Forskare vid Karolinska institutet har använt datorsimuleringar för att undersöka vad förekomsten av rökning och fetma betytt för mortaliteten bland värnpliktiga. De har använt data från män som mönstrade under åren 1969–1970 samt 2004–2005.
Mellan studieperioderna minskade andelen rökare från 59 till 23 procent. Motsvarande siffror för fetma och övervikt var en ökning från 5,7 till 15,6 procent.
Enligt forskarnas beräkningar innebär förändringarna att de som mönstrade åren 2004–2005 kommer att få en 14 procent minskad risk för förtida död i åldrarna 19 till 56 år, jämfört med dem som mönstrade under åren 1969–1970.
Om kroppsmasseindexet hade förblivit oförändrad mellan de två perioderna skulle riskminskningen, enligt kalkylen, ha uppgått till 20 procent.
Såvida trenden med en allt fetare befolkning håller i sig beräknar forskarna att den ökade överlevnaden tack vare minskad rökning är uppvägd av den ökande fetman inom 30 år, förutsatt att rökvanorna förblir oförändrade.
Resultaten presenterades i går, onsdag, på stämman av Kristian Neovius, forskare vid avdelningen för socialmedicin vid Karolinska institutet i Solna.
Samtidigt presenterades en annan studie på stämman som delvis motsäger KI-forskarnas slutsatser. Det är Gunnar Johansson, professor vid Statens folkhälsoinstitut, som analyserat data från Statistiska centralbyrån.
De visar att antalet personer i åldern 16 till 84 som är överviktiga eller feta var lika många år 2004 som år 2008. Trenden att befolkningen blir allt mer överviktig kan alltså har brutits.
En orsak till trendbrottet kan, enligt Gunnar Johansson, vara att faran med övervikt och fetma uppmärksammats alltmer samtidigt som det satsas alltmer på att behandla och förebygga problemet.