I det uppdrag om kunskapsstyrning som regeringen nyligen gav SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, fanns någonting helt nytt.

Myndigheten ska för första gången ta fram ett kunskapsunderlag för utmönstring av de vårdmetoder som har dålig effekt, är riskfyllda och har osäker evidens.

– Vi vill egentligen inte kalla det för utmönstringsunderlag utan prio­riteringsstöd, säger Pernilla Östlund, projektledare på SBU.

En prioritering, förklarar hon vidare, kan leda till att landsting väljer att inte ta in en ny metod – och då är det ju inte fråga om en utmönstring.

Som exempel på en metod som förekommer i vården men som skulle kunna vara aktuell för utmönstring nämner Pernilla Östlund kortikosteroidinjektioner vid tennisarmbåge.

– Där vet vi att metoden ger en gynnsam effekt på kort sikt men en ogynnsam effekt på lång, säger hon och lägger till att just det exemplet bygger på en översikt i tidskriften The Lancet som SBU sedan publicerade en kommentar till.

För att se vilken typ av prioriteringsstöd som fungerar bäst ska myndigheten ta fram exempel på ett par tre stycken olika varianter som sedan ska testas av intresserade landsting.

– Vi har tänkt oss en liten och behändig produkt där vi förutom de medicinska aspekterna även lyfter fram de ekonomiska och de etiska, säger Pernilla Östlund och förklarar att det kommer att bli ett prioriteringsstöd per metod eller behandling för varje specifik åkomma. Det nuvarande regeringsuppdraget ska redovisas i början av nästa år men fungerar det bra är åtminstone SBU öppet för en fortsättning.

Och när det kommer till hur myndigheten i så fall själv skulle prioritera skulle det bäst gå att beskriva som worst practice.

– Vi kommer i första hand att ta oss an metoder där det finns en visad ogynnsam effekt, samt metoder som har stora ekonomiska konsekvenser, säger Pernilla Östlund och passar på att tillägga att SBU då gärna tar emot tips från vården.