– En enkel tillgång till p-piller påverkar inte bara kvinnorna, utan även deras barn. Det har ingen tidigare kunnat visa, säger forskaren Andreas Madestam vid nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet

Tillsammans med Emilia Simeonova vid Princeton University i USA har han studerat effekterna av den p-pillerreform som 1989 började genom­föras i Sverige. Med hjälp av Social­styrelsens och SCB:s register har de undersökt hur det gått för kvinnorna och deras barn. Eftersom subventionerna ser olika ut i olika landsting har de kunnat göra olika slags jämförelser.

Största nyheten i genomgången är att samhällsstödet till p-piller även får effekter för de barn som kvinnorna föder sedan de upphört med sina tabletter. Risken att födas med låg födelsevikt gick ner med 25 procent och risken att dö som spädbarn minskade med 50 procent.

Förutom en bättre hälsa hade barnen 20 procents högre sannolikhet att kvalificera sig till gymnasiet jämfört med barn till mammor som inte använt p-piller.

– Gissningen är att det dels beror på att kvinnorna kunnat välja när de ville ha barn, dels beror på att de genom att föda barn senare i livet själva hunnit skaffa sig en längre utbildning, säger Andreas Madestam.

Som väntat ledde reformen till en ökad försäljning av p-piller, vilket i sin tur ledde till färre gravidi­teter och aborter. Men det har även annan forskning visat, påpekar Andreas Madestam.

Men hur kan Sverige, efter 25 år med samhällsstödda p-piller, ha flest aborter bland västeuropeiska länder?

– Det har vi inte undersökt, vi jämför endast olika grupper kvinnor inom Sverige, säger Andreas Madestam.

Han har försökt följa de aktuella diskussionerna inom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om enhetliga subventioner av p-piller i hela landet. Men det finns så många komponenter i ett sådant beslut: priset efter rabatt, de unga kvinnornas åldrar och vilka preparat som ska omfattas.

– Men en sak visar vår forskning alldeles tydligt. Subventionerna betyder mer för yngre kvinnor än för äldre, säger han.

Forskningen är intressant och ger nya och glädjande aspekter, säger Bo Claesson, som är läkemedelsexpert på SKL och praktiserande gynekolog.

Men frågan är hur riktiga slutsatserna är, lägger han till. Om det är p-pillren eller några andra faktorer som leder till p-pillerbarnens bättre hälsa och högre studier.

– Jag har inte sett grunddata. Huvudfrågan är om flickor och kvinnor som äter p-piller redan från början har bättre förutsättningar än andra. Vi vet till exempel att det är mer välbeställda flickor som är intresserade av p-piller, säger han.

Enligt Andreas Madestam är poängen med deras empiriska metod att de kan undvika att andra faktorer än själva p-pillerreformen­ avgör resultaten. De har tre kontrollgrupper: kvinnor i samma ålder före och efter reformen, kommuner/landsting som genomförde eller inte genomförde förändringen och att reformen genomfördes för olika ålderskategorier av kvinnor på olika ställen i landet.

Landstingen diskuterar nu en idéskiss om enhetliga subventioner av p-piller. SKL räknar med att kunna fatta ett beslut om en rekommendation under våren. Går allt vägen införs nyordningen den 1 januari 2014 och i diskussionen finns ett pristak på maximalt 200 kronor för ett års förbrukning av p-piller.