Resistensen mot antibiotika blir dessutom vanligare.
– Vi kan inte säkert säga varför antalet infektioner ökar. Men det har kommit studier från andra delar av Europa som visar på samma sak, säger Fredrik Resman, infektionsläkare och doktorand i laboratoriemedicin.
1992 påbörjades allmän barnvaccination mot en undertyp av H Influenzae, typ b, eftersom den bland annat orsakade hjärnhinneinflammationer hos barn. Fredrik Resman har studerat frysta prover från blodförgiftningar som sparats mellan 1997 och 2008 för att mäta förekomsten av H Influenzae efter vaccinationens införande.
Resultatet visar på en ökning bland vuxna, från 0, 5 till 2 fall per 100 000 invånare och år. Resistensen mot den vanligaste gruppen av antibiotika, betalaktamer, hade dessutom ökat från 15 till 30 procent. Infektionerna orsakades dock av andra undertyper än typ b och bland små barn sågs ingen ökning.
Det betyder, enligt Fredrik Resman, att vaccinationen framgångsrikt förebygger infektioner.
– Det är viktigt att veta i till exempel dialogen med småbarnsföräldrar i vården att vi har ett effektivt skydd mot bakterien, säger han.