De nya resultaten går på tvärs med vad Jonas Frisén, stamcellsforskare vid Karolinska institutet och den som lett studien, väntade sig.
– Jag blev väldigt förvånad. Hos alla andra studerade däggdjur, bland annat apor, sker en nybildning av nervceller i luktbulben. Vi människor står ut som unikum, säger han.
Luktbulben fungerar som hjärnans första omkopplingsstation för luktintryck, genom att fånga upp doftsignaler från nässlemhinnan och skicka dem vidare till högre områden i hjärnan. På så vis är luktbulben avgörande för att vi ska kunna uppfatta och tolka dofter.
Ett paradigmskifte i synen på hjärnan var när man fann att nervceller nybildas från stamceller i hjärnområdena hippocampus och luktbulben hos däggdjur. Det bevisade att hjärnan är formbar även efter födseln.
Men nu verkar det alltså bara vara hippocampus som står för nybildningen hos människor.
Forskarna har tagit ut nervceller från luktbulben hos avlidna svenskar och åldersbestämt dem med hjälp av den så kallade kol 14-metoden. Detta kunde göras genom att dra nytta av att kärnvapentester under kalla kriget ledde till kraftigt förhöjda halter av kol-14 i atmosfären.
Mätningarna visar att kol-14-nivåerna i nervcellerna i luktbulben motsvarade de som fanns i atmosfären när individen föddes, vilket tyder på att det inte skett någon nybildning.
– Det mest sannolika är att det inte nybildas några alls, eller så handlar det om en försumbar mängd, säger Jonas Frisén.
Det skulle kunna vara en möjlig förklaring till att människan har sämre luktsinne än många andra däggdjur, enligt Jonas Frisén.
– Det är en ren spekulation, men vi vet att hos möss tillför de nya nervcellerna en speciell kvalitet till luktsinnet, de har betydelse för luktminnet och för utskiljningen av dofter. Om man stänger av nybildningen hos möss så får de svårare att skilja ut och minnas dofter.
Studien har gjorts i samarbete med forskare i Frankrike och Österrike. Den presenteras i det nya numret av tidskriften Neuron.
Läs abstract till studien: