Den dagsfärska slutversionen av Socialstyrelsens nya riktlinjer för strokesjukvården var temat för ett symposium i dag, onsdag, på stämman.
Symposiets talare konstaterade att det inom vissa områden i sjukvården finns stor förbättringspotential när det gäller att leverera de rekommenderade åtgärderna.
Ett område som lyftes fram var tidig utskrivning av patienter med mild till medelsvår stroke för multidisciplinär rehabilitering i hemmet. Åtgärden utförs främst av sjukgymnast och arbetsterapeut och har visat sig effektiv i studier. Den får därmed en hög prioriteringssiffra i de nya riktlinjerna.
Men bara ett fåtal av patienterna får tillgång till rehabiliteringsformen, åtminstone när det gäller rehabilitering med rekommenderat innehåll.
– På många ställen i landet hävdar man att man tillhandahåller multidisciplinär rehabilitering. Men i själva verket är det vanligt att det saknas viktiga komponenter, till exempel att läkare inte är involverade i teamen. Det kan också vara att man saknar uppbackning från de specialiserade strokeenheterna på sjukhusen, sade Katharina Stibrant Sunnerhagen på symposiet.
Hon är professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg samt en av experterna bakom de nya riktlinjerna.
En orsak till bristen kan vara att läkare inte är lika intresserade i att delta i rehabilitering som i det mer akuta omhändertagandet av strokepatienter, tror Katharina Stibrandt Sunnerhagen.
– Det behövs fler läkare som engagerar sig i den här frågan, sade hon.
Socialstyrelsen efterlyser därför utbildningsinsatser, förändringar i organisation och i personalens arbetsuppgifter.
– På vissa håll, till exempel i Västerbotten, bedrivs bra multidisciplinär rehabilitering. Men sammantaget finns här en stor förbättringspotential för Sveriges kommuner och landsting, sade Katharina Stibrandt Sunnerhagen.
En annan utmaning för landstingen handlar om skyndsam operation av förträngd halspulsåder vid symtom på så kallad TIA, transitorisk ischemisk attack. Operationen bör ske inom 14 dagar efter symtomdebut. Men mediantiden i dagens sjukvård är runt 24 dagar.
– Det känns som en tragik att vi inte har kommit längre. Men här finns en tröghet i sjukvården. Helst bör patienterna bli opererade inom sju dagar, sade Bo Norrving, professor och överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund samt en av experterna bakom riktlinjerna.
Ytterligare ett område gäller tidig trombolys vid ischemisk stroke. Sådan behandling kan numera ges inom 4,5 timmar efter strokens inträffande. Men enligt de senaste siffrorna är det bara runt 7 procent av de svenska patienterna som får behandlingen, en siffra som visserligen är bland de bästa i världen.
– Alla utom de minsta sjukhusen har i dag har möjlighet att ge trombolys. Då blir det viktigt att säkerställa att patienten verkligen körs till ett sjukhus som har möjlighet att ge behandlingen. Det finns även möjligheter att bättre motarbeta tidstjuvar på sjukhusen. Varje tappad minut innan trombolys ges innebär att fler hjärnceller dör hos patienten, sade Bo Norrving.
Enligt en omröstning bland symposiets deltagare var 20 procent en realistisk målnivå på andelen patienter som borde vara möjlig att ge trombolys.