Texten är uppdaterad måndag 4 mars 2013.

– Det här är kliniskt relevanta förbättringar. Just glukoskontrollen på natten kan vara en svår utmaning vid typ 1-diabetes, säger Jan Bolinder, professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Runt om i världen pågår flera försök att ta fram en konstgjord bukspottkörtel, det vill säga ett automatiserat system där en insulinpump med hjälp av en datoriserad beräkning kontinuerligt ger insulin i förhållande till patientens glukosnivå i underhudsfettet.

Därmed ska patienten slippa att behöva styra doseringen själv av insulin, vilket är fallet med de hittills mest avancerade insulinpumparna med integrerade glukossensorer som finns på marknaden i dag.

Den nu publicerade undersökningen kan bli ett viktigt steg på vägen mot en sådan konstgjord bukspottkörtel.

– Det här är spännande data, inte minst för att det är första gången man utvärderat en konstgjord pankreas utanför sjukhusmiljön, i det här fallet läger för ungdomar med diabetes, säger Jan Bolinder.

I studien jämfördes ett system, som utvecklats av forskare i Israel, med kommersiellt tillgängliga insulinpumpar och glukossensorer. Totalt ingick 56 patienter i åldern 10 till 18 år som i slumpvis ordning fick pröva respektive system under två olika nätter.

Antalet nattliga episoder av för lågt blodsocker, hypoglykemier, var lägre när den konstgjorda bukspottkörteln användes än när den konventionella insulinpumpen
användes. Totalt registrerades 7 respektive 22 sådana episoder.

Vidare var den genomsnittliga glukosnivån generellt bättre och mer stabil när den konstgjorda bukspottkörteln användes.

– Samma forskargrupp har preliminära data på liknande förbättringar i hemmiljö.  Nästa utmaning blir att visa hur en konstgjord pankreas fungerar dagtid, då glukosnivån är mer svängig på grund av måltider och fysisk aktivitet, säger Jan Bolinder. 

Läs abstract till studien: