Det är en återkommande het fråga om fördelarna eller nackdelarna överväger med PSA-screening för tidig upptäckt av prostatacancer.
En ny studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine kan nu möjligen bli ett tungt argument för att screeningen gör nytta, åtminstone sett på befolkningsnivå.
Det är europeiskt forskarlag som analyserat flera olika aspekter av livskvalitet hos män som lottats till screening eller till en oscreenad kontrollgrupp inom ramen för den stora PSA-studien ERSPC.
– Det här är ett viktigt och mycket gediget arbete. Jag tror att den kommer påverka debatten, inte minst i USA där diskussionerna PSA-screening varit mycket intensiv på sistone, säger Ola Bratt, överläkare vid Helsingborgs lasarett och områdesansvarig för diagnostik i Socialstyrelsens kommande riktlinjer för prostatacancersjukvården.
Slutsatsen i studien är att nio dödsfall i prostatacancer undviks per 1 000 män som screenas i åldern 55 till 69 år. Sammantaget ger det en total vinst av 73 extra levnadsår om deltagarna följs livet ut.
När forskarna vägde in screeningens påverkan på livskvalitet – till exempel negativa effekter av överdiagnostik och biverkningar från behandling – minskade vinsten till 56 så kallade kvalitetsjusterade levnadsår, det vill säga år som levs med optimal livskvalitet*.
– Det är ändå ett bra resultat och den siffran i sig stärker nyttan med screening, säger Ola Bratt.
Samtidigt fanns det en osäkerhet i beräkningarna som enligt det sämsta scenariot innebär att screening medför en förlust av 21 kvalitetsjusterade levnadsår per 1 000 screenade individer.
– En del antaganden om screeningens negativa effekter vilar på bräcklig grund. Betydelsen av till exempel att vara impotent är svår att studera och kan dessutom skilja sig mycket mellan olika män, säger Ola Bratt.
Han påpekar att varje vunnet levnadsår tack vare screening enligt resultaten i studien ska vägas mot att screenade män totalt måste spendera 15 extra levnadsår som prostatacancerpatient, eftersom screeningen hittar många ofarliga cancrar.
– Om du frågar en man om han först vill leva 15 år med prostatacancer med alla bekymmer det kan medföra för att sedan få ett extra levnadsår kommer du säkert få helt olika svar beroende på vilken man du frågar, säger Ola Bratt.
– Så för mig personligen stärker den här studien framför allt betydelsen av att vi måste se till att män i högre utsträckning fattar informerade beslut om de vill delta i screening eller inte, säger han.
Bakom studien står totalt 22 forskare verksamma i tio länder, däribland Jonas Hugosson och Sigrid Carlsson från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Läs abstract till studien:
Se också blogginlägg: Ny studie ger liv åt PSA-debatten.
* Ett kvalitetsjusterat levnadsår, eller ”qaly”, quality adjusted life year, är ett mått där överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet vägs samman. Begreppet bygger på att en individ alltid befinner sig i olika hälsotillstånd, där bästa möljiga hälsa får värdet 1 och död får värdet 0. Ett qaly kan då innebära ett levnadsår med bästa möjliga hälsa eller till exempel två levnadsår i hälsotillståndet 0,5.