Bukfetma har i många vetenskapliga studier kopplats samman med ökad risk för hjärt-kärlsjuklighet och typ 2-diabetes. På en poster på årets riksstämma presenterar sjuksköterskan och forskaren Jenny Theorell-Haglöw från Uppsala universitet resultat som tyder på att antalet timmar vi sover på natten kan vara kopplat till detta riskabla bukfett. I alla fall hos kvinnor.
Jenny Theorell-Haglöw har låtit över 7 000 svenska kvinnor, som var minst 20 år gamla, svara på en enkät om sin hälsa och sina sömnvanor. 400 av dessa kvinnor valdes sedan ut för en fördjupad bedömning av sömn och sömndjup. Med så kallad polysomnografi avlästes kvinnornas ögonrörelser, mulskeltonus och EEG under natten.
Resultaten visade en klar koppling mellan nattsömn och bukfetma. Kvinnor som sov under fem och en halv timme per natt hade ett midjeomfång på i snitt 88 centimeter, vilket är precis gränsen för så kallad central fetma. Men analysen visar även att också de kvinnor som sov mer än tio och en halv timme per natt uppvisade ett riskabelt bukomfång på i snitt 90 centimeter. Kvinnor som sov mellan sju och en halv och åtta och en halv timme per natt låg under gränsen för ett riskabelt bukomfång.
Enligt Jenny Theorell-Haglöw kan alltför lite djupsömn och REM-sömn, vara bidragande orsaker till sambanden.