fredag27 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Almedalen

”Uppfattas som en slit- och slängvara”

Publicerad: 1 juli 2013, 09:39

Michael Bergström, SKL, Martin Höjman, 24 000 kronors-upproret, Emma Furberg, MSF

Foto: Lisa Blohm

Ge sjuksköterskor bättre karriärmöjligheter. Annars riskerar vården att bli sämre, varnade sjuksköterskestudenten Martin Höjman under måndagens debatt ”Den otympliga vårdapparaten”.


LB


Debatten arrangerades av Medicine studerandes förbund, MSF, som också hade bjudit in Martin Höjman, talesman för 24 000 kronors-upproret. Diskussionen handlade dock denna gång inte om löner, utan bland annat om karriärvägar och arbetsmiljö.

Martin Höjman gav en ganska dyster bild av hur sjuksköterskor mår på de arbetsplatser som han har varit ute på under sin utbildning.

– Det jag hör i dag är att många är slitna, att det är stressigt, att de uppfattas som en slit- och slängvara. Och så är det inte nu, det finns för få sjuksköterskor på många håll, sade Martin Höjman.

– Vi kommer att få sämre vård om vi inte får duktiga sjuksköterskor som har möjlighet till karriärutveckling.

Han talade om flera sätt att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt. Ett var just bättre karriärmöjligheter och Martin Höjman ville se särskilda tjänster där sjuksköterskor som doktorerar kan dela sin tid mellan kliniskt arbete och forskning. I dag tvingas många välja, konstaterade han. Antingen blir de forskare på heltid och lämnar den kliniska världen. Eller så satsar de helt på det kliniska arbetet.

– På det viset missar vi den kompetens vi skulle kunna få ut i vården, sade Martin Höjman och framhöll att omvårdnadskompetensen borde få ta större på plats, också för att ny kunskap enklare ska kunna förbättra vården.

För läkare är möjligheten till forskning och kliniskt arbete samtidigt större än för sjuksköterskor, även om många efterlyser bättre villkor för den kliniska forskningen. Det togs också upp av Emma Furberg, ordförande för Medicine studerandes förbund, MSF, under debatten i Almedalen.

– Man borde satsa mycket inför framtiden när det gäller möjligheten att forska. Det finns inte tillräckligt med incitament för att man ska vilja forska som läkare. Det är inget karriärincitament i sig, sade hon.

När det gällde arbetsmiljö berättade Emma Furberg att bland läkarstudenter finns en diskussion om att arbeta som stafettläkare – för att bättre kunna styra över sina egna arbetsförhållanden. Hon talade också om att det är viktigt att känna att den kompetens man har får användas i det praktiska arbetet, att de som arbetar i vården måste känna att de har makten att påverka sitt eget arbete.

– Fråntas man makten, frågar man sig lite ”vad gör jag inom sjukvården”, sade hon.

En del av diskussionen ägnades åt maktstrukturer inom vården, samarbete och ibland brist på samarbete mellan yrkesgrupper. Både Emma Furberg och Martin Höjman trodde att grunden till bra teamarbete och respekt för varandras kunnande och roller behöver byggas redan under utbildningen. De talade också om att utveckla och förändra vården till ett bättre. Där fick de kraftigt medhåll från Michael Bergström, projektledare vid Sveriges Kommuner och Landsting, som deltog i debatten. Att det finns problem inom vården – det är väl känt, konstaterade han. Nu handlar det om hur man ska kunna förändra tillsammans.

Där trodde Michael Bergström att studenterna i vårdyrken kan bidra bland annat genom att ställa frågor på de arbetsplatser där de gör praktik.

– Jag önskar att studenter, när de kommer till en verksamhet, skulle fråga: 1) Vilka resultat åstadkoms här (för patienterna)? 2) Vad gör vi här som leder till det?, 3) Om vi vill ha bättre resultat, kanske vi skulle göra något annat? Och 4) Hur ska vi pröva om vi kan få det att funka hos oss? sade Michael Bergström till Dagens Medicin efter debatten.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev