Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har fått regeringens uppdrag att ta fram kunskapsöversikter inom psykiatrisk vård. Myndigheten har valt att koncentrera sig på fyra områden som bedöms vara särskilt angelägna:
- ADHD
- Autismspektrumstörningar (Aspergers syndrom, autism och atypisk autism)
- Schizofreni
- Förstämningssyndrom (depression och mani)
När det gäller ADHD och autismspektrumtillstånd finns ett tiotal olika instrument för att ställa diagnos. SBU:s slutsats är att det saknas forskning som visar hur bra de egentligen fungerar.
– Bristen på vetenskapliga svar på dessa viktiga frågor får inte feltolkas som att instrumenten inte har något värde alls i diagnostiken, men de behöver utvärderas systematiskt för att specialistvården ska kunna avgöra vilka som ska användas och på vilket sätt, säger Lars Jacobsson, professor i psykiatri och ordförande för SBU:s projektgrupp, i ett pressmeddelande.
Även när det gäller behandlingsmetoderna är det vetenskapliga stödet klent. Ett undantag är läkemedlen metylfenidat och atomoxetin, som lindrar vissa symtom hos både barn och vuxna med ADHD på tre veckors till sex månaders sikt. Däremot går det inte att bedöma hur bra behandlingen fungerar när den pågår längre än sex månader, enligt SBU.
Vid schizofreni har myndigheten däremot funnit starkt vetenskapligt stöd för att behandling med läkemedel fungerar. Antipsykotiska läkemedel som olanzapin och klozapin borde rekommenderas oftare än i dag, anser SBU. Orsaken är att de har visat sig medföra minskad självmordsrisk och färre återinläggningar.
När det gäller depression och mani visar SBU:s granskning att bedömningsformulär hjälper vården att ställa rätt diagnos. Två formulär som har visat sig ha vetenskapligt stöd är SCID, Structured Clinical Interview for DSM-IV Disorders, och MINI, Mini internationell neuropsykiatrisk intervju.