En arbetsgrupp från Svensk förening för vårdhygien, SFVH, har tagit fram rekommendationer specifika för lokaler som används i vården.
– Alla har väl trott att städföretag och vårdpersonal vet och kan vad de gör. Men flera händelser med dålig rengöring och smittspridning på sjukhus har lett till att arbetet med rekommendationerna sattes igång och nu har vi formulerat tuffa krav, säger Ulrika Ransjö, pensionerad hygienöverläkare och sammankallande i arbetsgruppen.
För att krav och rutiner ska kunna bli tydliga har lokalerna delats in i fyra hygienklasser utifrån användningsområde. Patientnära utrymmen, som behandlingsrum och toaletter, kräver bättre hygienåtgärder än till exempel ett kontor.
Ett exempel där nya rutiner kan behövas är hur ofta rum som används mycket, som toaletter, städas. Ofta förekommer inte städning där på helgerna, då det har ansetts att vårdpersonalen kan sköta om städningen.
– Det är absolut inte dagens råd. Vårdpersonalen har hela tiden stor arbetsbelastning och hinner inte mer för att det är helg. Alltså måste städning vara inplanerad sju dagar i veckan, säger Ulrika Ransjö.
Andra områden som får mycket utrymme i dokumentet är städmetoder, utbildning av städ- och vårdpersonal och kvalitetskontroll.
– Vi vet att det förkommer överanvändning av desinfektionsmedel som inte tar bort all organisk smuts. Därför måste vi föra ut vettiga städmetoder och bra sätt för uppföljning, säger Ulrika Ransjö.