Athenapriset är Sveriges största pris till kliniska forskare som har skapat både patient- och samhällsnytta. Prissumman på 150 000 kronor är ett forsknings- och utbildningsstipendium. Priset har instiftats för att lyfta fram behovet av klinisk forskning av hög vetenskaplig kvalitet som sker i samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet.
– Det är extremt angeläget att vi stimulerar samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvården. Detta är själva fundamentet för att vi ska kunna garantera vår starka ställning inom life-science, stärka innovationskraften och bidra till att Sveriges patienter får del av de bästa innovationerna för framtidens hälsa, säger Johanna Adami, avdelningsdirektör för Hälsa på Vinnova, som är huvudman för Athenapriset tillsammans med Dagens Medicin.
Exempel på projekt som kan belönas är utveckling och förbättring av diagnostik, behandling eller prevention. Det kan också handla om nya metoder, tekniker eller produkter som utvecklar vården. Ett viktigt kriterium är att forskningen skett i nära samverkan mellan vård, akademi och näringsliv.
En nyhet för i år är att nomineringsförfarandet sker i två steg och delvis är förenklat. I det första steget vill Athenaprisjuryn ha förslag på kandidater med en kort motivering. Därefter sker ett urval av bidrag som får inkomma med en detaljerad nominering. Från i dag, den 20 april, fram till den 15 augusti går det att föreslå kandidater.
– På det sättet hoppas vi få fler i sjukvården och forskarsamhället att engagera sig i jakten på spännande forskningsprojekt som uppfyller kriterierna för priset, säger Mikael Nestius, chefredaktör på Dagens Medicin.
Förra årets Athenaprisvinnare var Raypilot – nästa generations radioterapi vid cancer.
– För oss pristagare blev priset något av kvitto på att det är viktigt att även göra denna typ av utveckling, och för min egen arbetsplats tror jag priset blev en ögonöppnare för vissa. Ska vi lyckas i framtiden och fortsätta ha en högklassig cancervård; då kan man inte bara räkna klinisk tjänst och klinisk produktion – speciellt inte på en universitetsklinik, säger Bo Lennernäs, en av forskarna bakom Raypilot.
Han är till vardags verksam som överläkare och docent vid onkologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Så mycket ny forskning för egen del har det inte blivit – Athenaprisvinnaren har bara fått en knapp veckas forskningstid hittills under våren. Det räcker knappast för att utveckla nya ”Raypilot”.
Kunnig jury utser Athenapristagare
Athenapristagarna utses av en jury med bred representation från vård, forskning och näringsliv. Nya i juryn för i år är Jonas Rastad, landstingsdirektör i Västerbottens läns landsting, och Bertil Guve, föreståndare för Centrum för teknik i medicin och hälsa, KTH.
Övriga ledamöter är Johanna Adami, (ordförande), avdelningschef Hälsa, Vinnova,
Ulf Gunnarsson, professor, ordförande Läkaresällskapets kommitté för klinisk forskning, Gunnar Olsson, forskningschef, AstraZeneca, Nina Rehnqvist, professor, ordförande i SBU, Ewa Ställdal, vice vd, Bactiguard, samt Mikael Nestius, chefredaktör Dagens Medicin.
Huvudansvariga för Athenapriset är Vinnova och Dagens Medicin. Priset stöttas även av LIF, Sveriges Kommuner och Landsting, Sweden Bio och Swedish Medtech.