måndag27 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Almedalen

Tuff prioritering för att ratta två ministerposter

Publicerad: 28 juni 2017, 08:06

Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister och tf sjukvårdsminister.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån

Annika Strandhäll har två ministerportföljer och är trea på maktlistan. Hon överväger att ge landstingen ansvaret för sjukpenningen.

Ämnen i artikeln:

MaktlistanAnnika StrandhällStrandhäll

Sedan början av maj är sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) sjukskriven. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har tagit över hans arbetsuppgifter.

– Det fungerar under omständigheterna väldigt väl. Jag har tillgång till Gabriels fantastiska medarbetare. Sen är det klart att det innebär att man får prioritera lite tuffare i kalendern, säger Annika Strandhäll när Dagens Medicin möter henne på hennes tjänsterum på socialdepartementet.

Hur länge kan du ha två ministerportföljer?

– Till syvende och sist är det statsministern som avgör huruvida han tycker att situationen fungerar väl. Beskedet just nu är att vi hoppas att Gabriel ska vara tillbaks efter sommaren.

Har du haft någon kontakt med honom?

– Ja, det är klart att man hörs av. Men framför allt handlar det om att Gabriel i det här läget ska få precis det som man behöver när man är i en situation där man är på gränsen till att kanske bli utbränd. Att man faktiskt får lugn och ro och en möjlighet att koppla ifrån och koppla av.

Under hennes tid som sjukvårdsminister har regeringen fattat beslut om en patientmiljard och ytterligare två extramiljarder till sjukvården som ska föras in i höstens budget.

– Patientmiljarden handlar om de enskilda patienternas behov av att snabbare och på ett bättre sätt komma i kontakt med hälso- och sjukvården och att få en vårdplanering på ett bra sätt. De aviserade två miljarderna handlar i stor utsträckning om att ge ett utökat utrymme för anställningar inom hälso- och sjukvården men också till exempel för att våga pröva nya arbetstidsscheman och förbättra bemanningen.

Utöver detta satsar regeringen 500 miljoner kronor på så kallade extratjänster i kommuner och landsting som ska gå till personer som är långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det som har skett under de sista decennierna är att man i väldigt stor utsträckning har fasat ut kringresurser. Vi ser framför oss att vi behöver fler kringresurser för att legitimationsyrkena, de som är proffsen inom hälso- och sjukvården, ska få större utrymme att fokusera på det de är bäst på.

Hon välkomnar den överenskommelse Sveriges Kommuner och Landsting gjort med Kommunal om att återinföra vårdbiträde som ett yrke i sjukvården.

– Extrajobben är en möjlighet att få in en fot inom hälso- och sjukvården och få en bild av om det här är ett yrkesområde som jag tänka mig att arbeta inom i framtiden. Sedan kan du utbilda dig till vårdbiträde och så småningom kanske gå vidare och bli undersköterska. Och kunna se en karriärsstege inom hälso- och sjukvården. Det här kommer att vara helt nödvändigt om vi ska kunna klara personalsituationen.

Som socialförsäkringsminister har hon under våren tillsatt en utredning om möjligheten att låta landstingen få ta en större del av det finansiella ansvaret för sjukpenningen.

– Det man skulle kunna hoppas på är att man, genom att man får ett större kostnadsansvar, också kommer att få ett mer aktivt arbete med sjukskrivningsfrågan som förhoppningsvis i slutänden också ska gynna den enskilde.

Dessutom har hon gett Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga och utreda varför många läkarintyg skickas tillbaka för komplettering. Hon hoppas att det ska leda till ett bättre samarbete mellan sjukvården och Försäkringskassan.

– Bristen i samverkan skapar oerhört mycket frustration på flera håll.

Relaterat material

Tronskifte på Maktlistan 2017

Superutredare årets raket på listan

Skärpt maktkamp med SKL i huvudroll

SAMUEL ÅSGÅRD

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev