– Det var ganska raffinerat, man hade väldigt detaljerade kunskaper om den personen som man begärde ut intyget för, säger Pernilla Ek, chef för avdelningen för behörighet på Socialstyrelsen och den som utfärdade intyget.

Har Socialstyrelsen ändrat några rutiner efter det här?

– Vi tittar alltid över våra rutiner. Men så länge hospen (Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, reds anm) inte är publik, så måste vi ge service på ett eller annat sätt. Vi har en serviceskyldighet och ska vara snabba och leverera. Att hitta gränsen är jättekomplicerat.

– Vi har inte möjlighet att ta hit folk som ska visa upp sin legitimation. Kan man lämna så specifika uppgifter som den här personen gjorde, då utgår vi från att man är rätt person.

Kontrollerar ni folkbokföringsadressen?

– Nej, inte mot Skattemyndighetens folkbokföringsregister.

Varför inte det?

– Då måste jag förklara något som jag inte hinner förklara just nu. Jag ska på möte, säger Pernilla Ek.

Dagen efter ringer hon upp och kompletterar sina uppgifter:

– I vårt register så finns det inga adresser. Där finns namn, personnummer, yrke, förskrivarkod, eventuell specialitet. När man ansöker om ett intyg får man ange vilken adress du vill bli kommunicerad på. Och det kan man ju tycka och tänka vad man vill om.

Är det omöjligt för er att kontrollera mot folkbokföringen?

– Då måste vi ha en teknik som gör det möjligt. Vi hanterar cirka 4000 intyg om året, totalt. Vi ser inte en sådan kontroll som den största säkerhetsåtgärden för arbetsgivaren.

Så det här problemet är något man får leva med?

– Vi uppmanar verkligen att arbetsgivaren kontrollerar sökande mot hospregistret, för att se att en person verkligen har en legitimation. Ett legitimationsbevis kan man naturligtvis förfalska om man är skicklig. Socialstyrelsen arbetar för att delar av hosp ska bli publikt. Då skulle arbetsgivare själva kunna gå in direkt i registret.Sen hoppas vi att arbetsgivaren tar referenser.