Vid nyår ska Stefan Lindgren lämna sitt förslag om en ny läkarutbildning. Men huvuddragen i förslaget är klara och i förra veckan presenterade han dem för sin expertgrupp.
– Det blir en sexårig utbildning som leder fram till läkarexamen. AT i sin nuvarande form försvinner, säger Stefan Lindgren.
I dag får läkare ansöka om legitimation efter fem och ett halvt års grundutbildning och minst 18 månaders AT. Det nya förslaget innebär att den som tar sin examen efter sex år får ansöka om läkarlegitimation. Detta är ett EU-krav som utredningen löst genom att baka in dagens AT i grundutbildningen.
– De delar som ingår i AT i dag ska rymmas inom den professionsträning som ingår i utbildningen, säger Stefan Lindgren.
Praktiken sprids ut över utbildningen men Stefan Lindgren föreslår att en del av den samlas i en kurs under en termin med enbart verksamhetsförlagt arbete. Han ser flera förbättringar i den modell han nu föreslås jämfört med dagens system.
– Det här innebär att universiteten får ett odelat och tydligt ansvar för att läkarna har fått en utbildning som lever upp till kraven. Nu har det varit en otydlig ansvarsfördelning mellan universiteten och sjukvården, säger Stefan Lindgren.
Han vill att den teoretiska delen av utbildningen ska bli mer sammanhållen än i dag.
– Det ska vara en progression genom hela utbildningen där varje moment bygger vidare på de tidigare momenten, säger Stefan Lindgren.
Det innebär att utbildningen ska ha färre åtskilda kurser i olika ämnen.
– Den traditionella ämnesindelningen innebär att man inte tittar på hur saker och ting hänger ihop. Det kanske inte går att täcka in allt och då är det bättre att fokusera på det som är centralt.
Han vill också se ett större inslag av ”studentaktiverande metoder”. Till exempel så kallade PBL-grupper för problembaserat lärande. Men Stefan Lindgren betonar att hans förslag bara är ett ramverk. Lärosätena kommer att få frihet att utforma utbildningen i detalj.
Emma Spak som är ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf, sitter med i den expertgrupp som har fått ta del av utredningens förslag. Hon avfärdar inte förslagen men varnar för att det finns risker:
– Jag tror att förslaget kan leda fram till någonting positivt. Men att ta bort AT ställer jättehöga krav på att den kliniska praktiken på grundutbildningen håller tillräckligt hög kvalitet.
Om AT försvinner tror hon att det behövs förändringar för att underlätta läkarnas väg ut i yrkeslivet.
– Om man plockar bort AT behöver man någon slags introduktion till det kliniska arbetet. Det skulle kunna handla om ett introduktionsår utformat som en tjänst i landstingens regi, säger Emma Spak.