsvårigheter, problem med vattenkastningen samt en ihållande känsla av trötthet och irritation.

Distriktsläkaren var förbryllad. Symtomen verkade vid första anblicken inte hänga samman. Det enda läkaren kunde ta fasta på var mannens problem med urinvägarna. Han fick diagnosen urinvägsinfektion och skickades hem med recept på antibiotika.

Men 55-åringen blev inte bättre. Tvärtom tilltog symtomen ytterligare. Efter fem veckor var han tillbaka på vårdcentralen, denna gång med uppenbart neurologiska symtom, som talsvårigheter, smärtor i benen, dubbelseende och en avtagande muskelstyrka. Han remitterades omedelbart till en specialistklinik för magnetkameraundersökning, MR .

Alla provsvar negativa

Bilderna från undersökningen gav läkarna den första ledtråden. I hela hjärnan, såväl ytligt som djupt, fann de små vita fläckar. De kunde snabbt utesluta tumörsjukdom. Kärlröntgen avförde också vaskulit, kärlinflammation, från listan över möjliga orsaker.

I stället riktades blickarna mot någon form av infektion. En djupdykning i mannens sjukdomshistoria visade nämligen att han för över 20 år sedan hade drabbats av återkommande hjärnhinneinflammationer sedan han smittats med könsherpes, herpes simplex-virus typ 2. Kunde det vara dessa besvär som hade gjort en mycket allvarlig come back efter så lång tid, denna gång som utbredd encefalit, hjärninflammation?

Att en sådan koppling finns till virussläktingen herpes simplex-virus typ 1, munherpes, är känt sedan länge. Men att också typ 2 skulle kunna orsaka encefalit var en helt ny tanke.

För att finna bevis kopplades nu virologen Staffan Görander och hans kolleger in. Med siktet inställt på det misstänkta herpesviruset gjorde de en rad analyser av mannens ryggmärgsvätska.

– Men vi hittade ingenting. Alla prover var negativa, berättar Staffan Görander.

Det negativa testresultatet tvingade läkarna att chansa. Trots att det inte hade gått att påvisa något herpesvirus beslöt de att ändå fortsätta på den linjen. Antivirala läkemedel sattes in och till en början såg det ut att bli en lyckträff. 55-åringens tillstånd förbättrades sakta. Men efter fem veckor vände trenden och han blev hastigt ännu sämre än tidigare. Till och från förlorade han medvetandet och han fick allt svårare att röra sina ben.

Virus i ryggmärgsvätskan

Ytterligare en MR -undersökning avslöjade att förändringarna i hjärnan hade spritt sig ännu mer, ända ner i ryggmärgen. Samtidigt fick mannen allt svårare att andas och en datortomografi av lungorna hittade förändringar även där.

Men inte heller denna gång lyckades virologerna Staffan Görander och Tomas Bergström hitta några spår av virus hos mannen. Det tog ytterligare nästan två månader innan de äntligen fick napp.

– Sammanlagt fyra månader efter mannens insjuknande hittade vi herpesvirus i ryggmärgsvätskan, berättar Staffan Görander.

Under den tiden hade mannens tillstånd pendlat fram och tillbaka. Också de regelbundna MR -undersökningarna visade att fläckarna i hjärnan ömsom försvann, ömsom kom tillbaka med förnyad styrka. Utan märkbar effekt hade läkarna provat med olika typer av antiviral behandling kombinerat med kortison.

– I efterhand kan jag se att encefaliten inte alls verkade svara på läkemedel. Sjukdomens fluktuerande förlopp pågick oberoende av vilken behandling som sattes in, säger Staffan Görander.

Könsherpes inte harmlöst

Till slut tvingades läkarna att ge upp. Fem månader efter insjuknandet klassades 55-åringens tillstånd som kroniskt och han placerades på sjukhem, nu helt förlamad i armar och ben och oförmögen att andas utan respirator. Ett halvår senare avled mannen.

Enligt Staffan Görander har fallet med 55-åringen tillfört helt ny kunskap om vilken skada herpesinfektioner kan göra. Tidigare, menar han, har herpes simplex-virus typ 2 setts som ett relativt harmlöst virus som på sin höjd kan ge upphov till hjärnhinneinflammationer.

Nu uppmanar han läkare att tänka om

– Jag vill inte ge bilden av någon alarmerande situation. Däremot tycker jag läkare bör vara uppmärksamma på att det sannolikt inte bara är herpes simplex-virus typ 1 som kan ge encefalit med dödlig utgång. Det kan även finnas en koppling mellan återkommande hjärnhinneinflammationer orsakade av genital herpes och den allvarligare hjärninflammationen, säger Staffan Görander.

Hur den kopplingen ser ut vet han dock inte.

– Det är ännu en gåta vad som utlöste virusaktiviteten igen efter 20 år.