Enligt de regelverk för så kallade 90-konton som har ställts upp av Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI, måste insamlingsstiftelser betala ut minst 75 procent av de medel som samlas in till ändamålet. Fram till 2003 var gränsen satt till 50 procent av intäkterna till ändamålet om man hade insamling med gåvobevis. Åren därefter hade insamlingsorganisationer möjlighet att få dispens för delar av de insamlade medlen från de hårdare reglerna för att kunna förändra och rationalisera sin verksamhet.

Enligt ett beslut från SFI förlorar Insamlingsstiftelsen för Alzheimer- och demensforskning nu sitt 90-konto på grund av att den inte har klarat att uppnå de nya kraven, trots ett par års dispens.

"Kraven alldeles för hårda"
Alzheimerforskaren Bengt Winblad vid Karolinska institutet som får majoriteten av stiftelsens avkastning, på mellan 1,5 och 2 miljoner kronor per år, anser att stiftelsens förlust av 90-kontot riskerar att skada den forskning han bedriver.

– Det här är en stiftelse som ger ett stort och betydande bidrag till vår verksamhet varje år, mycket större än exempelvis Vetenskapsrådet. Som jag ser det är kraven alldeles för hårda på små och nystartade insamlingsstiftelser som saknar fonderade medel, säger Bengt Winblad.

Han tror visserligen inte att indragningen av 90-kontot kommer att leda till att insamlingsverksamheten går omkull, men det kommer sannolikt att minska dess möjligheter att stödja forskningen på området eftersom stiftelsen får minskade möjligheter att ge ett seriöst intryck gentemot sina givare, som framför allt består av privatpersoner och företag.

Insamlingsstiftelsen för Alzheimer och demensforskning har i dag två fast anställda. Dessutom arbetar sju pensionärer på deltid och avlönas enligt ett provisionsavtal som baseras på hur mycket som samlas in. Rolf-Eric Olsson, vd för stiftelsen, som han även grundade 1999, håller med Bengt Winblad om att kraven för 90-konton är för hårt ställda.

– Vi arbetar för varenda krona, vilket skiljer oss från många av de stora och etablerade insamlingsstiftelserna som har fastigheter och stora medel i fonder vilka hela tiden ökar i värde. Det gör att de inte har samma problem att klara avkastningskravet på 75 procent, säger Rolf-Eric Olsson.

Eva Birath, kanslichef vid Stiftelsen för insamlingskontroll som sköter administration och tillståndsgivning av 90-konton, anser att insamlingsstiftelsen haft alla möjligheter att förändra sin verksamhet, genom att den har haft dispens under ett par år.

– Det är viktigt att de insamlingsorganisationer som har 90-konton följer gällande regler och tar dem på allvar. När vi märker att det inte sker måste vi sätta ner foten och det har vi varit tvingade att göra i detta fall, säger Eva Birath.

Hon betonar att grunden till beslutet att dra in insamlingsstiftelsens 90-konto är att stiftelsen inte på långa vägar har uppnått SFI :s krav och man har inte heller hade rapporterat att man arbetade för att få ner sina förvaltningskostnader. Enligt de uppgifter som har skickats in till SFI har endast mellan 37 och 49 procent av insamlade medel sedan 2003 använts till ändamålet.