Spridning av smittsamma bakterier och virus på sjukhus har blivit ett ökande problem de senaste åren. Frågan diskuterades i går ur olika synviklar vid ett symposium med titeln Tarmsmitta på sjukhus – en oundviklig konsekvens?.
Patrik Gille-Johnson, infektionsläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, lyfte fram bristen på vårdplatser som bidragande faktor till de ökade infektionerna.
– Om vi ska komma till rätta med problemet handlar det inte bara om att se till att basala hygienkrav efterlevs. Det finns också en koppling mellan hög beläggning och ökad smittspridning. Är beläggningen redan hög minskar möjligheten att kunna isolera patienter om ett utbrott skulle ske, sade han.
– Min förhoppning är att vi tar bättre hänsyn till vårdplatsbrist i framtiden när vi bygger framtidens sjukvård.
Han fick delvis medhåll av Göran Stiernstedt, tidigare yrkesverksam infektionsläkare och numera direktör för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting:
– Behövs det fler vårdplatser? Ja det kanske det gör. Men ibland blir debatten förenklad. Det handlar också om att se till att rätt patienter vårdas på akutsjukhusens avdelningar. Där ska till exempel inte ligga multisjuka äldre patienter som skulle kunna vårdas inom andra vårdformer.
Göran Stiernstedt påtalade också att den långsiktiga utvecklingen inom akutsjukvården går mot enbart enkelrum.
– När vi planerade för nya Karolinska universitetssjukhuset var detta en viktig del. Att bygga nya sjukhus kan generellt vara bättre än att lappa och laga dem vi har. Investeringskostnaderna är ändå förhållandevis små jämfört med driftskostnaderna.
Ann Tammelin, överläkare vid enheten för vårdhygien i Stockholms län, lyfte fram problemet med att rekrytera vårdhygieniker.
– Vi behöver bli fler. Och vi behöver få ökad status. Jag skulle vilja se att vårdhygien blir en tilläggsspecialitet till infektionsläkare eller klinisk mikrobiologi, sade hon vid symposiet.