Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Apotek

Därför hålls inte 24-timmarsregeln

Publicerad: 24 oktober 2012, 09:36

Fler apotek, ett system där apoteken får vänta på ­ersättning och modellen med periodens vara. Dagens Apotek förklarar varför kunderna inte får sina läke­medel.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelLäkemedelsföretagLäkemedelsverketApoteksmarknaden

I media har apotekens svårigheter att klara regeln om att leverera läkemedel inom 24 timmar fått stort utrymme. Men frågan varför det ligger till så får desto mindre uppmärksamhet.

Till stor del handlar det om vilka möjligheter apotek har att hålla läke­medel i lager. Här berättar Dagens Apotek i fem punkter varför kunderna inte får sina läkemedel när de kommer in på apoteket och varför apoteken inte klarar att leverera läkemedel inom 24 timmar.

Åke Hallman och Dag Johannesson kommenterar de olika skälen. De var tidigare vd respektive chefs­jurist på dåvarande Apoteksbolaget och är i dag konsulter i företaget Samhällsinsikt.

1, Grossisterna och ­leverantörerna

För att kunna leverera läke­medel till kunderna är apoteken beroende av leverantörerna och grossisterna. Om apoteken inte kan beställa läkemedel samma dag som de har fått beställningen från kund och det dessutom är en lång transportsträcka från distributören kan apoteken inte få läkemedel inom 24 timmar.

– Apoteken står helt utanför och kan inte påverka grossisternas leveranser, säger Åke Hallman.

Apoteken har gjort ett antal försök att få kontroll över leveranserna, men det har hittills bara lyckats för receptfria läkemedel och handelsvaror. När det gäller de receptbelagda preparaten har man inte kommit ­någon vart.

– Apoteken borde säga: Kära politiker, det är inte vi som styr det här. Tro inte att vi kan styra sådant som ligger i bakomliggande led, säger Åke Hallman.

2, Apoteken måste ligga ute med stora belopp

När apotek beställer läkemedel från någon av grossisterna läggs 25 procent moms på. Men då läkemedel är momsbefriade får apoteken inte igen pengarna när läkemedel säljs, utan först senare betalas ersättning ut av staten. Likaså måste apoteken betala grossisterna ett visst antal dagar efter leverans, men ersättning från landstingen för sålda läkemedel kommer först efter att den perioden har löpt ut.

Dessutom betalar kunden högst 2 200 kronor, maxbelopp enligt högkostnadsskyddet, för sina recept­belagda läkemedel på apoteket. Den övriga kostnaden får apoteken stå för tills de får ersättning från landstingen.

Det här innebär att apoteken behöver ligga ute med mycket pengar för att kunna hålla stora lager. För de stora aktörerna med goda bankkontakter är det här inget problem, men för mindre kedjor eller fri­stående apotek är det ett bekymmer.

– Bankerna är i dag inte generösa med att ösa ut pengar på mind­re före­tag. För att kunna få bankernas krediter måste man kunna peka på en stor stabil ägare, säger Åke Hallman.

3, Fler apotek men lika mycket läkemedel

Sedan monopolet upphörde har Sverige fått mer än 300 nya apotek. Men antalet recept som expedieras är inte fler. Det innebär att det saknas incitament för att lagerhålla fler läkemedel.

– Folk blir inte mer sjuka för att det finns fler apotek. Man hade på förhand kunnat räkna ut att ­apoteken inte kommer att lagerhålla lika mycket då det finns fler apotek som ska dela på samma volym av receptläkemedel, säger Dag Johannesson.

4, Individanpassade ­läkemedel

Cirka en procent av alla läkemedel som expedieras utgörs av individanpassade läkemedel, extemporeläkemedel. Det kan till exempel innebära att läkemedel behöver formuleras om eller att läkemedel som inte finns behöver tillverkas utifrån en kunds särskilda behov.

Tillverkningen sköts antingen av något av de två företagen Unimedic eller APL. Det här är alltså läke­medel som apoteken aldrig har på lager hur god lagerhållning de än har.

– För dessa läkemedel måste en leverans först läggas till APL eller Unimedic och sedan ska de tillverkas innan de kan levereras. Det är i princip omöjligt att klara 24-timmarsregeln för en stor del av de här beställningarna, säger Åke Hallman.

5, Periodens vara

Samtidigt som apoteksmarknaden omreglerades gjordes det ­generiska utbytet om så att apotek ska byta till periodens vara när ett generiskt läkemedel ska expedieras.

Tidigare kunde apoteket expediera det billigaste läkemedel med samma substans som de hade ­hemma, men nu måste de expediera det läkemedel som TLV har valt till ­periodens vara en viss månad. Sanno­likheten för att apoteket har läkemedlet hemma har minskat.

– Det här har krånglat till det väldigt mycket för apoteken och har också den otäcka effekten att det blir svårare för patienterna att hålla reda på sina läkemedel, säger Dag Johannesson.

Relaterat material

Hon tvingas göra sina kunder besvikna

Tidigare direktörer: ”Regeln fanns inte”

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev