Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Almedalen

250 år eller 3 år – till vårdprogram för alla

Publicerad: 3 juli 2014, 10:36

Neurologen Katharina Fink på Karolinska universitetssjukhuset, Marie Morell (M) landstingsråd i Östergötland, Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen i panelen.

Foto: Lisa Blohm

Hur lång tid ska det få ta innan det finns vårdprogram för alla kroniska sjukdomar, 250 eller 3 år?


Regeringens kronikersamordnare Roger Molin vill ha stora förändringar av Socialstyrelsens generella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, vilket Dagens Medicin tidigare rapporterat om. Arbetet måste snabbas upp, patienterna involveras och riktlinjerna komma ut i kortversioner för patienter och primärvården, anser han.

Lif, läkemedelsföretagens branschorganisation, och Neuroförbundet arrangerade i Almedalen ett seminarium där Roger Molin fick möta Socialstyrelsens chef Lars-Erik Holm. Diskussionen gällde både nationella riktlinjer i största allmänhet och de som nu arbetas fram för ms, multipel skleros.

Lars-Erik Holm påpekande att riktlinjer i första hand är ett underlag för prioriteringar av olika insatser och ett stöd för sjukvårdens och kommunernas beslutsfattare. De ligger också till grund för besluten i TLV om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen.

Han sade att landstingen hade all frihet i världen att ta fram lokala vårdprogram även när det inte finns nationella riktlinjer. Men han höll med om problemen med att arbetet tar sådan tid.

Enligt neurologen Thomas Lindén, ordförande i Läkarförbundets chefsförening, i publiken skulle det ta 250 år innan Socialstyrelsen skulle vara klar med riktlinjer på alla områden, i dag finns det tolv riktlinjer. Ingen sade emot honom och det fick bli en sanning.

Det ska ställas mot de 2–3 år som Roger Molin anser att det borde ta för att få fram vårdprogram vid kroniska sjukdomar som kan användas av primärvårdens patienter. Han bygger då på hur fort det gick för när landstingen själva arbetade fram vårdprogram på cancerområdet.

Neurologen Katharina Fink på Karolinska universitetssjukhuset, i panelen, ser speciella svårigheter med riktlinjer på ms-området där det så ofta kommer nya läkemedel. Eftersom utvecklingen går så fort får ramarna inte vara för snäva. Allt får inte handla om läkemedel utan lika mycket om andra insatser som till exempel från arbetsterapeuter.

Landstingens företrädare, landstingsrådet Marie Morell (M) från Östergötland och Anders Henriksson (S) från Kalmar tyckte inte alls att landstingen sitter med armarna i kors och väntar på Socialstyrelsen. Inom cancerområdet har de på mycket kort tid arbetat fram vårdprogram på cancerområdet.

När nu arbetet med riktlinjer för ms kommer igång har Neuroförbundet stora förväntningar på att vården ska bli mer jämlik. I dagsläget är det endast ett landsting, Västerbotten, som lever upp till förbundets rekommendation att alla ms-patienter ska få träffa en neurolog minst en gång om året. Eller nästan klarar den, det gäller 75 procent av patienterna.

I hela landet ligger andelen på 43 procent, enligt förbundsordförande Lise Lidbäck. Främsta orsaken är bristen på neurologer. Dagens 300 neurologer borde vara dubbelt så många om Sverige ska ligga i nivå med jämförbara länder, enligt förbundet.

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev