Den personal som testar andra människors allergier riskerar att själv utsättas för olika allergener och ämnen som irriterar luftvägarna. Inom Astma- och allergisjuksköterskeföreningen, ASTA, ville man därför undersöka medlemmarnas hälsa och arbetsmiljö.
Alla de 585 medlemmarna fick svara på en enkät om överkänslighetsbesvär och skyddsåtgärder. Sammanlagt svarade drygt 70 procent.
Hos dessa kom det fram att 17 procent hade läkardiagnostiserad astma, mer än dubbelt så hög andel som i befolkningen.
– Då reagerade vi, men sedan visade det sig att 51 procent uppgav att de hade ärftlighet för astma och allergiska sjukdomar astma i familjen, så då kan ju det vara en del av förklaringen, säger Pia Kalm-Stephens, forskningssköterska vid barnallergiska mottagningen Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.
Att man har erfarenhet av sjukdomen kan vara en förklaring till yrkesvalet.
– Det ser jag själv att mina patienter från barnallergimottagningen kommer tillbaka och vill arbeta inom vården, säger hon.
När det gällde arbetsmiljön undersöktes exempelvis hur personalen blandade lösningar och huruvida man använde handskar och dragbänk.
I 43 procent av fallen saknades tättslutande behållare att lägga de tussar som personalen torkar bort allergen vid pricktest med.
– Det gör att det finns risk att allergenen virvlar omkring i luften sedan de torkat, säger Pia Kalm-Stephens.
Nu är nästa steg att tillsammans med specialister inom arbets- och miljömedicin utreda vilka skyddsåtgärder som bör finnas på en astma- och allergimottagning.
– Vi ska träffas i vår och målet är att då kunna ta fram ett dokument med rekommendationer, säger Pia Kalm-Stephens.