Akuten - platsen där det görs både för mycket och för lite

När det blir fel i akutsjukvården har väl läkaren missat att göra något? Eller kan det vara tvärt om – att han eller hon gjort för mycket?

– Missar vi för lite på akuten? Hade man ställt den frågan på Läkaresällskapet för 200 år sedan hade man väl utmanats på duell.

Så inledde Tobias Carlsson, chef för akutmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, seminariet För säkerhets skull på Riksstämman.

Ingen på podiet utmanade honom på duell. I stället var alla överens om att många unga och friska patienter röntgas "för säkerhets skull", och att många gamla får ytterligare ett läkemedel av samma anledning.

– Det görs fler undersökningar för varje år, och det beror inte på att vi blir sjukare, sade Henrik Norrsell, sektionschef för MAVA på Sahlgrenska/Östra.

Tobias Carlsson beskrev hur unga läkare lever i ständig skräck för att bli anmälda och hängas ut i media.

– Både allmänhet och media har stora krav på att vi ska göra mer och mer för att inte missa något, fortsatte han.

Konsekvenserna av de många röntgenundersökningarna, blodproverna och datortomografierna är flera. Felaktigt positiva svar som leder till onödiga utredningar, undersökningarna i sig kan vara skadliga, skapa oro och smärta. De kostar pengar och patienter som verkligen behöver utredas får vänta onödigt länge.

Kirurgen Jan-Olof Svärd, Höglandssjukhuset i Eksjö, menade att läkarrollen har blivit allt för specialiserad och teknikinriktad.

I stället för att ha ett ordenligt samtal med patienten beställer man en undersökning, i ett alldeles för tidigt skede, menade han.

Per-Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning, förordade fler standardiserade processer och checklistor.

– Det ska inte vara den enskilda läkarens eller sjuksköterskans ansvar att ta beslut varje gång vilka undersökningar som ska göras.

Han fick dock mothugg av Henrik Norrsell som menade att checklistor och PM som är framtagna av "superspecialister" fungerar dåligt på akuten.

– Checklistor kan ibland driva utredningarna in absurdum. Och vi som har ett bredare patientklientel får mycket svårare att tolka svaren, sade Henrik Norrsell.

Flera talare pekade på att läkare akuten oftast är specialister på något annat än just akutmedicin – och att många inte ens vill vara på akuten.

– Är det så att chefer tycker att det är praktiskt att lämpa över de impopulära passen på akuten på oerfarna läkare? Gästarbetare på akuten är lika dåliga som gästarbetare på vårdcentralen, sade Maria Haldesten, ledarskribent på Göteborgsposten, som också satt i panelen.

Fler utbildade specialister i akutsjukvård efterlystes, men tills sådana finns på alla akutmottagningar är det en lång väg att vandra.

– Självklart ska vi ha akutmedicin som specialitet – men jag har svårt att se hur vi ska kunna täcka hela landet. Hos oss har vi anställt en allmänmedicinare på akuten – som ser hela patienten. Det har lett till att det görs färre undersökningar, sade Jan-Olof Svärd.