– Det här är ett genombrott för strokevården – det största som har hänt sedan trombolysen, säger Nils Wahlgren, professor och överläkare vid neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge.
Han var med vid ett vetenskapligt möte i San Fransisco i februari, AAAS , där resultat från en metaanalys presenterades. Den visade bland annat att dödligheten sjönk från 71 till 22 procent efter tolv månader hos en grupp strokepatienter som genomgått hemikraniekotomi.
– Det gick faktiskt ett sus genom lokalen när studien presenterades. Mest för att de överlevande hade betydligt bättre funktioner än vad många förväntat sig, berättar Nils Wahlgren.
Vid ingreppet avlägsnas en decimeterstor cirkel ur skallbenet, så att hjärnan ges möjlighet att svälla fritt. Det löser problem med tryckökning i skallen, vilket förvärrar syrebristen.
De som gynnas av behandlingen är dock en mindre patientgrupp, som är under 60 år och som drabbas av en stor blodpropp i hjärnans största blodkärl, den mellersta hjärnartären.
Det handlar uppskattningsvis om mellan 500 och 1 000 svenska patienter per år, vilket innebär att flera hundra patienter per år kan räddas till livet.
Tidigare har det inte funnits någon bra behandling för denna patientgrupp. I brist på annat har neurologer använt sig av olika metoder, till exempel läkemedel, för att minska svullnaden.
Traditionella metoder har dock inte haft någon dokumenterad effekt. Dödligheten i patientgruppen har varit hög och dessutom har de flesta överlevande blivit mycket hjälpberoende.
– Men nu har vi evidens för att en behandlingsmetod hjälper dessa patienter. Nu måste alla strokekliniker på sjukhus med neurokirurgi ta sitt ansvar för att implementera metoden, säger Nils Wahlgren.
Metaanalysen är en sammanslagning av tre olika studier där patienter har lottats till att behandlas med hemikraniektomi eller traditionell behandling.
En av studierna pågår fortfarande. De andra två avbröts i förtid bland annat eftersom skillnaden i dödlighet var så hög mellan de två grupperna att det inte ansågs försvarbart att fortsätta ge traditionell behandling.
Metaanalysen, som är publicerad i Lancet Neurology, bygger på data från 93 patienter. Samtliga var 60 år eller yngre och hade fått en stor infarkt i mellersta hjärnartärens försörjningsområde.
51 patienter opererades inom 48 timmar efter sin stroke medan resterande 42 patienter fick traditionell behandling.
Av de operererade hade 22 procent avlidit inom tolv månader efter behandlingen, vilket ska jämföras med 71 procent av dem som fick traditionell behandling.
Enligt Nils Wahlgren har det sedan flera år antagits att ingreppet kan förbättra överlevnaden. Frågan har varit till vilken grad av självständighet patienterna överlever.
Även här föll studien ut till de opererades fördel. Av de 40 patienter som överlevde operation blev 43 procent helt oberoende eller endast lätt beroende, vilket innebär att de till exempel kan äta och gå på toaletten, men behöver stöd för att bada.
För dem som fick traditionell behandling var motsvarande siffra 21 procent.
Nils Wahlgren anser nu att vården måste omorganiseras.
– Rimligen är den nya behandlingen implementerad inom två till tre år, säger han.