Infektioner med bakterien Staphylococcus aureus är svåra att behandla eftersom många stammar är resistenta mot antibiotika. I värsta fall kan de leda till döden. En viktig faktor är ett speciellt protein som bakterierna tillverkar kallat staphylokinas, SAK.
Detta protein omvandlar så kallat plasminogen i huden till plasmin – ett enzym som bryter ner vävnaden. Bakterierna ger infektioner som kan sprida sig från huden till blodet och även orsaka infektioner i skelettet.
– Jag ville testa om det var så att SAK hjälper infektionen att spridas i kroppen, säger Tao Jin, ST-läkare och docent vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
För att undersöka detta användes möss som har modifierats genetiskt så att de bildar mänskligt plasminogen (då SAK inte kan påverka det plasminogen som gnagare har). Det visade sig då att SAK snarare verkade hämma infektionen.
– Vi tror ofta att om ämnen som bakterier tillverkar är skadliga för oss, men här verkade det vara tvärtom, säger Tao Jin.
Infektionsläkaren Gunnar Jacobsson vid Skaraborgs sjukhus i Skövde samlade in 96 prover från infekterade patienter. Hälften av proverna var från milda infektioner och de resterande var från patienter med allvarlig infektion.
När doktorand Jakub Kwiecinski analyserade bakteriestammarna visade det sig att de som låg bakom de milda infektionerna tillverkade mest SAK, ungefär dubbelt så mycket som de som låg bakom de allvarliga infektionerna. Nu vill forskarna bättre förstå hur nedbrytningen av vävnad går till.
– Sedan är vi förstås intresserade av kliniska tillämpningar, som om det går att förutse hur allvarlig en infektion kan bli genom att mäta mängden SAK som bakterierna tillverkar. En annan idé är att SAK kanske kan ges som behandling, säger Tao Jin.