Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Apotek

Bidrar forskare till antibiotikaresistens?

Publicerad: 27 Mars 2015, 09:08

Foto: Thinkstock

Antibiotikaanvändningen inom forskningen finns överhuvudtaget inte med i debatten om antibiotikaresistens. Dagens Apotek har intervjuat en mikrobiolog som skrivit en ledare i Journal of antimicrobial chemotherapy för att uppmärksamma problemet.


Antibiotikaanvändning inom sjukvård och boskapsuppfödning är två välkända områden, som ofta debatteras i ljuset av den ökande antibiotikaresistensen vi ser hos flera bakteriestammar världen över. En inte lika känd, men omfattande, användning av antibiotika förekommer inom forskningen. Framförallt används antibiotika inom mikrobiologisk, genetisk och molekylärbiologisk forskning.

– Det här är en blind fläck. Vi använder antibiotika i vår forskning av ren rutin. Dag ut och dag in, år ut och år in, och jag tror de flesta av oss inte ens reflekterar över det, säger Laura Bowater, forskare och föreläsare vid University of East Anglia, Norwich, Storbritannien.

Antibiotika fungerar i dag som en grund för all forskning som görs när nya gener sätts in i bakterier. Det görs för att till exempel få bakterierna att tillverka olika proteiner, för att studera effekter av olika gener eller för att massproducera en viss dna-bit. Antibiotikaresistens sätts samtidigt in i bakterien som ett verktyg för att kunna välja ut de bakterier som har tagit upp den önskade genen. Forskare använder också antibiotika för att skydda olika sorters cellodlingar mot ovälkomna gäster.

Det finns en risk att den här användningen både bidrar till spridning av antibiotika, men också att resistensen sprids till bakterier i vår omgivning. Dock är de flesta forskare mycket noga med att döda bakterier efter försökens slut.

I den vetenskapliga litteraturen har Laura Bowater inte hittat några undersökningar av antibiotika i avloppsvatten från forskningsanläggningar. Det betyder att vi egentligen inte kan säga hur stort problemet med den omfattande användningen är. Inte heller finns det några siffror på hur mycket antibiotika som används i skålar och kolvar i forskningslaboratorier världen över. Antibiotika är billigt och lätt att få tag på och det kan vara en anledning till att få alternativa metoder har utvecklas inom forskningen.

– Rent tekniskt är det inte omöjligt att hitta alternativ till antibiotikaanvändningen och vissa metoder finns redan. Det görs bara inte eftersom de metoder vi använder har fungerat under många år och fortfarande fungerar, säger Laura Bowater.

Att det här stora området inte har uppmärksammats av beslutsfattare som arbetar med antibiotikaresistens tror Laura Bowater beror på att antibiotikaanvändningen inte uppenbar för dem som inte har arbetat inom dessa forskningsområden.

Hela artikeln kan du läsa här:

Laura Bowater. Antimicrobial stewardship: the role of scientists? Journal of Antimicrobial Chemotherapy. Publicerad online 19 mars 2015. DOI: 10.1093/jac/dkv071.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev