Den salvan publicerar i dag tidskriften Lancet i en kommentar av läkarna och forskarna Jim Mann och Edwin R Nye från University of Otago, Nya Zeeland.
Utgångspunkten för artikeln är de kostråd till diabetiker som ursprungligen skulle ha författats av Socialstyrelsen och som nu görs av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Författarna konstaterar att det är många som väntar på råden, men att det under tiden tycks vara så att ”missriktad entusiasm och rapportering har triumferat över experterna".
Artikelförfattarna förvånar sig över hur debatten kring dietråd till diabetiker och allmänheten fått en sådan inriktning på kost med få kolhydrater och högt fettinnehåll, så kallad LCHF-diet. De menar att de flesta myndigheter runt om i världen har argumenterat emot dessa typer av kostråd och inte infört dem i riktlinjer, vare sig för diabetiker eller befolkningen i allmänhet.
”Men erfarenheter under senare år från Sverige visar på möjligheten för hängivna anhängare, understödda av möjligen missledda massmedier, att påverka myndigheter på ett sätt som kan leda till negativ påverkan på folkhälsan och på hälsan hos enskilda”, skriver Jim Mann och Edwin R Nye.
De återger stridigheterna kring allmänläkaren Annika Dahlqvists kostråd och hur Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm lyfte ut experter från arbetet med kostråden för att de ansågs ha kopplingar till livsmedelsindustrin. Det senare orsakade stor ilska i den medicinska och vetenskapliga världen, enligt artikelförfattarna.
De konstaterar också att entusiasmen för högfettsdieten håller i sig i Sverige och att Annika Dahlqvists böcker är bästsäljare.
I väntan på kostråden är det dock sannolikt, menar författarna, att svenskar i allmänhet ser kontroversen som ytterligare ett exempel på att experter har svårt att komma överens och därför inte ändrar sin diet alls.
Och det skulle i så fall vara bra, anser Annika Dahlqvist själv.
– Det är väl bättre att de struntar i alltihop än att de äter enligt lågfettsrekommendationerna.
Hon menar att framför allt Jim Mann är en av arkitekterna bakom de kostråd som ges till diabetiker i dag, råd som hon menar saknar vetenskapligt underlag. I sin blogg hänvisar hon till uppgifter om att Jim Mann också har kopplingar till sockerindustrin.
I anslutning till Lancet-artikeln konstaterar Jim Mann också att han givit råd till livsmedelsindustrin, bland annat sockerproducenter, men att alla intäkter gått till välgörenhet. Edwin Nye uppger att han inte har några sådana kopplingar.
Författarna anser att anhängare till bland annat dig riskerar att påverka myndigheternas råd, vilket skulle kunna vara skadligt för allmänhetens hälsa.
– Ja, vi påverkar med vår beprövade erfarenhet. Och vad man pratar om är hälsoeffektor hos diabetiker, inte fetma, säger Annika Dahlqvist.
Vad anser du om att dina kostråd nu diskuteras i Lancet?
– Det är ju väldigt spännande. Det tyder på att man tar allvarligt på detta.