Med hjälp av koncentrerad koksaltslösning har forskarna lyckats öppna vissa av de bindningar som håller samman celler i luftvägsslemhinnan. Eftersom detta både ökar möjligheterna att nå målceller i lungorna och i blodbanan, anser forskarna att de kan ha funnit en ny väg att öka effekten av inhalationsläkemedel. - Studien visar att man med hjälp av kroppsegna substanser kan förbättra och effektivisera möjligheterna att få in inhalationsläkemedel i kroppen. Sannolikt kan mekanismen bakom detta även öka kunskaperna om hur astma fungerar, säger Marieann Högman, forskare vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, som har utfört studien. Cellerna i luftvägarnas slemhinnor fäster vid varandra på en mängd olika sätt. Ett problem vid framställningen av inhalationsläkemedel är att tillverka dem så att de kan passera dessa fästen för att få bättre kontakt med målceller, men även för att läkemedlen lättare ska nå blodbanan. Uppsalaforskarna har undersökt om man med hjälp av olika koncentrationer av natriumklorid kan öppna och stänga de fästen, eller barriärer, som sitter i lungvävnadens översta slemhinnelager. Saltet skadar inte slemhinnan I studien använde sig Marieann Högman och hennes kollegor av lungslemhinnor från råtta, samt substansen lantan, ett grundämne som normalt inte kan passera dessa barriärer. Först placerade forskarna luftvägen med intakt slemhinna i koncentrerad koksaltlösning och därefter fixerades och preparerades den med lantansaltlösning. Studier av slemhinnorna i elektronmikroskop visade att upp till 57 procent av de undersökta barriärerna släppte igenom lantanlösningen, jämfört med endast 3 procent av de preparat som badades i vanlig isoton koksaltlösning innan de preparerades. Isoton koksaltlösning har samma saltkoncentration som blodet. Studien, som presenteras i decembernumret av tidskriften European Respiratory Journal, visar också att sedan dessa barriärer hade öppnats med koncentrerad koksaltlösning kunde man även stänga dem igen med hjälp av isoton koksaltlösning. Detta, anser forskarna, visar att den koncentrerade koksaltlösningen inte skadar luftvägens slemhinna. - Att sätta natriumklorid till läkemedel som inhaleras är sannolikt en metod som i framtiden kan användas i läkemedel som annars behöver injiceras. Det kan exempelvis handla om behandling av diabetes, eller vid genterapi. När det gäller astmabehandling skulle dagens läkemedelsdoser sannolikt kunna minskas med hjälp av denna metod, säger Marieann Högman. Forskarna anser även att studieresultaten ökar kunskaperna om varför en del personer får astmaanfall när de exponeras för torr luft, eller när de anstränger sig. Öppnar för attack på immunförsvar Enligt Marieann Högman är förklaringen att när den vätska som finns i luftvägarna avdunstar, exempelvis vid andfåddhet, ökar saltkoncentrationerna i luftvägen. Detta gör, precis som vid tillförsel av koncentrerad koksalt, att barriärerna i slemhinnorna öppnas. Därmed ökar också möjligheterna för allergen att komma i kontakt med kroppens immunförsvar, vilket i sin tur gör att ett astmaanfall startar. Exakt vad som händer i slemhinnan vid exponering för ökade saltkoncentrationer är dock fortfarande okänt. Uppsalaforskarna har lämnat in ansökningar om patent på metoden, men de tänker inte driva utveckling av metoden vidare.