Det är känt att förändringar i människans bakterieflora i tarmen kan spela roll för uppkomsten av till exempel inflammatorisk tarmsjukdom och typ 2-diabetes.
Forskare i USA tror sig nu ha funnit bevis för att även svampfloran i tarmen kan påverka hälsan hos både möss och människor.
– Det här är en välgjord och intressant studie. Den visar på komplexiteten av hur många olika typer av organismer som påverkar människans normala funktion. När man tänker på svamp och sjukdom associerar nog de flesta till candidainfektioner som kan uppstå efter antibiotikabehandling. Men det här är ju exempel på någonting helt annat, säger Sven Pettersson, professor i mikrob-värdinteraktion vid Karolinska institutet i Solna.
I ett arbete i tidskriften Science beskriver forskare inledningsvis hur de funnit svampar genom hela mag-tarmkanalen hos möss, och framför allt i nedre delen av tjocktarmen. Vidare konstaterar forskarna att avföring från bland annat möss, marsvin, grisar och människor innehåller svampceller av olika utseende.
De fann också att möss som saknade receptorproteinet dectin-1, vilket spelar en central roll för hur immunsystemet känner igen svampar, blev mer känsliga för kemiskt framkallad tarminflammation. När mössen behandlades med svampmedlet flukonazol minskade deras symtom på tarminflammation.
Slutligen konstaterar forskarna att patienter med svåra former av den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit i högre utsträckning är bärare av en särskild variant av den mänskliga genen för dectin-1, jämfört med patienter med mildare former av sjukdomen.
– Det här visar att om man får en störning i den normala kommunikationen mellan värden och mikroorganismerna som lever inom oss, så kan det ibland förvärra ett inflammatoriskt tillstånd. Fyndet öppnar även för att andra kroniska inflammationer kanske också kan kopplas till störningar i kommunikationen mellan värden och dess svampflora, säger Sven Pettersson.
Läs abstract till artikeln: