Nu är de klara, Socialstyrelsens omdiskuterade riktlinjer om metoder att förebygga sjukdom. Riktlinjerna om hur sjukvårdspersonal ska prata med patienter om kost, rökning, alkohol och motion har väckt oro framför allt bland allmänläkare, som undrat hur de ska hinna ta upp livsstil med alla sina patienter.

– Jag förväntar mig inte att man tar upp levnadsvanor på ett akutbesök för halsfluss en fredagkväll, slog Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm fast på ett symposium om hälsofrämjande sjukvård på fredagen.

Att den slutliga versionen av riktlinjerna är tydliga med detta är avgörande för genomslaget, poängterade Lars Jerdén, allmänläkare i publiken och projektledare för Läkaresällskapets nya satsning för att föra ut riktlinjerna.

– Det finns en frustration från pressad kår, där man inte vill bli ålagd att fråga alla om allt. Men när den stenen är bortvältrad, så tror jag att det kommer att gå hur bra som helst, sade han.

Symposiet handlade om hinder och möjligheter för en mer hälsofrämjande sjukvård. Helene Johansson, forskare vid Umeå universitet, presenterade resultat från sina studier om sjukvårdspersonalens syn på hälsofrämjande arbete och konstaterade att de flesta vill arbeta mer med detta. 

– Det som hindrar dem är en pressad arbetssituation – man hinner inte. Det behövs en viss tid i mötet för att man ska ha möjlighet att ta upp de här frågorna. Och pressen är störst i primärvården där mycket av arbetet ska göras, sade hon.

Enligt hennes enkätstudier upplevs mer tid för reflektion och vid patientkontakt som avgörande, liksom att ledningen ser till att personalen själv mår bra och inte är stressad. Längs ned på listan kom införande av ekonomiska belöningssystem.

Läkare, framför allt de på sjukhus, var den grupp som i Helene Johanssons studier var minst intresserad av att arbeta mer förebyggande. 

– Doktorerna utmärker sig på ett väldigt tråkigt sätt, sade Läkaresällskapets ordförande Peter Friberg och fortsatte:

– Vi är inte kända för vår ödmjukhet – vi vet ofta bäst. Men om bara 40 procent av doktorerna vill jobba mer hälsofrämjande vet vi inte bäst.

Uttalandet fick Jonas Sjögreen, allmänläkare i publiken, att reagera.

– Den typen av skuldbeläggande och myter tycker jag att man kan lägga åt sidan. Allt bottnar i god tillit och kontinuitet. Det är en grundförutsättning, men här har vi ett strukturproblem i sjukvården, sade han.