Texten är uppdaterad den 27 februari 2013.

Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom intensivvården, där patienterna är kritiskt sjuka och har många riskfaktorer.

I en ny studie randomiserades åtta amerikanska intensivvårdsavdelningar och en enhet för benmärgstransplantation till två olika grupper. Den ena gruppen tvättade varje dag under sex månader alla sina patienter med tvättlappar indränkta med klorhexidin, ett antiseptiskt medel med brett spektrum.

I den andra gruppen genomfördes samma procedur med ett icke-antimikrobiellt medel under lika lång tid, innan de som först använt klorhexidin bytte till kontrollmedlet sex månader och vice versa.

Totalt ingick 7 727 patienter i studien. Resultaten visar att antalet fall av vårdrelaterade infektioner i blodbanan minskade i samband med klorhexidintvätt, jämfört med när kontrollmedlet användes.

Under kontrollperioden sågs 165 fall, jämfört med 119 vid klorhexidintvätt. Det visade sig dessutom att nyttan med klorhexidintvätt ökade med vårdtiden.

Forskarna såg inga allvarliga biverkningar under studiens gång. De skriver att resultaten är i linje med dem i tidigare, mindre, studier och drar slutsatsen att daglig tvätt med klorhexidin är ett enkelt, kostnadseffektivt och säkert sätt att förhindra att patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner.

Göran Hedin, som är överläkare vid enheten för vårdhygien inom Stockholms läns landsting, välkomnar studien.

– Det är bra att det görs studier som är tillräckligt stora och välgjorda för att de ska ha betydelse. Och det behövs goda argument för att öka användningen av klorhexidin eftersom medlet har vissa negativa miljöeffekter. Ämnet är toxiskt för vissa vattenlevande organismer och inte lätt nedbrytbart i naturen, säger han.   

I Sverige används i dag klorhexidintvätt främst före operation och före hudpunktion, enligt Göran Hedin. De nya resultaten kan öppna för en bredare användning, tror han.

– Min personliga uppfattning är daglig tvättning av IVA-patienter med klorhexidintvål alltid borde övervägas för patienter som man vet är koloniserade med multiresistenta bakterier samt möjligen också för patienter som legat på IVA-avdelning mer än en vecka, säger Göran Hedin.

– Samtidigt måste utökad användning av klorhexidin övervägas noga på grund av de negativa miljöeffekterna.  Risken för resistensutveckling mot medlet och eventuell koppling till antibiotikaresistens har länge diskuterats, men resistens har ännu aldrig observerats hos bakterier utanför försökslaboratorier, trots snart femtio års bruk, så den risken är sannolikt liten, säger han.

Läs abstract till studien: