Så får vi koll på diagnostikens värde i sjukvården

Program

• 09.00 Registrering med kaffe och smörgås.

• 09.30 Välkommen till Diagnostikdagen.

  Moderator Maja Florin, utvecklingschef, Dagens Medicin, inleder.

• 09.35 Bättre och säkrare diagnostik för cancerpatienter – vem ska se till att något händer?

  När patologiutredningen kom ut i mars 2012 påtalades behovet av att införa moderna tekniska lösningar för att förbättra patientsäkerheten, öka kvaliteten och korta fördröjningarna i cancerdiagnostiken. Hur kan patologiutredningens krav på bättre och säkrare cancerdiagnostik förverkligas?

  Inledning: Marie Beckman Suurküla, regeringens utredare av patologin, rektor, Nordic school of public health, NHV, Göteborg.

  Diskussion: Ulrika Hansson, ordförande Svensk förening för patologi, Lars Lundgren, verksamhetschef, klinisk patologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Gunilla Gunnarsson, samordnare, nationella cancerstrategin, SKL, Tommy Berger, landstingsråd (S), Landstinget Gävleborg.

• 10.30 Så ska digital patologi möta framtidens utmaningar.

  Bilddiagnostiken blir ofta en ”flaskhals” i vårdflödet då det råder stor brist på radiologer och patologer. Vinnova har nyligen beviljat anslag med nära 10 miljoner kronor till ett projekt för forskning och utveckling inom bildbaserad patologi. Projektet drivs i samarbete mellan akademi, hälso- och sjukvårdsverksamhet och privat näringsliv. Hur kan nya former för samarbete lösa patologins utmaningar?

  Johan Lindholm, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, kvalitetsansvarig, Svensk förening för patologi och Ulf Hertin, business director, RxEye.
  

• 11.10 Bensträckare.

• 11.20 Centraliserad diagnostik – vägen till snabbare diagnos.

  Den 1 oktober öppnas dörrarna till ett diagnostiskt centrum vid medicinkliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad, med ett nytt sätt att samarbeta mellan primärvård och sjukhusets specialister. Syftet är att korta väntetiderna till diagnos vid cancer eller annan allvarlig sjukdom. Vilka är de viktigaste erfarenheterna från uppbyggnadsarbetet? Vad har gjort störst skillnad för patienter och vårdpersonal?

  Stefan Rydén, docent, medicinsk rådgivare, Regionalt cancercentrum syd, Region Skåne.

• 11.50 Upphandling av laboratorietjänster kan bli en lönsam affär.

  I en rapport från Konkurrensverket visades att upphandling av laboratorietjänster och möjlighet för vårdgivare att välja leverantör kunde minska kostnaderna. Vilken betydelse har valfriheten för vårdgivarna? Vilka är dom viktigaste lärdomarna från rapporten?

  Leif Nordqvist, projektledare, Konkurrensverket.

• 12.10 Lunch.

• 13.10 Självtestning – är patienterna redo att ta sitt ansvar?

  Vid antikoagulationsbehandling med warfarin är uppföljningen av patienterna både tids- och resurskrävande. I Stockholms läns landsting har beslut tagits att patienter som anses lämpliga ska kunna erbjudas apparatur för självtest. Vad innebär beslutet för patienterna? Hur förändras antikoagulationssjukvårdens roll och organisation på sikt? Hur påverkas kostnaderna och var ligger vinsten?

  Margareta Holmström, överläkare, hematologiskt centrum, Karolinska universitetssjukhuset.

• 13.40 Från sämst till bäst – så kortade vi handläggningstiderna med ny diagnostik.

  Landstinget i Västmanland har gjort ett förbättringsprojekt för att korta handläggningstiderna för patienter med djup ventrombos. Genom nya rutiner har ledtiderna minskat med nära 90 procent. Vad innebär det för patienterna och vilka är vinsterna för vården?

  Maria Eckerrot, verksamhetschef, medicinkliniken, Västmanlands sjukhus.

• 14.10 Diagnostik av skallskada – kan ett blodprov ersätta datortomografi?

  Efter en första bedömning utifrån markörer i blodprov har studier visat att användning av datortomografi kan minskas med nära 20 procent vid misstänkt hjärnskakning. Nordiska riktlinjer för diagnostik av hjärnskador med biokemiska markörer beräknas komma under hösten 2012. Vad innebär de nya riktlinjerna i praktiken? Hur kommer ny diagnostik att påverka akutsjukvårdens arbetssätt?

  Johan Undén, specialistläkare, intensivvårdsavdelningen, Skånes universitetssjukhus.

• 14.40 Kaffe med tillbehör.

• 15.10 Bilddiagnostik på molekylär nivå - nya möjligheter med ny teknik.

  Forskare vid Uppsala universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för att införskaffa Sveriges första PET-MR-utrusning. Utrustningen kombinerar två existerande tekniker som avbildar kroppen på olika sätt. Den ska användas som en nationell resurs för forskning på både djur och patienter. Vilka är de potentiella användningsområdena för utrustningen? Hur kan tekniken ge möjlighet till bättre diagnostik för patienterna?
  Håkan Ahlström, överläkare, professor i radiologi, institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
  

• 15.40 Slutdiskussion: Vilken plats ska diagnostiken ha i vårdkedjan?

  Omkring 80-90 procent av alla medicinska beslut i sjukvården baseras på diagnostik. Hur ska man organisera diagnostiken för bäst nytta för patienterna? Görs tillräckligt med investeringar i nya tekniska lösningar? Hur kan diagnostiken användas som en strategisk resurs i vården?

  Harald Grönqvist, samordnare, SKL, Göran Örnung, sektionschef akutsektionen, flödesägare akutmedicin, Capio St:Görans sjukhus, Jan Forslid, överläkare, medicinska staben, HSF, Stockholms läns landsting, Nina Lagh, landstingsråd (M), Landstinget i Uppsala län.
  

• 16.30 Diagnostikdagen avslutas.