Texten uppdaterad den 27 februari 2013.

Så kallad medelhavskost med mycket grönsaker, spannmålsprodukter och nötter anses vara den diet som har bäst dokumentation för att skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Nu bekräftas den bilden av den kanske tyngsta studien hittills på området.

– Det är en intressant undersökning, inte minst för att den är stor och handlar om förebyggande av hjärt-kärlsjukdom hos personer som inte haft sådan sjukdom förut. Tidigare har det funnits starkast belägg för den här kostens effekt hos patienter med etablerad sjukdom, säger David Erlinge, professor i kardiologi vid Lunds universitet och ordförande i Svenska Cardiologföreningen.

– Om fler människor i Sverige kan börja äta sådan kost tror jag det är bra. Och medelhavskost är ju också väldigt gott. Men det är vanskligt att gå ut med specifika kostråd till befolkningen utöver att man ska äta energibalanserat och motionera, säger han.

I studien lottade spanska forskare 7 447 personer med hög risk för kardiovaskulär sjukdom till tre olika typer av dieter: medelhavskost med extra tillägg av olika nötter, medelhavskost med extra olivolja eller kontrolldiet där deltagarna uppmanades att minska på fettintaget.

Efter i snitt 4,8 års uppföljning konstaterar forskarna att de deltagare som ätit någon av medelhavsdieterna hade 30 procents minskad risk att ha drabbats av hjärtinfarkt, stroke, eller död av kardiovaskulära orsaker. I absoluta tal var den årliga riskminskningen 3 fall per 1 000 individer.

Riskminskningen var statistiskt signifikant för stroke och det sammantagna effektmåttet men inte enbart för hjärinfarkt eller kardiovaskulär död.

Forskarna lyfter fram ett antal begränsningar i studien, som att många studiedeltagare hoppade av, särskilt i kontrollgruppen där 11,3 procent avslutade studien i förtid. Motsvarande siffra i grupperna som fick medelhavskost var 4,9 procent.

Samtidigt påpekar forskarna att de som hoppat av i kontrollgruppen hade en förhållandevis hög kardiovaskulär risk, vilket snarare kan ha minskat effektskillnaderna i studien.

Vidare skriver forskarna att de faktiska skillnaderna i den kost som deltagarna åt var små. Även om personerna i kontrollgruppen uppmanades att äta mindre fett blev förändringen i totalt fettintag inte så stor. Snarare tror de att skillnaden låg i intaget av olika typer av fetter, där den extra olivoljan och nötterna som interventionsgrupperna fick äta kan ha varit avgörande för utslaget i studien.

– Det är alltid lurigt med koststudier. Deltagarna i kontrollgruppen uppmanades att äta lättprodukter, vilket de kan ha kompenserat genom att äta mer kolhydratrika produkter.  Men sammantaget tycker jag ändå studien visar på fördelar med medelhavskosten, säger David Erlinge.

Studien leddes av Ramón Estruch vid Hospital Clinic i Barcelona och Miguel Angel Martínes-González vid Universidad de Navarra i Pamplona.

Deltagarna i studien var mellan 55 och 80 år när studien startade. De fick återkommande undervisning om mat, individuellt och i grupp. Inga av deltagarna hade hjärt-kärlsjukdom vid studiens början. Men de hade antingen diabetes eller minst tre av följande andra riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, förhöjt LDL-kolesterol, lågt HDL-kolesterol, övervikt eller fetma, eller ärftlig risk för hjärt-kärlsjukdom.

Förutom högt intag av grönsaker, frukt, spannmålsprodukter och nötter består medelshavskost av måttligt intag av fisk och fågel samt lågt intag av mejeriprodukter och rött kött. Måttlig konsumtion av vin ingår i samband med måltider.

Läs abstract här: