Norge vill lära svensk primärvård

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren och norska Legeforeningens ordförande Marit Hermansen skrev nyligen en debattartikel om vad den svenska primärvården kan lära sig av Norge. Till Almedalsveckan har Läkarförbundet bjudit in Marit Hermansen för att berätta om den norska fastlegereformen som genomfördes 2001. Reformen innebär att 95 procent av läkarna i den norska primärvården är egna företagare med avtal med de norska kommunerna. Avtalen är personliga och kan inte överlåtas.

Innan reformen genomfördes var det stor läkarbrist i den norska primärvården. I dag är läkarbristen betydligt mindre. Omkring 25 procent av de läkare som gjort sin Turnus, Norges motsvarighet till AT, går vidare till fastlegesystemet. När Dagens Medicin möter Marit Hermansen i Visby konstaterar hon att det är de attraktiva arbetsvillkoren som gjort att bristen på läkare i primärvården nästan utraderats.

– Den stora fördelen för läkarna är att de har autonomi över sin egen vardag, säger Marit Hermansen.

En läkare i fastlegesystemet har omkring 1 200 patienter listade i genomsnitt. Det är ungefär hälften så många jämfört med antalet patienter per läkare i den svenska primärvården. I Norge måste alla patienter vara listade hos en läkare i fastlegesystemet. Något som är en stor fördel enligt Marit Hermansen.

– Att vara listad hos en läkare är helt avgörande för att få en bra vård, säger hon.

Marit Hermansen tror att den svenska primärvården både skulle kunna råda bot på läkarbristen och få en bättre tillgänglighet för patienterna genom att hämta inspiration från Norge.

– Fastlegemodellen är en bra modell som vi är stolta över och som vi gärna berättar om för att Sverige ska kunna lära sig av det vi har gjort i Norge, säger Marit Hermansen.

SAMUEL ÅSGÅRD