Drygt hälften av de pengar regeringen satsat på en rad olika projekt inom psykiatrin under 2007-2011, har inte använts. Det visar en färsk delrapport från Statskontoret, som fått regeringens uppdrag att följa upp satsningen.
Det är bland annat inom projekt med syfte ett vidareutbilda vårdpersonal som de avsatta pengarna förblivit oanvända. Flera utbildningsprojekt har haft problem att fylla sina utbildningsplaster. Ett skäl har varit svårigheten att bekosta timvikarier för den personal som ska delta i utbildningarna, uppger Michael Kramers, utredare på Statskontoret. Att det på många håll varit glest med deltagare på utbildningsdagarna beror också på konkurrensen mellan psykiatrisatsningens olika utbildningsprojekt som pågått samtidigt, menar han.
Enligt Eva Bergström, utredare på Socialstyrelsen, som fördelat pengarna till en del av projekten, handlar de oanvända medlen också om att upphandlingen för utbildningsprojekten tar tid. Men vårdverksamheter har också riktat kritik mot att statsbidraget inte får användas till att ta in timvikarier så att ordinarie personal kan delta i utbildningen, poängterar hon.
Bengt Finn, projektledare för kompetensutveckling inom Regionförbundet Uppsala län, bekräftar hennes bild.
– Det skulle ha underlättat om man också kunnat använda pengarna till att täcka kostnader för vikarier under utbildningsdagarna. Men för oss har problemet inte inneburit något hinder för att genomföra utbildningen, säger han.
Även i projekt som går ut på att hitta sysselsättningsplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning har bara en del av projektpengarna använts, enligt Michael Kramers. Antalet subventionerade platser som företag och organisationer i kommunerna kan erbjuda har visat sig vara begränsat, uppger han. Därför har den satsning på sysselsättning som fått mest pengar också mött kritik från Socialstyrelsen.
Sara Johansson, departementssekreterare på Enheten för folkhälsa på socialdepartementet, har deltagit i utformningen av de olika projekten. Hon medger att det kan finnas skäl att omarbeta inriktningen inom de olika projekten i satsningen framöver. Men i backspegeln tycker hon varken att regeringens ambitionsnivå varit för hög eller att fel områden prioriterats i satsningen.
– Vi har utgått från slutbetänkandet i den nationella psykiatrisamordningen och från de behov som finns i verksamheten. Nu måste vi föra en diskussion i regeringskansliet om hur vi ska gå vidare i processen. Än är det för tidigt att säga vad som behöver förändras, säger hon.